Publicerad: 16.11.2012
Varuimporten till Finland tyngre än exporten
Finland importerade i fjol nästan 62 miljoner ton varor. En femtedel av varuvikten för de importerade varorna utgjordes av biotiska varor, särskilt jord- och skogsbruksprodukter, förädlade trävaror och livsmedel. Importvolymen av livsmedel (2,3 miljoner ton) fördubblades under det förra decenniet och importvolymen av trä produkter ökade ännu mer. Merparten av de importerade varorna var dock abiotiska, till största delen energimineraler, oljeprodukter, kemikalier, malm och metaller. De största enskilda produktgrupperna var råolja (11,2 miljoner ton), stenkol, gas och järnmalm.
Totalanvändningen av naturresurser efter materialgrupp 1970–2011
Exportvolymen var i fjol 45 miljoner ton. Exporten av biotiska produkter var nästan lika stor som exporten av abiotiska produkter. Utöver trä- och pappersvaror låg tyngdpunkten på oljeprodukter, ke-mikalier, basmetaller och stenprodukter. Skogsindustrins exportvolymer var betydligt mindre än under de första åren av millenniet. Exporten av abiotiska produkter var för första gången större än exporten av biotiska produkter år 2009. Förädlingsgraden för exportprodukterna var klart högre än för importprodukterna.
Totalanvändningen av naturresurser inom samhällsekonomin i Finland uppgick år 2011 till 540 miljoner ton, vilket var något mer än året innan. Här ingår naturresurser som utvunnits i Finland, men inte använts, och indirekta materialflöden utomlands med anknytning till importvaror, s.k. dolda flöden. I fjol uppgick mängden naturresurser som utvunnits men inte använts till 80 miljoner ton i Finland och de utländska dolda flödena uppskattades till 215 miljoner ton. Den direkta användningen av material i samhällsekonomin var 245 miljoner ton.
Totalanvändningen av naturresurser har nästan fördubblats från år 1970 till år 2011. I internationell jämförelse är användningen av naturresurser som direkta inflöden per capita för närvarande anmärkningsvärt hög i Finland, 45 ton per capita och år, medan det genomsnittliga värdet för EU är 16 ton. Särskilt de direkta utländska inflödena och importens dolda flöden har ökat med 2,3 gånger resp. 3,5 gånger på 40 år. Trenden för materialintensiteten i den finländska samhällsekonomin, dvs. mängden använt material i förhållande till bruttonationalprodukten, har dock varit nedåtgående och tills vidare har den varit som lägst, dvs. effektivast, år 2009.
Statistikcentralen började publicerade statistik över materialflöden i samhällsekonomin år 2011. Tidigare har tidsserien för statistiken (1970–2009) sammanställts av Thule-institutet vid Uleåborgs universitet. Statistiken ingår i miljöräkenskaperna som Europeiska unionen utfärdade en förordning om i fjol.
Materialintensiteten i den finländska samhällsekonomin 1970–2011
Källa: Materialflöden i samhällsekonomin 2011, Statistikcentralen
Förfrågningar: Simo Vahvelainen 09 1734 3457, Leo Kolttola 09 1734 3234, Jukka Muukkonen 09 1734 3224, miljorakenskaper@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds
Publikationen i pdf-format (219,1 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
Uppdaterad 16.11.2012
Finlands officiella statistik (FOS):
Materialflöden i samhällsekonomin [e-publikation].
ISSN=2242-1270. 2011. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 17.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kanma/2011/kanma_2011_2012-11-16_tie_001_sv.html