Förstasidan > Statistik > Kommunalval > 2008 > Kommunalvalet 2008 - hurdana kandidater?

Kommunalvalet 2008 - hurdana kandidater?

Majoriteten män och representanter för de stora åldersgrupperna

Sammanlagt 38 509 kandidater ställdes upp i kommunalvalet, dvs. 1 397 färre kandidater än år 2004. Flest kandidater har Centern i Finland 9 977, SDP 7 702, Samlingspartiet 7 628 och Vänsterförbundet 4 112. Gröna förbundet har 2 192 kandidater, SFP 1 407, Kristdemokraterna 1 921, Sannfinländarna 1 840 och FKP 362. Av datasekretesskäl granskas inte kandidaterna för de små partierna skilt för sig.

Av de röstberättigade är kvinnorna i majoritet, dvs. 51,5 procent är kvinnor. Av kandidaterna är 40,4 procent kvinnor. De kvinnliga kandidaternas andel har ökat med en halv procentenheter jämfört med föregående val. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater 56,8 %. Näst närmast kommer Kristdemokraterna, där andelen kvinnliga kandidater är 48,2 procent. Inom Samlingspartiet, Centern i Finland och SDP är andelen kvinnor omkring 40 procent. Den största andelen kvinnliga kandidater har landskapet Nyland, 43,9 procent, och den minsta andelen Norra Karelen, 37,1 procent.

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter kön i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersgrupp i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersgrupp i kommunalvalet 2008, %

	-29	30-39	40-49	50-59	60-69	70 +
Röstberättigade	18,7	15,2	17,7	18,4	14,9	15,2
Kandidater	10,7	17,4	23,8	26,5	18,7	2,9
CENT	10,8	18,2	25,8	26,2	17,0	2,1
SAML	11,4	19,3	25,5	22,9	18,2	2,7
SDP	8,2	15,0	22,4	29,7	21,6	3,2
VÄNST	10,4	13,4	19,7	31,1	21,1	4,3
GRÖNA	17,8	26,2	26,6	19,2	9,0	1,2
KD	9,8	15,8	21,6	28,0	21,3	3,5
SFP	12,2	16,7	25,2	23,9	19,4	2,6
SAF	11,1	18,1	23,3	25,4	18,2	4,0
FKP	15,8	9,4	13,1	27,2	27,5	6,9
Övriga	8,0	15,5	20,8	30,1	20,2	5,3

Storleken på kommunen påverkar kandidaternas partistruktur på så sätt att de små kommunerna har flest kandidater för Centern i Finland. I kommuner med mindre än 2 000 invånare har 43 procent av kandidaterna uppställts av Centern, 23 % av Samlingspartiet, 14 % av SDP och 6 procent av Vänsterförbundet. I kommuner med 2 000-4 999 invånare är 41 procent kandidater för Centern, 17 procent för Samlingspartiet och 17 procent för SDP. I kommuner med 10 000-19 999 invånare har Centern alltjämt flest kandidater, dvs. 26 procent, Samlingspartiet och SDP har båda 22 procent. I kommuner med mer än 20 000 invånare har Samlingspartiet och SDP fler kandidater än Centern. I kommuner med mer än 100 000 invånare har Centern bara 13 procent av kandidaterna, Samlingspartiet och SDP 16 procent, Gröna förbundet 15 procent och Vänsterförbundet 14 procent. Gröna förbundets och Vänsterförbundets kandidatuppställning är klart koncentrerad till de stora kommunerna.

Kandidaternas andel av olika åldersgrupper i kommunalvalet 2008, (0/00)

Kandidater (partivis) efter kommunstorlek i kommunalvalet 2008, %

	Totalt	-1 999	2 000-4 999	5 000-9 999	10 000-19 999	20 000-49 999	50 000-99 999	100 000 +
Kandidater tot.	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0
CENT	25,9	43,1	40,8	32,7	25,7	17,4	18,2	12,5
SAML	19,8	23,1	16,6	18,8	22,4	21,1	23,2	15,9
SDP	20,0	14,4	16,7	18,8	21,7	24,3	22,5	15,9
VÄNST	10,7	6,4	7,7	10,9	9,5	12,4	10,2	14,4
GRÖNA	5,7	1,2	1,7	2,6	4,2	7,1	7,8	15,1
KD	5,0	2,7	4,1	4,3	5,0	5,7	6,1	5,9
SFP	3,7	2,5	2,9	4,4	4,0	3,3	1,6	5,9
SAF	4,8	3,2	5,5	4,5	5,6	3,6	4,1	6,4
FKP	0,9	0,1	0,1	0,0	0,3	1,5	1,0	3,6
Övriga	3,6	3,4	3,9	3,1	1,7	3,8	5,3	4,4

