Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade statistiksidan.

1. Förhandsröstade i kommunalvalet 2012

I det följande redovisas uppgifter om förhandsröstande personer i kommunalvalet 2012 utgående från olika bakgrundsuppgifter. Som jämförelsegrupp används de röstberättigade med bakgrunduppgifter. Uppgifterna om röstberättigade och förhandsröstande personer har erhållits ur rösträttsregistret i justitieministeriets valdatasystem. Bakgrundsuppgifterna baserar sig på statistiskt material från Statistikcentralens befolknings- och välfärdsstatistik, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret. Redovisningen omfattar bara förhandsröstande samt röstberättigade. De som röstat på valdagen ingår inte i redovisningen, eftersom uppgifter om dem inte samlats in i hela landet. Personer som inte ingår i de förhandsröstande ingår antingen i personer som röstat på valdagen eller som inte röstat alls. Således kan man inte på basis av förhandsröstandet dra några slutsatser om olika gruppers valdeltagande i sin helhet.

1.1. Hög ålder och liten hemkommun ökade sannolikheten att rösta på förhand

I kommunalvalet 2012 förhandsröstade totalt 1 062 190 röstberättigade personer. Den förhandsröstningsprocent som Statistikcentralen uppgett, 42,4, har tagits fram genom att beräkna andelen förhandsröstande av alla som röstat. I denna redovisning granskas de förhandsröstande dock i förhållande till de röstberättigade, då förhandsröstningsaktiviteten blir 24,7 procent. Kvinnorna röstade oftare på förhand än männen. Av de röstberättigade kvinnorna förhandsröstade 26,6 procent och av de röstberättigade männen 22,6 procent. Kvantitativt sett var skillnaden över 114 000 personer, då 588 271 kvinnor och 473 919 män röstade på förhand.

Den röstberättigades ålder inverkade kraftigast på sannolikheten att förhandsrösta. Flest förhandsröstande fanns det i åldersgruppen 65–74 år. I denna grupp var andelen förhandsröstande av de röstberättigade 47,0 procent. Förhandsröstandet var klart vanligare än i genomsnitt också bland över 75-åringar. Av dem röstade 41,6 procent på förhand. Förhandsröstandet var mindre populärt bland de yngre åldersgrupperna. Av 18–24-åriga röstberättigade förhandsröstade 9,5 procent, av 25–44-åriga röstberättigade 12,6 procent och av 45–64-åriga röstberättigade 26,3 procent. (Tabell 1.)

I de små kommunerna förhandsröstade man klart oftare än i de stora kommunerna. I små kommuner med under 2 000 invånare var andelen förhandsröstande 36,8 procent av de röstberättigade, medan andelen bara var 21,5 procent i stora kommuner med över 100 000 invånare. Förhandsröstandet var vanligare i de små kommunerna än i de stora kommunerna i alla åldersgrupper. I små kommuner med under 2 000 invånare förhandsröstade också unga, under 18–24-åringar flitigare (förhandsröstningsaktivitet 18,5 %) än unga i samma ålder i städer med över 100 000 invånare (9,8 %). (Tabell 1.)

Tabell 1. Andelen förhandsröstande av röstberättigade efter ålder och hemkommunens storlek i kommunalvalet 2012, %

Kommunens storlek 18 – 24
åriga 
25 – 44
åriga
45 – 64
åriga
65 – 74
åriga 
75 –
åriga 
Ålders-
grupperna
totalt 
                -  1 999 18,5 22,2 37,9 52,3 43,9 36,8
     2 000 -  4 999 12,7 16,2 32,7 48,4 43,4 31,7
     5 000 -  9 999 10,8 13,7 29,8 47,1 41,8 28,5
  10 000 - 19 999 9,4 12,8 28,6 47,3 42,4 27,0
  20 000 - 49 999 7,4 10,8 25,0 46,5 40,8 23,6
  50 000 - 99 999 9,0 12,7 27,9 49,4 42,1 25,9
100 000 - 9,8 12,7 22,7 45,5 40,9 21,5
Kommunerna
totalt
9,5 12,6 26,3 47,0 41,6 24,7

