Denna statistik har lagts ned.
Nya uppgifter produceras inte längre om statistiken.
Publicerad: 20.9.2019
Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård ökade år 2018
Statistikcentralens statistik över kommunekonomi visar att nettokostnaderna för kommunernas driftsekonomi ökade till 31,4 miljarder euro år 2018. Förändringen berodde i synnerhet på att nettokostnaderna för både social- och hälsovård samt undervisnings- och kulturverksamhet var större än året innan. Nettokostnaderna för social- och hälsovården ökade med 2,9 procent från föregående år och uppgick till totalt 18,3 miljarder euro. Nettokostnaderna för undervisnings- och kulturverksamheten ökade med 3,9 procent och uppgick därmed till 11,0 miljarder euro. Uppgifterna för statistiken samlades in från alla 311 kommuner och alla 140 samkommuner i Finland.
Kommunernas driftsekonomi 2018, miljoner euro 1)
Kommuner | |||||
Driftskostnader | Driftsintäkter | Nettokostnader | Förändring | Förändring % | |
Social- och hälsovård totalt | 20 942 | 2 631 | 18 311 | 522 | 2,9 |
Därav: Specialiserad sjukvård | 7 110 | 221 | 6 889 | 156 | 2,3 |
Undervisnings- och kulturverksamhet totalt | 12 029 | 1 015 | 11 014 | 408 | 3,9 |
Därav: Grundläggande utbildning | 5 310 | 273 | 5 037 | 182 | 3,8 |
Övrig verksamhet totalt | 11 286 | 9 164 | 2 121 | 51 | 2,5 |
Driftsekonomi totalt | 44 257 | 12 811 | 31 446 | 981 | 3,2 |
Kommunernas driftsekonomi
Kommunernas sammanlagda driftskostnader för år 2018 var 44,3 miljarder euro och de ökade med 2,9 procent från året innan. Driftsintäkterna uppgick till totalt 12,8 miljarder euro, vilket var en ökning med 2,2 procent från året innan. 1) Därmed var nettokostnaderna för hela driftsekonomin 31,4 miljarder euro. Jämfört med föregående statistikår ökade nettokostnaderna med sammanlagt 3,2 procent.
Liksom under tidigare år hänförde sig största delen av kommunernas totala nettokostnader för driftsekonomi till social- och hälsovård. Social- och hälsovårdens andel av nettokostnaderna för kommunernas driftsekonomi var 58,2 procent. Till verksamheten hänförde sig totalt 18,3 miljarder euro netto år 2018, vilket var en total ökning med 2,9 procent jämfört med året innan. Den specialiserade sjukvårdens andel var störst och primärvårdens andel näst störst i förhållande till de totala nettokostnaderna för social- och hälsovården. Kommunernas nettokostnader för den specialiserade sjukvården var 6,9 miljarder euro och för primärvården 3,3 miljarder euro. 2)
Den näst största andelen av driftsekonomins nettokostnader, dvs. 11,0 miljarder euro bokfördes på undervisnings- och kulturverksamhet. Dess andel av driftsekonomin var 35,0 procent. Totalt var nettokostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet 3,9 procent större än året innan. Anordnandet av grundläggande utbildning utgjorde de största nettokostnaderna inom undervisnings- och kulturverksamheten och anordnandet av småbarnspedagogik de näst största. Under året användes 5,0 miljarder euro netto för grundläggande utbildning och 2,9 miljarder euro för småbarnspedagogik.
Till den övriga verksamheten, till vilken hör all annan verksamhet i kommunerna exklusive social- och hälsovård och undervisnings- och kulturverksamhet, hänförde sig 2,1 miljarder euro netto, vilket var 6,7 procent av hela driftsekonomin. När man granskar nettokostnaderna ökade kostnaderna för övrig verksamhet med 2,5 procent jämfört med året innan.
Samkommunernas driftsekonomi
Samkommunernas driftskostnader, brutto, var totalt 17,2 miljarder euro och motsvarande driftsintäkter 17,3 miljarder euro år 2018. När man granskar bruttobelopp ökade driftskostnaderna jämfört med året innan med 8,3 procent, dvs. med 1,3 miljarder euro och driftsintäkterna med 7,7 procent, dvs. med 1,2 miljarder euro.
