Publicerad: 27.9.2011
Konsumenternas förtroende sjönk ytterligare i september
Konsumenternas förtroendeindikator var i september 2,3, då den i augusti var 5,1 och i juli 11,3. I september i fjol var förtroendet för ekonomin som starkast och förtroendeindikatorn visade ett värde på 22,9. Indikatorns långtidsmedelvärde är 13,2. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades 1–19 september 1 452 personer bosatta i Finland.
Konsumenternas förtroendeindikator
Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator förbättrades i september bara den redan ljusa synen på de egna möjligheterna att spara jämfört med föregående månad. Däremot försvagades synen på den egna ekonomin i allmänhet ytterligare något. Förväntningarna på den allmänna ekonomin, dvs. Finlands ekonomi och arbetslöshetsutvecklingen, blev allt dystrare i september. Bedömningarna om ekonomin i Finland var de mest pessimistiska sedan slutet av år 2008, och senast var man mer oroad över ökande arbetslöshet år 2009.
I september oroade sig sysselsatta konsumenter något mera än tidigare för att själva råka ut för arbetslöshet. Dessutom ansåg man i september att det är betydligt mer fördelaktigt att spara jämfört med att köpa kapitalvaror och i synnerhet jämfört med att ta lån.
I september trodde bara 16 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Av konsumenterna bedömde 48 procent för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i augusti 18 och 45 procent och i september i fjol mycket optimistiska 56 och 8 procent. I september litade 23 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 16 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var dessa andelar 24 och 15 procent och för ett år sedan 28 och 12 procent.
Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år
I september trodde bara 14 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar i Finland under det följande året och redan 58 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. Motsvarande andelar var i augusti 17 och 42 procent och för ett år sedan optimistiska 39 och 21 procent.
I september antog 11 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet minskat för deras egen del under de senaste månaderna, medan fler, dvs. 15 procent, bedömde att risken ökat. En månad tidigare var motsvarande andelar 13 och 14 procent och för ett år sedan 20 och 13 procent. I september uppskattade 47 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet var oförändrad och 27 procent upplevde att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.
I september förutspådde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 3,2 procent under de följande 12 månaderna. Så sent som i juli var inflationsförväntningarna 3,6 procent. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.
I september antog 65 procent av konsumenterna att tidpunkten att spara är god. Av hushållen hade rentav 69 procent sparat och 81 procent trodde att de kan spara under det följande året.
Av konsumenterna ansåg 47 procent i september att det är fördelaktigt att ta lån. Motsvarande andel för ett år sedan var 71 procent. I september planerade 12 procent av hushållen att ta lån inom ett år.
Av konsumenterna bedömde 38 procent i september att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. För ett år sedan var motsvarande andel 53 procent. I september var konsumtionsplanerna återhållsamma, men många hushåll planerade att använda pengar på t.ex. resor eller renovering och inredning av bostaden under de följande sex månaderna. Av hushållen avsåg 16 procent att ganska eller mycket säkert köpa bil inom ett år och 7 procent bostad. Motsvarande andelar var i september i fjol 18 och 7 procent.
Populationen i konsumentbarometern består av omkring 4,1 miljoner personer och 2,5 miljoner hushåll i Finland. Undersökningens urvalsstorlek är 2 200 personer varje månad. I september var bortfallet av svar 34,0 procent. Bortfallet av svar omfattar förutom dem som vägrat eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunnat nå.
Konsumenternas syn på ekonomin
Medeltal 10/1995- | Maxvärde 10/1995- | Minvärde 10/1995- | 09/2010 | 08/2011 | 09/2011 | Utsikter | |
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 | 13,2 | 22,9 | -6,5 | 22,9 | 5,1 | 2,3 | -- |
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) | 9,0 | 14,1 | 2,3 | 9,2 | 5,8 | 4,5 | -- |
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) | 37,6 | 52,2 | 10,9 | 48,8 | 44,7 | 48,9 | + |
B4 Finland's ekonomi om 12 månader (nettotal) | 5,0 | 25,3 | -27,1 | 25,3 | -16,5 | -19,0 | -- |
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) | 1,2 | 27,6 | -51,1 | 8,5 | -13,6 | -25,3 | -- |
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal) | 1,1 | 7,6 | -18,8 | 6,3 | 1,6 | -0,2 | +/- |
B6 Inflation om 12 månader (procent) | 2,2 | 4,6 | 0,6 | 2,6 | 3,1 | 3,2 | |
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) | 20,9 | 41,8 | -14,2 | 30,1 | 8,4 | 4,2 | -- |
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) | 11,5 | 36,8 | -19,6 | 19,2 | 20,6 | 19,2 | + |
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) | 18,0 | 42,0 | -47,1 | 26,7 | -4,4 | -2,2 | -- |
Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.
Förklaringar till kolumnen “Utsikter”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, +/- Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.
Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras senare på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results; http://ec.europa.eu/economy_finance/db_indicators/surveys/index_en.htm
Källa: Konsumentbarometern 2011, september. Statistikcentralen
Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, kuluttaja.barometri@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö
Publikationen i pdf-format (477,7 kB)
- Översikter
-
- 1. Metoden för konsumentbarometern (27.9.2011)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Tabellbilaga 1. Konsumenternas syn och avsikter (27.9.2011)
- Figurer
-
- Figurbilaga 1. Konsumenternas förtroendeindikator (27.9.2011)
- Figurbilaga 2. Mikro- och makroindikatorer (27.9.2011)
- Figurbilaga 3. Egen ekonomi (27.9.2011)
- Figurbilaga 4. Finland's ekonomi (27.9.2011)
- Figurbilaga 5. Inflation (27.9.2011)
- Figurbilaga 6. Arbetslösheten (27.9.2011)
- Figurbilaga 7. Tidpunktens fördelaktighet för att (27.9.2011)
- Figurbilaga 8. Hushållets penningsituation (27.9.2011)
- Figurbilaga 9. Hushållets avsikter att ta lån, inom 12 månader (27.9.2011)
- Figurbilaga 10. Hushållets köp av kapitalvaror, 12 månader framåt vs 12 månader bakåt (27.9.2011)
- Figurbilaga 11. Hushållets avsikter att köpa, inom 12 månader (27.9.2011)
Uppdaterad 27.9.2011
Finlands officiella statistik (FOS):
Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. september 2011. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 18.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2011/09/kbar_2011_09_2011-09-27_tie_001_sv.html