Förstasidan > Statistik > Konsumentprisindex > 2016 > januari > Nytt basår för konsumentprisindexet

Nytt basår för konsumentprisindexet

Statistikcentralen har reviderat konsumentprisindexet. Till basår har man valt 2015=100 för att det nationella konsumentprisindexet ska vara i linje med det harmoniserade konsumentprisindexet som produceras i EU-medlemsländerna. Tidigare har konsumentprisindexet reviderats vart femte år, vilket innebär att den nu gjorda revideringen av serien för konsumentprisindexet också är i linje med den här traditionen. Samtidigt har indexets viktstruktur och varukorgen, som är med i prisuppföljningen, uppdaterats för att motsvara konsumtionen för det nya basåret.

Efter revideringen innehåller varukorgen 476 produkter och tjänster. I indexet strävar man efter att följa prisutvecklingen av så representativa varor som möjligt och därför lägger man in nya varor i korgen och tar bort varor vars vikt är mindre än en promille av den totala konsumtionen. Nya varor i konsumentprisindexet är portionspåse med grötflingor, djupfryst bladdeg, sojadryck, olivolja, panel för inre beklädnad, elinstallationstjänst, målningstjänst, mixer, bredbands-tv-tjänst och mattjänst. Från varulistan försvinner bl.a. vetebröd, baguette, kokt skinka, färdigmatportion, fritidsoverall för barn, soffbord, bilnavigatör, stereoanläggning och badmintonracket. Sammanlagt 24 varor togs bort från listan.

Produktklassificeringen i konsumentprisindexet förnyades

I början av år 2016 infördes den uppdaterade produktklassificeringen eCOICOP (European Classification of Individual Consumption According to Purpose) i konsumentprisindexet. Produktklassificeringen baserar sig på FN:s ändamålsklassificering som legat till grund för den produktklassificering som tagits fram för EU-medlemsländernas behov. Den nya klassificeringen särskiljer produkter och tjänster noggrannare än tidigare. Samtidigt preciseras klassificeringen från 4-siffernivån till 5-siffernivån. Den klassificering som nu införs i konsumentprisindexet har fastställts i EU-kommissionens förordning.

EU-klassificeringen omfattar utöver totalindexet fyra klassificeringsnivåer som har kompletterats med två undernivåer för nationella behov. Produktklassificeringen eCOICOP används också inom internationell prisjämförelse, konsumtionsundersökningen samt nationalräkenskaperna (fr.o.m. år 2018). Införandet av produktklassificeringen eCOICOP i konsumentprisindexet för med sig en precisering av underindelningen av färska och frysta livsmedel, nya poster för tjänster för underhåll och reparation av bostaden samt nya reparationstjänster i flera varugrupper. En del av ändringarna i produktklassificeringen kan tas med i indexet först när mer produkt- och tjänstespecifik information tillhandahålls av nationalräkenskaperna, för att man ska kunna fastställa vikten för respektive vara. I samband med införandet av produktklassificeringen har man varit tvungen att uppdatera tidigare koder för flera varor för att de ska motsvara den nya klassificeringen.

Vikstrukturen för konsumentprisindexet har uppdaterats

Viktstrukturen för konsumentprisindexet 2015=100 baserar sig på uppgifterna om privat konsumtion i nationalräkenskaperna. Uppgifterna uppdateras årligen. Tidigare (före år 2013) har konsumentprisindexets viktstruktur reviderats med fem års mellanrum. Den föregående stora revideringen gjordes i början av år 2011, då omkring 15 procent av varorna byttes ut. År 2016 kompletterades utbudet med nya produkter och tjänster medan gamla togs bort då konsumtionen var mindre än en promille av den totala konsumtionen.

Vid fastställande av den varuspecifika underindelningen används också andra källor såsom Statistikcentralens konsumtionsundersökning som genomförts med fem års mellanrum, statistiska uppgifter som producerats av andra statistikgrenar, Finlands Banks statistiska uppgifter, centralförbundens och -affärernas försäljningsdata. Viktstrukturen för år 2016 motsvarar värdet av den privata konsumtionen år 2015, som uppgick till omkring 99,4 miljarder euro. Under det tidigare basåret 2010 var värdet av konsumtionen 83,3 miljarder euro och under år 2005 var motsvarande konsumtion 70,4 miljarder euro.