Sett till parti är åldersskillnaderna mellan kandidaterna ganska små: medelåldern för de kvinnliga kandidaterna är i alla partier 2-3 år lägre än för de manliga kandidaterna med undantag av Gröna förbundet. Mest manliga kandidater finns det i åldersgruppen 50-59 år och mest kvinnliga i åldersgruppen 40-49 år. Bland kandidaterna är andelen 50-65-åringar större än deras andel av befolkningen. Andelen kandidater i åldersgrupperna över 65 år och under 35 år är klart mindre än deras andel av hela befolkningen. Ivrigast att ställa upp som kandidater är 50-55-åringarna.

De röstberättigades och kandidaternas åldersfördelningar samt medelålder efter kön i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade	Kandidater

Kandidaternas åldersfördelningar och medelålder efter kön och parti i kommunalvalet 2008, %

Finlands Socialdemokratiska Parti	Centern i Finland
Samlingspartiet	Kristdemokraterna i Finland
Gröna förbundet	Svenska folkpartiet i Finland
Sannfinländarna	Finlands Kommunistiska Parti
Vänsterförbundet

De röstberättigades medelålder har stigit med ett år från föregående kommunalval. Männens medelålder på valdagen är nu 47,4 år och kvinnornas 50,3 år. De manliga kandidaternas genomsnittsålder har stigit med 1,3 år och de kvinnliga kandidaternas med ett år. Genomsnittsåldern är nu 49,0 år för de manliga kandidaterna och 45,8 år för de kvinnliga. De kvinnliga kandidaterna är i medeltal 4,5 år yngre än de kvinnliga röstberättigade, medan de manliga kandidaterna är 1,6 år äldre än de manliga röstberättigade.

Bland männen finns tyngdpunkten i åldersgruppen 50-59 år, bland kvinnorna i åldersgruppen 40-49. Medelåldern för de manliga kandidaterna är högst inom SDP och Vänsterförbundet, dvs. 51 år. De äldsta kvinnliga kandidaterna hos FKP är jämnt 50 år och hos Kristdemokraterna 48,7 år. De yngsta manliga och kvinnliga kandidaterna har Gröna Förbundet, 43,1 och 41,5 år. Genomsnittsåldern för Samlingspartiets män och kvinnor är 47,8 år resp. 45,1 år, för Centerns män och kvinnor 48,5 år resp. 44,8 år.

Få kandidater med utländsk bakgrund

Kandidaternas språkfördelning följer i huvuddrag befolkningens språkfördelning i landskapen. Antalet svenskspråkiga kandidater är något fler (5,2 %) än antalet svenskspråkiga röstberättigade (4,9 %). I Nyland är de svenskspråkiga aktivare, deras andel av kandidaterna är 12 procent, medan deras andel av de röstberättigade är 7,4 procent. De kandidater som talar något annat språk än de inhemska kan sägas ha utländsk bakgrund. Deras andel av de röstberättigade är 3,2 procent och av kandidaterna 1,5 procent, dvs. något under hälften av befolkningsandelen. Bland alla kandidater är underrepresentationen 1,7 procentenheter, i Nyland är den 3,5 och i Egentliga Finland 2,1 procentenheter. Det finns således färre kandidater med utländsk bakgrund än deras andel av befolkningen. Undantag är Kajanaland och Mellersta Österbotten, där det finns något fler kandidater med utländsk bakgrund än deras andel av befolkningen.

