Förstasidan > Statistik > Konsumenternas förtroende > 2018 > mars > Översikter

Översikter

Egen och Finlands ekonomi

I mars trodde 45 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland förbättras under det följande året. Bara 9 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i februari 49 och 8 procent och i mars året innan 46 och 11 procent.

I mars litade 28 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 9 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 30 och 9 procent och för ett år sedan 31 och 9 procent.

Arbetslöshet och inflation

I mars litade hälften, dvs. 52 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året medan 14 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I februari var andelarna 55 och 12 procent och för ett år sedan 43 och 18 procent.

Av de sysselsatta antog 18 procent i mars att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 12 procent antog att risken hade ökat. Av de sysselsatta upplevde 29 procent att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

I mars bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,8 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.

Köp av kapitalvaror

I mars ansåg 44 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Planerna på att använda pengar var fortfarande återhållsamt genomsnittliga. Av hushållen hade 16 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Av hushållen planerade bara 6 procent att köpa bostad. I mars planerade 19 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Sparande och låntagning

I mars tyckte 71 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Långtidsmedelvärdet är 58 procent. I mars hade rekordmånga, 70 procent av hushållen, sparat och rentav 82 procent trodde att de kan spara under det följande året.

I mars uppskattade 73 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 63 procent. I mars funderade 14 procent av hushållen på att ta lån inom ett år.

Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp

I mars var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen. Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän de klart mest optimistiska. De mest negativa synpunkterna på den ekonomiska utvecklingen hade arbetslösa och pensionärer.

Förekomsten av apparater i hushållen i februari

I februari hade redan 87 procent av hushållen med personer i åldern 15–84 år dator och 91 procent internetförbindelse. Femtiosex procent av hushållen hade skaffat en surfplatta. Åttioen procent av hushållen ägde minst en smarttelefon och 21 procent kroppsnära datateknik såsom aktivitetsarmband, smartklockor eller smarta glasögon.

I februari hade 36 procent av hushållen smart-tv. I 28 procent av hushållen fanns en spelkonsol och i några till och med en fjärrstyrd kamerahelikopter. I februari ägde 76 procent av hushållen en personbil. Mera information om hur vanligt det är med apparater finns i figurbilagorna 12–15 samt i databastabellen 003.

Efter år 2018 utreder man inte längre i samband med konsumentbarometern hur vanliga apparaterna är i hushållen. Statistikcentralen fortsätter att statistikföra uppgifter om apparater på andra sätt som specificeras senare.

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras varje månad på Europeiska kommissionens webbplats: Pressmeddelanden .

Metoden för konsumentbarometern

Konsumentbarometern är en telefonintervjuundersökning (survey) med hjälp av vilken man mäter de finländska konsumenternas uppfattningar – uppskattningar och förväntningar – om den allmänna ekonomiska utvecklingen och det egna hushållets ekonomiska utveckling samt deras planer på att göra anskaffningar, spara eller ta lån. Dessutom utreder man hur allmänna moderna apparater är i hushållen. I konsumentbarometern finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).

De första barometerintervjuerna gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in konsumentbarometerns uppgifter varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .

Urval och datainsamling

Till populationen i konsumentbarometern hör 4,5 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,7 miljoner hushåll i Finland. Ett urval av 2 350 personer samplas för undersökningen för varje månad. Samma urval används också i datainsamlingen för den finländska reseundersökningen. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och konsumentbarometerns uppgiftslämnare representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bosättningsområde och modersmål. Intervjuerna görs i huvudsak från Statistikcentralens telefonintervjucentral (CATI), under de två eller tre första veckorna av månaden.

I mars 2018 erhölls svar från 1 165 personer; därmed var bortfallet av svar 50,4 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (död, flyttat utomlands e.d.) ingår här också i bortfallet.

Viktning

Alla svarsuppgifter för konsumentbarometern upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.

Källa: Konsumentbarometern 2018, mars. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 27.3.2018