Figur 1. Jämförelse av viktstrukturen mellan konsumentprisindexserierna, procent

I figuren ovan jämförs viktstrukturen för tre basårsserier efter varugrupp. Under de senaste tio åren har Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen samt Livsmedel och alkoholfria drycker haft de största viktvärdena.

Konsumentprisindexets vikter består av värdet av produkter och tjänster som hushållen köpt i Finland. Hushållen omfattar också konsumtionen för turister i Finland och anstaltshushåll. I konsumentprisindexet avviker begreppet privat konsumtion från begreppen i nationalräkenskaperna och konsumtionsundersökningen. Det har också en annan täckning. I indexet följer man utvecklingen av priserna på de representativa varorna. Genom att varor och vikter årligen uppdateras säkerställer man att varorna är bättre representerade i indexet.

Figur 2. Jämförelse av viktstrukturen i konsumentprisindexet 2015=100, procent

De största förändringarna i indexets viktstruktur jämfört med året innan finns i varugrupperna bostäder och övriga finansiella tjänster. När det gäller bostäder skedde en fyrdubbling av viktvärdet för posten 04.6.2 Ombyggnad på grund av revideringen av statistiken över reparationsbyggande. När det gäller övriga finansiella tjänster höjdes viktvärdet för posten 12.6.2.1.1 Bankserviceavgifter på grundval av noggrannare bokslutsuppgifter om finansiella företag. Prisförändringarna gällande produkterna och tjänsterna i dessa grupper har nu en ännu större inverkan på konsumentprisindexets totalindex.

Revideringen bryter inte alla serier

Konsumentprisindexen som revideras med vissa års intervall lämpar sig för granskning på kort sikt. Levnadskostnadsindex 1951:10 =100 är en lång tidsserie som med hjälp av kedjning beräknats på basis av det senaste konsumentprisindexet (för närvarande konsumentprisindexet 2015=100). Det utvecklas därför på samma sätt som konsumentprisindexet.

Många hyror, både hyror för bostads- och affärslägenheter och arrenden, är i allmänhet bundna till levnadskostnadsindexet. Levnadskostnadsindexet är det mest praktiska indexet ur användarens synvinkel, eftersom indexrevideringarna inte bryter serien och indextalet för levnadskostnadsindexet publiceras varje månad samtidigt med konsumentprisindexet.

Också serierna för tidigare basår såsom 2005=100 och 2010=100 länkas framåt genom kedjning med måndasförändringen i konsumenprisindexet 2015=100. Dessutom producerar statistiken specialindex som avgiftsbelagd informationstjänst.

Nytt basår för det harmoniserade konsumentprisindexet

Statistikcentralen har också reviderat viktstrukturen för det harmoniserade konsumentprisindexet som beräknas för Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat. Samtidigt har basåret ändrats till 2015=100 enligt EU-kommissionens förordning.

Harmoniserade konsumentprisindex används huvudsakligen för att jämföra inflationen i EU-länderna. Europeiska centralbanken använder ett harmoniserat konsumentprisindex som inflationsmätare i sin penningpolitik.

Finlands harmoniserade konsumentprisindex baserar sig på samma vikt- och prisuppgifter som det nationella konsumentprisindexet, men dess produktsortiment är mindre: det omfattar inte ägarboende, penningspel, räntor eller avgifter av skattenatur. Det harmoniserade konsumentprisindexet täcker 85 procent av det nationella indexet. Innan uppdateringen av viktstrukturen för år 2016 täckte det harmoniserade konsumentprisindexet nästan 90 procent. Orsaken till att täckningen minskat är att viktandelen för ombyggnad har ökat i konsumentprisindexet och att denna post inte beaktas i det harmoniserade konsumentprisindexet.

Tabell 1. Poster som utelämnats från det harmoniserade konsumentprisindexet och deras vikter i konsumentprisindexet 2015=100 år 2016

COICOP	Vara/grupp	Vikt i KPI, o/o
04.6	Ägarboende	10,76
07.2.4.2.1.1	Fordonsskatt	1,27
09.4.3.0.1.1	Penningspel	1,93
12.5.2.0.1.2	Brandförsäkring för egnahemshus	0,08
12.6.2.1.1.2	Räntor på konsumtionskrediter	1,19
Utelämnats från HKPI totalt		15,23

Källa: Konsumentprisindex, Statistikcentralen

Förfrågningar: Ilkka Lehtinen 029 551 3478, Kristiina Nieminen 029 551 2957, khi@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

---

Uppdaterad 19.2.2016