Röstberättigade och kandidater efter modersmål och landskap i kommunalvalet 2008, %

Landskap	Röstberättigade			Kandidater
	Finska, samiska	Svenska	Annat språk	Finska, samiska	Svenska	Annat språk
HELA LANDET	91,8	4,9	3,2	93,4	5,2	1,5
Nyland	86,1	7,4	6,5	85,0	12,0	3,0
Östra Nyland	64,1	33,1	2,8	67,7	30,9	1,3
Egentliga Finland	90,8	5,7	3,5	92,6	6,0	1,4
Satakunta	98,4	0,3	1,2	98,8	0,2	1,0
Egentliga Tavastland	97,8	0,4	1,8	98,5	0,3	1,3
Birkaland	97,1	0,3	2,5	98,4	0,3	1,3
Päijänne-Tavastland	97,1	0,3	2,6	97,5	0,4	2,1
Kymmenedalen	96,6	0,8	2,6	97,0	1,2	1,8
Södra Karelen	97,2	0,1	2,7	98,3	0,2	1,5
Södra Savolax	98,3	0,2	1,5	98,7	0,1	1,2
Norra Savolax	98,7	0,1	1,2	98,9	0,1	1,0
Norra Karelen	98,2	0,1	1,7	98,4	0,3	1,4
Mellersta Finland	98,1	0,2	1,7	98,6	0,2	1,3
Södra Österbotten	98,9	0,3	0,8	99,5	0,1	0,3
Österbotten	46,4	50,8	2,8	48,7	49,4	1,8
Mellersta Österbotten	89,6	9,4	1,1	89,9	8,7	1,3
Norra Österbotten	98,5	0,1	1,4	99,1	0,2	0,8
Kajanaland	98,7	0,1	1,2	98,0	0,1	1,8
Lappland	98,5	0,2	1,3	98,9	0,3	0,8

Hög utbildningsnivå bland kandidaterna

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2008, %

	Högskolenivå	Lägsta högre nivå	Mellannivå	Grundnivå
Röstberättigade	14,8	11,5	39,2	34,4
Kandidater	25,3	16,7	40,6	17,4
GRÖNA	45,4	12,0	34,0	8,5
SFP	41,9	17,9	29,0	11,2
SAML	37,7	21,7	28,8	11,7
KD	28,6	19,0	37,6	14,8
CENT	23,7	19,7	41,5	15,1
SDP	17,1	14,7	47,1	21,2
VÄNST	12,1	8,0	52,8	27,2
FKP	14,7	7,2	49,4	28,6
SAF	9,1	12,0	49,3	29,6
Övriga	23,5	16,8	38,3	21,3

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har 82,6 procent utbildning på högre nivå än grundnivå, medan 65,6 procent av de röstberättigade har utbildning efter grundnivå. Andelen utbildade kandidater har stigit med tre procentenheter. Av de röstberättigade har 15 procent examen på universitets- eller yrkeshögskolenivå och av kandidaterna 25 procent.

Andelen kandidater som avlagt examen på universitets- eller yrkeshögskolenivå är störst hos Gröna förbundet, 45 procent, SFP 42 procent, Samlingspartiet 38 procent, Kristdemokraterna 29 procent och Centern i Finland 24 procent.

Av SDP:s kandidater har 47 procent examen på mellannivå, av Vänsterförbundets kandidater 53 procent samt av FKP:s och Sannfinländarnas 49 procent. I kommunalvalet avspeglar utbildningsnivån bland kandidaterna de skillnader i utbildningsstruktur som finns i regionerna. I Nyland är andelen högutbildade i allmänhet dubbelt så hög som i de regioner där kandidaterna har den lägsta utbildningen.

Merparten av kandidaterna bor i barnfamiljer

Av de röstberättigade bor 32 procent i samma hushåll som sin make/maka eller sambo samt barn. Av kandidaterna bor 46 procent i familjer av den här typen. Därutöver bor 30 procent av kandidaterna enbart med sin make/maka eller sambo, utan barn. 63 procent av kandidaterna bor i familjer med make/maka och 13 procent är samboende, 50 procent av de röstberättigade är gifta och 15 procent samboende. Av kandidaterna är 6,7 procent ensamförsörjare och 17,4 procent ensamboende, dvs. tillhör inte en familj, vilket är tre procentenheter mer än i föregående val. 29 procent av de röstberättigade bor i enpersonshushåll, dvs. en lika stor andel som de röstberättigade som bor i barnfamiljer. I de flesta partier har andelen ensamboende ökat, en fjärdedel av Gröna förbundets kandidater är ensamboende.

