Publicerad: 10.9.2021

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård fortsatte att öka år 2020

Statistikcentralens statistik över kommunekonomi visar att nettokostnaderna för kommunernas driftsekonomi ökade med 2,9 procent, det vill säga till 33,8 miljarder euro, år 2020. Ökningen berodde huvudsakligen på att nettokostnaderna för social- och hälsovården var större än året innan. Nettokostnaderna för social- och hälsovården var 4,2 procent större än året innan och uppgick till totalt 20,0 miljarder euro. Uppgifterna för statistiken över kommunekonomi samlades in från alla 310 kommuner och alla 136 samkommuner i Finland.

Kommunernas driftsekonomi 2020, miljoner euro 1)

  Kommuner
Driftskostnader Driftsintäkter Nettokostnader Förändring Förändring %
Social- och hälsovård totalt 22 138 2 093 20 045 808 4,2
Därav: Specialiserad sjukvård 7 579 236 7 342 112 1,5
Undervisnings- och kulturverksamhet totalt 12 465 961 11 504 53 0,5
Därav: Grundläggande utbildning 5 616 309 5 306 40 0,8
Övrig verksamhet totalt 11 455 9 232 2 222 91 4,3
Driftsekonomi totalt 46 058 12 287 33 771 952 2,9
1) I driftskostnaderna ingår verksamhetskostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt överföringsutgifter. I driftsintäkterna ingår verksamhetsintäkter och överföringsinkomster, förändringar av produktlager samt tillverkning för eget bruk. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. Förändringarna av nettokostnaderna har beräknats jämfört med föregående år.

Kommunernas driftsekonomi

Kommunernas driftskostnader var sammanlagt 46,1 miljarder euro år 2020. Detta var en ökning med 1,5 procent från året innan. Driftsintäkterna var sammanlagt 12,3 miljarder euro och de minskade i sin tur med 2,0 procent från föregående år. Sammantaget uppgick nettokostnaderna för hela driftsekonomin till 33,8 miljarder euro, vilket innebar en ökning med 2,9 procent. När man granskar driftsekonomin var nettokostnaderna för varje uppgiftshelhet, dvs. social- och hälsovården, undervisnings- och kulturverksamheten och övrig verksamhet, i euro större än under det tidigare statistikåret.

Liksom under tidigare år hänförde sig största delen av nettokostnaderna för hela driftsekonomin till social- och hälsovården, där kommunerna bokförde 59,4 procent av nettokostnaderna för hela driftsekonomin. De totala nettokostnaderna för verksamheten uppgick således till 20,0 miljarder euro, vilket innebar en ökning med 4,2 procent jämfört med föregående statistikår. Den största och näst största andelen av nettokostnaderna för social- och hälsovården utgjordes av specialiserad sjukvård och primärvård. För den specialiserade sjukvården användes 7,3 miljarder euro netto och för primärvården 3,7 miljarder euro. 1)

Kommunerna använde 11,5 miljarder euro netto för anordnande av undervisnings- och kulturverksamhet under fjolåret. Detta innebar att verksamheten blev den näst största helheten inom hela driftsekonomin mätt i nettokostnader. Nettokostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet utgjorde 34,1 procent av driftsekonomin och dess sammanlagda nettokostnader ökade något, med 0,5 procent, från året innan. De största nettokostnaderna inom undervisnings- och kulturverksamhet uppstod inom den grundläggande utbildningen och de näst största inom småbarnspedagogiken. Kommunerna använde 5,3 miljarder euro netto till den grundläggande utbildningen och 3,0 miljarder euro till småbarnspedagogiken under statistikåret.

Till kommunernas övriga verksamhet, till vilken i statistiken över kommunekonomin räknas kommunernas all verksamhet med undantag av social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten, hänförde sig totalt 2,2 miljarder euro netto. Den övriga verksamhetens andel av nettokostnaderna för hela driftsekonomin var därmed 6,6 procent. När man granskar statistiken över kommunekonomi ökade nettokostnaderna för övrig verksamhet med 4,3 procent från jämförelseåret.

Samkommunernas driftsekonomi

Samkommunernas totala bruttokostnader för driftsekonomin var 19,0 miljarder euro och motsvarande driftsintäkter likaså 19,0 miljarder euro år 2020. I en bruttojämförelse med året innan ökade driftskostnaderna med 3,6 procent och driftsintäkterna likaså med 3,6 procent.

Största delen av samkommunernas bruttodriftskostnader hänförde sig liksom året innan till social- och hälsovården, vars andel av bruttokostnaderna för hela driftsekonomin var 76,2 procent. Bruttokostnaderna för denna verksamhet ökade med 3,5 procent jämfört med året innan och de uppgick till totalt 14,5 miljarder euro. Bruttodriftsintäkterna var nästan lika stora som bruttodriftskostnaderna. Bruttodriftsintäkterna uppgick till 14,5 miljarder euro och ökningen var 3,6 procent jämfört med året innan.

I samkommunernas driftsekonomi var de bruttokostnader som hänförts till undervisnings- och kulturverksamhet totalt 1,1 miljarder euro, vilket innebar att verksamhetens sammanlagda andel av driftsekonomins alla kostnader var 5,8 procent. Utfallet av bruttointäkterna av undervisnings- och kulturverksamhet uppnådde 1,2 miljarder euro vid utgången av statistikåret. Kostnaderna för verksamheten minskade med 1,4 procent jämfört med året innan, medan motsvarande intäkter ökade med 3,5 procent.

Information om statistiken

Statistiken över kommunekonomin innehåller uppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut, driftsekonomi, investeringar och verksamhet. För statistiken insamlas uppgifter från alla kommuner och samkommuner i Finland.

Uppgiftsinnehållet och datainsamlingen för statistiken över kommunekonomin förnyades fr.o.m. statistikåret 2015, vilket innebär att uppgifterna i statistiken över kommunekonomin inte är direkt jämförbara med de uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet som publicerats under åren innan. I statistiken över kommunekonomin sammanslås affärsverken med uppgifterna om primärkommuner och -samkommuner, medan så inte var fallet i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet. Dessutom gjordes ändringar i kommunernas och samkommunernas uppgiftsklassificering i samband med förnyelsen.

Uppgifter som meddelats Statistikcentralen för statistiken offentliggörs som sådana på enhetsnivå i Statistikcentralens databas kommunernas och samkommunernas rapporterade ekonomiuppgifter .

Offentliggörandet för statistikåret 2020 är Statistikcentralens sista offentliggörande av statistiken över kommunekonomin. Fr.o.m. uppgifterna för år 2021 samlar Statskontoret in och publicerar uppgifterna om kommunekonomin. Statistikcentralen tackar alla uppgiftslämnare och intressentgrupper för ett långvarigt samarbete med statistikproduktionen.


1) Till primärvården räknas öppenvård inom primärvården, bäddavdelningsvård inom primärvården samt mun- och tandvård.

Källa: Kommunekonomi 2020. Statistikcentralen.

Förfrågningar: Karen Asplund 029 551 3611, Jens Melfsen 029 551 2578, kommunekonomi@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Katri Kaaja

Publikationen i pdf-format (226,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor


Uppdaterad 10.09.2021

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunekonomi [e-publikation].
ISSN=2343-4155. 2020. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 24.9.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kta/2020/kta_2020_2021-09-10_tie_001_sv.html