Denna statistik har lagts ned.

Nya uppgifter produceras inte längre om statistiken.

Denna sida är arkiverad.

Publicerad: 4.11.2016

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård 17,9 miljarder euro år 2015

Korrigering 3.11.2017. De korrigerade siffrorna är markerade med rött.

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var 17,9 miljarder euro år 2015. Social- och hälsovårdens andel av nettokostnaderna för kommunernas driftsekonomi var 58,6 procent. Kommunerna använde 6,6 miljarder euro netto för specialiserad sjukvård, vilket var 37,1 procent av alla nettokostnader inom social- och hälsovård. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över kommunekonomin för vilken uppgifter samlades in från alla 317 kommuner och alla 146 samkommuner.

Kommunernas driftsekonomi 2015, miljoner euro 1)

  Kommuner
Driftskostnader Driftsintäkter Nettokostnader
Social- och hälsovård totalt 20 771 2 911 17 860
Därav: Specialiserad sjukvård 6 911 279 6 632
Undervisnings- och kulturverksamhet totalt 11 605 1 117 10 488
Därav: Grundläggande utbildning 5 064 311 4 753
Övrig verksamhet totalt 11 530 9 409 2 121
Därav: Brand- och räddningsväsendet 705 292 413
Driftsekonomi totalt 43 905 13 437 30 468
1) I driftskostnaderna ingår verksamhetskostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt överföringsutgifter. I driftsintäkterna ingår verksamhetsintäkter och överföringsinkomster, förändringar av produktlager samt tillverkning för eget bruk. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna.

Kommunernas driftsekonomi

År 2015 var kommunernas sammanräknade driftskostnader 43,9 miljarder euro och driftsintäkter 13,4 miljarder euro. Nettokostnaderna uppgick därmed till 30,5 miljarder euro. Av nettokostnaderna hänförde sig största delen till social- och hälsovården, där nettokostnaderna var 17,9 miljarder euro, dvs. 58,6 procent av nettokostnaderna för hela driftsekonomin.

Den specialiserade sjukvården utgjorde största delen av nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård och primärvården 1) den näst största. Den specialiserade sjukvårdens andel av social- och hälsovården var 37,1 procent, dvs. 6,6 miljarder euro och primärvårdens andel 19,0 procent, dvs. 3,4 miljarder euro.

Sammanlagt 34,4 procent av kommunernas totala nettokostnader hänförde sig till undervisnings- och kulturverksamheten i fjol. Nettokostnaderna för kommunernas undervisnings- och kulturverksamhet var totalt 10,5 miljarder euro år 2015. Största delen av undervisnings- och kulturverksamhetens nettokostnader hänförde sig för kommunernas del till den grundläggande utbildningen. Nettokostnaderna för den grundläggande utbildningen var 4,8 miljarder euro och därmed 45,3 procent av undervisnings- och kulturverksamhetens nettokostnader.

Till övrig verksamhet, som omfattar kommunernas hela övriga verksamhet med undantag av social- och hälsovård samt undervisnings- och kulturverksamhet, hänfördes totalt 2,1 miljarder euro netto år 2015. Detta innebär att 7,0 procent av nettokostnaderna för hela driftsekonomin hänfördes till övrig verksamhet.

Samkommunernas driftsekonomi

År 2015 var samkommunernas sammanräknade driftskostnader 14,1 (var 13,7) miljarder euro brutto och driftsintäkterna 14,3 (var 13,8) miljarder euro. Största delen av samkommunernas driftskostnader, liksom också kommunernas, hänförde sig till social- och hälsovård och undervisnings- och kulturverksamhet. Bruttodriftskostnaderna för samkommunernas social- och hälsovård var sammanlagt 10,2 (var 9,7) miljarder euro, dvs. 72,3 (var 71,3) procent när det gäller hela driftsekonomin. Undervisnings- och kulturverksamhetens andel av samkommunernas bruttodriftskostnader var 9,5 (var 9,7) procent, dvs. 1,3 miljarder euro.

Information om statistiken

Statistiken över kommunekonomin innehåller uppgifter om kommunernas och samkommunernas driftsekonomi, investeringar, balansräkningar och verksamhet. För statistiken insamlas uppgifter från alla kommuner och samkommuner i Finland.

Uppgiftsinnehållet och datainsamlingen för statistiken över kommunekonomin har förnyats, vilket innebär att uppgifterna inte är direkt jämförbara med uppgifterna i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet som offentliggjordes tidigare år. I statistiken över kommunekonomin sammanslås affärsverken med uppgifterna om primärkommuner och -samkommuner, medan så inte var fallet i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet. Dessutom har det skett ändringar i kommunernas och samkommunernas uppgiftsklassificering.


1) Till primärvården räknas öppenvård inom primärvården, bäddavdelningsvård inom primärvården samt mun- och tandvård.

Källa: Kommunekonomi 2015. Statistikcentralen.

Förfrågningar: Karen Asplund 029 551 3611, kommunekonomi@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (223,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor


Uppdaterad 4.11.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunekonomi [e-publikation].
ISSN=2343-4155. 2015. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 16.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kta/2015/kta_2015_2016-11-04_tie_001_sv.html