Av Kristdemokraternas kandidater är 78 procent gifta, av Centerns 70 procent, av Samlingspartiets 68 procent, av SFP:s 68 procent och av SDP:s kandidater 60 procent. Andelen samboende kandidater är störst bland Gröna förbundets och FKP:s kandidater, 18 procent i båda partierna. Andelen ensamboende röstberättigade som inte tillhör en familj är 28,9 procent.

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjetyp i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjetyp i kommunalvalet 2008, %

	Äkta makar, samboende + barn	Äkta makar, samboende, ej barn	Ensamförs.	Tillhör inte familj
Röstberättigade	32,4	32,2	6,5	28,9
Kandidater	46,4	29,5	6,7	17,4
CENT	55,5	25,9	6,0	12,6
SFP	51,7	26,9	8,0	13,4
KD	50,7	29,6	4,9	14,7
SAML	49,9	28,9	6,0	15,2
GRÖNA	45,0	22,0	9,3	23,8
Övriga	40,4	29,6	8,6	21,5
SDP	40,3	34,2	6,8	18,7
SAF	39,0	28,0	7,9	25,1
VÄNST	33,8	35,2	7,7	23,3
FKP	18,9	33,9	5,8	41,4

Fler barn än i genomsnitt

Familjetypen anger inte hur många kandidater som har eller har haft egna barn, eftersom barnen t.ex. i äldre familjer och i skilsmässofall kanske inte bor tillsammans med kandidaten. Antalet biologiska barn visar hur många kandidater som har erfarenhet av egna barn. Av de röstberättigade har 34,8 procent aldrig haft egna barn, av kandidaterna är motsvarande andel 21,3 procent. Andelen barnlösa varierar mellan 18,3 procent för SFP:s kandidater och 32,8 procent för Gröna Förbundets kandidater. Gröna förbundet har många unga kandidater, som kanske ännu inte har egna barn. Stora familjer är vanligast bland Kristdemokraterna, där 22,7 procent av kandidaterna har minst fyra barn, och bland Centerns kandidater, där 16,9 procent av kandidaterna har fyra barn eller fler. Stora familjer är inte så vanliga bland FKP, Gröna förbundet och SDP. Antalet barn till kandidaterna avspeglar nativitetsbeteendet i området, dvs. att det finns flest stora familjer i Österbotten och Kajanaland och flest små familjer i Egentliga Finland, Nyland, Kymmenedalen och Södra Karelen.

Av kandidaterna har 77,7 procent biologiska barn, av de röstberättigade är motsvarande andel 65,2 procent. Andelen barnlösa kandidater har ökat med ett par procentenheter från föregående kommunalval.

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet biologiska barn i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet biologiska barn i kommunalvalet 2008, %

	1 barn	2 barn	3 barn	4 + barn	Inga barn
Röstberättigade	16,1	27,6	14,0	7,5	34,8
Kandidater	14,0	30,8	21,0	12,9	21,3
SDP	17,1	34,1	20,5	9,9	18,3
Övriga	15,4	30,6	21,9	12,9	19,2
CENT	11,2	29,3	22,9	16,9	19,7
KD	9,9	23,0	24,2	22,7	20,1
SAML	13,4	33,4	21,3	10,7	21,2
VÄNST	15,8	31,3	19,4	11,2	22,3
SFP	10,6	33,2	22,1	10,4	23,7
SAF	16,2	25,8	17,8	14,4	25,9
FKP	21,4	25,3	14,7	6,9	31,7
GRÖNA	15,9	26,3	16,1	8,8	32,8

Ovanligt med sysselsättningsproblem

Mer än hälften av de röstberättigade, 54,5 procent, har arbete, 5,8 procent är arbetslösa, 26,7 procent är pensionerade och 8,2 procent studerar eller utför hushållsarbete. Andelen sysselsatta är fortsatt oförändrad och andelen arbetslösa har minskat något från det föregående valet. Av kandidaterna är klart fler (74 %) sysselsatta, något färre arbetslösa (5,3 %) och betydligt färre pensionerade (bara 12,9 procent) jämfört med de röstberättigade. Bland kandidaterna fanns det dock en procentenhet fler pensionärer än i föregående kommunalval.