Största delen av samkommunernas bruttodriftskostnader hänförde sig till social- och hälsovård, vars andel var 75,2 procent av bruttokostnaderna för hela driftsekonomin. Driftskostnaderna för denna verksamhet ökade med 10,7 procent jämfört med motsvarande period året innan och de uppgick till totalt 12,9 miljarder euro. Inom social- och hälsovården ökade bruttodriftsintäkterna totalt med 9,9 procent och var sammantaget 12,9 miljarder euro. 3)
Av samkommunernas bruttokostnader för driftsekonomi styrdes 1,1 miljarder euro till undervisnings- och kulturverksamhet, vilket utgjorde 6,5 procent av hela driftsekonomin. Bruttointäkterna för undervisnings- och kulturverksamhet var totalt 1,1 miljarder euro. Kostnaderna för verksamheten minskade med 2,8 procent jämfört med föregående statistikår medan motsvarande intäkter minskade med 1,5 procent.
Information om statistiken
Statistiken över kommunekonomin innehåller uppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut, driftsekonomi, investeringar och verksamhet. För statistiken insamlas uppgifter från alla kommuner och samkommuner i Finland.
Uppgiftsinnehållet och datainsamlingen för statistiken över kommunekonomin förnyades fr.o.m. statistikåret 2015, vilket innebär att uppgifterna i statistiken över kommunekonomin inte är direkt jämförbara med de uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet som publicerats under åren innan. I statistiken över kommunekonomin sammanslås affärsverken med uppgifterna om primärkommuner och -samkommuner, medan så inte var fallet i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet. Dessutom gjordes ändringar i kommunernas och samkommunernas uppgiftsklassificering i samband med förnyelsen.
Uppgifter som meddelats Statistikcentralen för statistiken offentliggörs som sådana på enhetsnivå i Statistikcentralens databas kommunernas och samkommunernas rapporterade ekonomiuppgifter .
1) Ett antal kommuner förde över ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster till en samkommun som man bildat, men kommunerna svarade fortfarande för produktionen av tjänster. Utöver kostnaderna för och intäkterna av sin egen produktion av tjänster bokförde kommunerna försäljningsintäkter och köp av tjänster av samkommuner enligt bruttoprincipen. Denna bokföringsmetod ökade kommunernas driftskostnader och -intäkter, men den hade ingen nettoinverkan. På hela landets nivå orsakade metoden omkring en tredjedel av den totala ökningen av kommunernas driftskostnader och uppskattningsvis minst hela ökningen av driftsintäkterna. Inverkan omfattar inte tiden före år 2018.
2) Till primärvården räknas öppenvård inom primärvården, bäddavdelningsvård inom primärvården samt mun- och tandvård.
3) Driftskostnaderna och -intäkterna ökade på grund av den nya samkommunen för social- och hälsovård samt till följd av överföringen av produktionen av social- och hälsovårdstjänster från vissa kommuner till samkommuner samt förberedelserna av landskaps- och vårdreformen som genomförs av landskapsförbundens samkommuner. På ökningen inverkade dessutom ändringar gällande allokering av fastighets- och stödtjänster i vissa samkommuner, vilket ledde till att mer intäkter och kostnader hänförde sig till social- och hälsovården och på motsvarande sätt mindre till fastighets- och stödtjänster än året innan. Ändringar som skett i allokeringen förklarar uppskattningsvis omkring en tiondedel av ökningen av social- och hälsovårdens driftskostnader samt uppskattningsvis en sjundedel av ökningen av driftsintäkterna.
Källa: Kommunekonomi 2018. Statistikcentralen.
Förfrågningar: Karen Asplund 029 551 3611, Jens Melfsen 029 551 2578, kommunekonomi@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen
Publikationen i pdf-format (229,2 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
Uppdaterad 20.09.2019
Finlands officiella statistik (FOS):
Kommunekonomi [e-publikation].
ISSN=2343-4155. 2018. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 16.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kta/2018/kta_2018_2019-09-20_tie_001_sv.html