Andelen sysselsatta är störst bland SFP:s (80,2 %) , Samlingspartiets (78,8 %) och Centerns (78,5 %) kandidater, som alltså klart översteg regeringens mål på 75 procent för det relativa sysselsättningstalet. Bland dessa partier är arbetslösheten mer ovanlig än i genomsnitt. Bland SDP:s, Gröna förbundets och Kristdemokraternas kandidater är arbetslöshet en lika vanlig företeelse som bland de röstberättigade. Bland Vänsterförbundets, Sannfinländarnas och FKP:s kandidater finns det åter fler arbetslösa än i genomsnitt. Gröna förbundet har relativt sett flest studerande bland sina kandidater, 11,8 procent. Pensionärernas andel är störts hos Sannfinländarna och FKP.

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2008, %

	Sysselsatta	Arbetslösa	Studerande, skolelever	Pensionärer	Övriga
Röstberättigade	54,5	5,8	8,2	26,7	4,7
Kandidater	74,0	5,3	5,3	12,9	2,6
SFP	80,2	3,1	5,7	8,9	2,2
SAML	78,8	3,2	5,5	10,4	2,1
CENT	78,5	3,7	4,8	10,6	2,4
SDP	74,6	5,6	3,7	14,4	1,7
GRÖNA	71,7	6,3	11,8	5,9	4,3
KD	68,6	6,8	6,1	15,1	3,5
VÄNST	66,0	8,3	5,5	17,6	2,5
Övriga	63,9	6,9	4,8	21,0	3,5
SAF	60,4	10,4	4,9	19,3	5,0
FKP	49,2	13,6	6,9	26,9	3,3

De röstberättigades och kandidaternas relativa sysselsättningstal (18-64 år) efter landskap i kommunalvalet 2008, %

De röstberättigades och kandidaternas relativa sysselsättningstal (18-64 år) efter landskap i kommunalvalet 2008, %

	Röstberättigade	Kandidater
Hela landet	68,4	79,5
Östra Nyland	74,8	84,1
Österbotten	72,4	82,4
Nyland	72,3	80,6
Egentliga Tavastland	71,2	83,0
Egentliga Finland	70,2	81,2
Södra Österbotten	69,0	82,9
Birkaland	68,7	79,2
Mellersta Österbotten	68,2	81,2
Satakunta	67,2	80,9
Päijänne-Tavastland	66,8	78,2
Kymmenedalen	66,5	79,8
Södra Karelen	65,1	80,9
Norra Österbotten	64,9	77,9
Södra Savolax	64,7	77,6
Mellersta Finland	64,4	76,9
Norra Savolax	63,9	76,6
Lappland	61,3	74,7
Norra Karelen	61,0	75,9
Kajanaland	60,0	74,4

I landskapet Nyland, Östra Nyland och Österbotten skiljer sig det relativa sysselsättningstalet för kandidaterna minst från de röstberättigades relativa sysselsättningstal. Skillnaden är 8-10 procentenheter. Skillnaden mellan kandidaterna och de röstberättigade är som störst i Södra Karelen, Norra Karelen och Kajanaland, omkring 15 procentenheter. När det gäller de röstberättigade är det bara Östra Nyland som nästan uppnått regeringens sysselsättningsmål på 75 procent. Längst ifrån målet är Kajanaland med ett relativt sysselsättningstal på 60 procent. Det högsta relativa sysselsättningstalet för kandidaterna har Östra Nyland, 84 procent, och alla andra landskap, med undantag av Lappland och Kajanaland, når också upp till eller överskrider regeringens mål. Lappland och Kajanaland ligger en aning under sysselsättningsmålet.

Den offentliga sektorn sysselsätter kandidaterna

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2008, %

	Privata sektorn	Företagare	Staten	Kommunen
Röstberättigade	61,4	10,5	6,5	21,6
Kandidater	46,4	17,5	8,2	27,8
SAF	56,5	22,7	4,5	16,4
CENT	37,6	30,2	7,4	24,8
VÄNST	59,8	5,1	6,7	28,4
SAML	44,0	20,8	9,9	25,3
SFP	48,5	16,3	8,6	26,6
FKP	59,5	5,2	7,5	27,7
KD	47,7	14,7	6,7	30,9
Övriga	44,4	17,7	7,9	30,0
SDP	52,8	5,5	7,4	34,3
GRÖNA	43,4	8,1	16,1	32,5

Av kandidaterna arbetar 68 procent, av dem är 46 procent löntagare inom den privata sektorn, 18 procent är företagare, 8 procent är statens och 28 procent kommunens löntagare. Det finns mycket stora partivisa variationer i typen av arbetsgivare. Den största andelen löntagare inom den privata sektorn finns inom Vänsterförbundet och FKP, dvs. 60 procent, bland Sannfinländarna 57 procent och SDP 53 procent. Den minsta andelen löntagare inom den privata sektorn har Centern, dvs. 38 procent. Av Centerns kandidater är 30 procent företagare och av dem verkar antagligen största delen inom lantbruket. Minst företagare finns det bland FKP och SDP, bara 5 procent. I Gröna förbundet sysselsätter den offentliga sektorn kandidaterna allra mest: 33 procent får sin lön från kommunen och 16 procent från staten. Näst mest sysselsätter den offentliga sektorn SDP, 34 procent arbetar för kommunen och 7 procent är i statens tjänst. Av Sannfinländarna arbetar bara 16 procent för kommunen och 5 procent för staten.

Mest sysselsätter den offentliga sektorn kandidaterna i de stora kommunerna, rentav 41 procent får sin lön från kommunen eller staten. I de små kommunerna får kandidaterna sin sysselsättning främst från den privata sektorn och egen företagsverksamhet. I kommuner med mindre än 2 000 invånare är den offentliga sektorns andel 30 procent och den privata sektorns (inkl. företagare) 70 procent.

Kandidater efter arbetsgivarsektor i kommuner av olika storleksklass i kommunalvalet 2008, %

Kommunens storleksklass	Privata sektorn	Företagare	Staten	Kommunen	Offentliga sektorn tot.
-1 999	38,1	32,0	5,0	24,9	29,9
2 000-4 999	41,4	26,7	5,6	26,2	31,8
5 000-9 999	44,0	22,3	6,2	27,4	33,7
10 000-19 999	46,1	18,2	7,1	28,7	35,7
20 000-49 999	51,1	11,8	8,3	28,8	37,1
50 000-99 999	46,9	12,0	10,5	30,6	41,1
100 000+	51,8	6,7	15,8	25,6	41,4
Totalt	46,4	17,5	8,2	27,8	36,0

Bättre inkomster än bland de röstberättigade

Genomsnittliga inkomster (euro) hos röstberättigade och kandidater efter landskap i kommunalvalet 2008

Genomsnittliga inkomster (euro) hos röstberättigade och kandidater efter landskap i kommunalvalet 2008

	Röstberättigade	Kandidater
Hela landet	22 994	30 344
Nyland	27 745	36 128
Östra Nyland	25 573	35 593
Egentliga Finland	22 905	30 912
Birkaland	22 427	29 542
Egentliga Tavastland	22 362	32 289
Kymmenedalen	22 037	31 996
Österbotten	21 582	31 206
Norra Österbotten	21 423	28 870
Päijänne-Tavastland	21 389	29 705
Satakunta	20 962	30 040
Södra Karelen	20 930	29 558
Mellersta Österbotten	20 726	28 719
Mellersta Finland	20 387	27 753
Norra Savolax	20 169	28 164
Södra Österbotten	19 959	28 315
Lappland	19 830	27 245
Södra Savolax	19 596	28 494
Kajanland	18 931	27 365
Norra Karelen	18 816	26 146

Kandidaterna är bättre utbildade och har oftare arbete än de röstberättigade i området.
Det här förklarar delvis varför också kandidaternas beskattningsbara inkomster är klart bättre än de röstberättigades. Medelinkomsterna bland de röstberättigade var 22 926 euro och bland kandidaterna 30 344 euro, dvs. 7 400 euro större. De högsta inkomsterna både bland de röstberättigade och bland kandidaterna finns i Nyland 27 700 resp. 36 100 euro.

Den största inkomstskillnaden mellan kandidater och röstberättigade finns i Egentliga Tavastland och Kymmenedalen (10 400 euro) och den minsta i Birkaland 7 200 euro. De röstberättigades beskattningsbara inkomster har stigit med 13,6 procent och kandidaternas med 14,2 procent från föregående kommunalval. Den bästa inkomstutvecklingen bland de röstberättigade visar Mellersta Österbotten, 17 procent, och den svagaste Södra Österbotten, 11,4 procent. Kandidaternas inkomster har förbättrats allra mest i Östra Nyland, 20,9 procent, och minst i Lappland, 7,7 procent.

Sett till parti varierar kandidaternas inkomster mellan Samlingspartiets 38 200 euro och FKP:s 20 200 euro. Medelinkomsten bland SFP:s kandidater är 37 700 euro, bland Centern 30 700 euro och bland SDP 29 500 euro. Medelinkomsten bland Centerns kandidater är 7 000-9 000 lägre än bland Samlingspartiets och SFP:s kandidater. Jämfört med de röstberättigade förtjänar Samlingspartiets och SFP:s kandidater nästan 15 000 euro mer. Gröna förbundets yngre kandidater, som ofta studerar, har i medeltal 2 300 euro högre inkomster än de röstberättigade. Sannfinländarnas och FKP:s kandidater ligger ett par tusen euro under medelnivån för de röstberättigade.

Medelinkomsten för alla kandidater är en tredjedel större än för de röstberättigade. Kandidaternas inkomster är inom Samlingspartiet 67 procent, SFP 64 procent, Centern 34 procent och SDP 29 procent högre än de röstberättigades inkomster, inom Gröna förbundet är de 10 procent och inom Kristdemokraterna 13 procent högre. I landskapen är skillnaderna ännu större. De största skillnaderna finns bland Samlingspartiets kandidater i Egentliga Tavastland och Kymmenedalen, som har dubbelt högre medelinkomster än de röstberättigade i landskapet. Centerns kandidater har 84 procent högre inkomster i Östra Nyland, 60 procent högre i Södra Savolax och 54 procent högre i Kajanaland jämfört med de röstberättigade i landskapet. Bland SDP:s kandidater finns den största skillnaden i Norra Savolax och Kajanaland, mer än 54 procent. Gröna förbundets kandidater avviker i allmänhet mindre än genomsnittet från de röstberättigade, den största skillnaden finns i Södra Österbotten, 49 procent. Kandidaterna för Kristdemokraterna har 13 procent högre inkomster än alla röstberättigade, men i Kajanaland är skillnaden 54 procent. SFP hade inte kandidater i alla landskap, men en SFP-kandidat förtjänar i genomsnitt 64 procent mer än en röstberättigad, i Österbotten 69 procent mer. Sannfinländarna är mycket nära medeltalet för de röstberättigade och i flera landskap är deras inkomster t.o.m. lägre.

Genomsnittliga inkomster (euro) hos röstberättigade samt kandidater efter parti i kommunalvalet 2008

Genomsnittliga inkomster (euro) hos röstberättigade samt kandidater efter parti i kommunalvalet 2008

	Medelinkomster
Röstberättigade	22 994
Kandidater	30 344
SAML	38 207
SFP	37 658
CENT	30 719
SDP	29 519
Övriga	26 696
KD	25 874
GRÖNA	25 292
VÄNST	24 943
SAF	21 024
FKP	20 192

Kandidaternas genomsnittliga inkomster partivis jämfört med de röstberättigades genomsnittliga inkomster efter landskap i kommunalvalet 2008, %

	Röstberätti-gade	Kandi-dater	CENT	SAML	SDP	VÄNST	GRÖNA	KD	SFP	SAF	FKP	Övriga
HELA LANDET	100,0	132,0	133,6	166,2	128,4	108,5	110,0	112,5	163,8	91,4	87,8	116,1
Nyland	100,0	130,2	170,5	173,4	123,0	97,4	102,7	97,4	140,9	83,9	83,8	101,4
Östra Nyland	100,0	139,2	182,9	165,5	115,7	129,8	98,6	112,1	134,8	87,2	.	181,0
Egentliga Finlandi	100,0	135,0	127,8	176,7	133,8	102,6	105,2	112,2	162,2	91,9	74,7	80,7
Satakunta	100,0	143,3	134,4	183,5	141,5	114,3	116,9	132,7	.	107,5	77,2	150,0
Egentliga Tavastland	100,0	144,4	129,8	194,2	134,6	123,0	117,4	126,2	.	120,2	.	108,3
Birkaland	100,0	131,7	125,9	167,9	130,1	114,7	110,4	132,1	.	91,5	87,4	120,4
Päijänne-Tavastland	100,0	138,9	124,4	168,5	135,7	115,0	106,9	133,1	.	100,5	85,0	143,3
Kymmenedalen	100,0	145,2	131,1	192,0	142,6	108,2	115,8	131,8	.	112,9	.	144,5
Södra Karelen	100,0	141,2	146,2	166,3	138,0	119,9	107,8	133,4	.	93,5	85,7	120,2
Södra Savolax	100,0	145,4	158,8	174,8	140,1	106,2	116,9	106,2	.	96,9	.	131,3
Norra Savolax	100,0	139,6	149,2	176,0	145,0	118,6	103,2	116,4	.	97,0	90,6	103,4
Norra Karelen	100,0	139,0	149,6	169,0	137,1	118,1	109,7	116,3	.	95,2	116,2	114,8
Mellersta Finland	100,0	136,1	137,1	159,0	141,5	120,4	115,8	117,5	.	94,4	76,2	128,4
Södra Österbotten	100,0	141,9	152,1	162,9	130,7	111,9	147,8	119,7	.	103,8	.	121,8
Österbotten	100,0	144,6	132,9	158,1	134,0	126,7	111,4	114,0	168,5	88,1	.	140,3
Mellersta Österbotten	100,0	138,6	151,4	152,7	123,3	110,9	126,1	139,5	188,7	113,2	.	100,8
Norra Österbotten	100,0	134,8	141,5	163,4	129,9	121,5	120,4	104,4	.	92,7	.	100,6
Kajanaland	100,0	144,5	153,2	187,7	144,6	119,5	134,5	152,8	.	82,8	.	137,3
Lappland	100,0	137,4	146,1	156,8	140,7	123,7	90,3	109,4	.	88,9	83,4	129,1

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter inkomstklass i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter inkomstklass i kommunalvalet 2008, %

	-8 999	9 000-16 999	17 000-26 999	27 000-41 999	42 000+
Röstberättigade	23,1	22,6	23,8	20,1	10,4
Kandidater	12,1	15,4	23,8	29,3	19,4
SDP	7,8	13,5	27,4	34,4	17,0
SFP	10,2	11,2	18,8	30,0	29,9
SAML	11,1	10,7	17,9	29,2	31,2
CENT	11,7	15,8	23,8	29,3	19,5
VÄNST	12,0	19,2	28,9	29,2	10,6
KD	15,8	17,6	26,4	26,7	13,4
Övriga	16,4	19,7	22,2	25,2	16,6
GRÖNA	20,5	17,1	21,3	25,3	15,8
SAF	19,8	25,9	26,5	20,6	7,2
FKP	22,8	25,8	25,6	18,1	7,8

Kandidaterna förtjänar i medeltal bättre och därför hör en stor del av dem också till de högsta inkomstklasserna. Av de röstberättigade har nästan hälften årsinkomster som är lägre än 17 000 euro. Av kandidaterna hör bara 27 procent till den här gruppen. Av de stora partiernas kandidater hör något över en femtedel till de två lägre inkomstklasserna. Inkomstfördelningen bland Sannfinländarnas och FKP:s kandidater är närmast de röstberättigades genomsnittliga inkomstfördelning. I den högsta inkomstklassen, dvs. kandidater med årsinkomster på mer än 42 000 euro, finns Samlingspartiet med 31 procent, SFP med 30 procent och Centern med 20 procent. Av de röstberättigade hör 10 procent till den här inkomstklassen. Den största andelen medelinkomsttagare (inkomstklass 27 000-41 999) finns hos SDP, 34 procent.

---

Senast uppdaterad 26.10.2008