Hälften (49,8 %) av dem som röstade på förhand var pensionärer till sin huvudsakliga verksamhet. Gruppen består av pensionärer, 48,9 procent, och arbetslöshetspensionärer, 0,8 procent. Pensionärerna var klart överrepresenterade bland dem som röstade på förhand, då det fanns relativt sett färre pensionärer bland de röstberättigade, totalt 29,1 procent. Övriga grupper efter huvudsaklig verksamhet röstade mer sällan än pensionärerna på förhand. Övriga gruppers andelar av de förhandsröstande var också mindre än andelarna av de röstberättigade. Även om de sysselsatta var i majoriteten, 54,1 procent, utgjorde de bara 40,3 procent av de förhandsröstande. Underrepresenterade bland de förhandsröstande var också studerandena, som utgjorde 6,4 procent av de röstberättigade men 3,4 procent av de förhandsröstande, samt de arbetslösa, som utgjorde 5,9 procent av de röstberättigade men 4,3 procent av de förhandsröstande. Bland dem som röstade på förhand var bara 2,1 procent övriga personer utanför arbetskraften, medan de utgjorde 4,1 procent av de röstberättigade. Eftersom pensionärerna var kraftigt överrepresenterade bland de förhandsröstande, granskas härnäst övriga variablers inverkan på förhandsröstandet separat för sysselsatta, arbetslösa, pensionärer, studerande och övriga personer utanför arbetskraften.

Figur 1. Förhandsröstande och röstberättigade efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2012, %

Figur 1. Förhandsröstande och röstberättigade efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2012, %

1.2. Sysselsatta och arbetslösa röstade lika ofta på förhand

Av de sysselsatta röstberättigade röstade 18,4 procent på förhand. De röstberättigade kvinnornas andel uppgick till 20,4 procent och de röstberättigade männens till 16,4 procent. Av de arbetslösa röstade 18,2 procent på förhand. Bland arbetslösa var skillnaden mellan män och kvinnor i förhandsröstandet något mindre än bland sysselsatta, då 19,8 procent av de arbetslösa kvinnorna röstade på förhand och 17,1 procent av de arbetslösa männen.

Sannolikheten att rösta på förhand ökade för både sysselsatta och arbetslösa män och kvinnor ju äldre person det var fråga om. Förhandsröstningsaktiviteten bland arbetslösa var emellertid klart lägre än bland sysselsatta i den yngsta åldersgruppen bestående av personer i åldern 18–24 år. Av sysselsatta 18–24-åringar röstade 8,9 procent på förhand och av arbetslösa i samma ålder bara 6,1 procent. Andelarna förhandsröstande i den äldre åldersgruppen bestående av personer i åldern 25–44 år var också små: av sysselsatta i samma åldersgrupp förhandsröstade 12,6 procent och av arbetslösa i samma åldersgrupp 11,6 procent. Däremot röstade en fjärdedel av både sysselsatta (24,8 %) och arbetslösa (25,6 %) i åldern 45–64 år på förhand. (Tabell 2.)

Förhandsröstandet bland arbetslösa fördelades efter familjeställning i stor utsträckning på samma vis som bland sysselsatta. För båda gruppernas del ökade sannolikheten att förhandsrösta med ålder oberoende av familjeställning. De som röstade mest aktivt både bland arbetslösa och bland sysselsatta var personer utan familj samt sambor och gifta. Sysselsatta personer utan familj förhandsröstade något oftare på förhand än arbetslösa utan familj. I både grupperna var förhandsröstandet minst populärt bland hemmaboende myndiga unga samt bland personer med familjeställningen okänd.

Skillnaden mellan arbetslösa och sysselsatta var störst i förhandsröstningsaktiviteten bland under 25-åringar. Om 10,3 procent av sysselsatta i denna ålder utan familj röstade på förhand, låg förhandsröstandet bland arbetslösa i motsvarande grupp på bara 6,1 procent. Bland personer utan familj jämnades skillnaden i förhandsröstandet mellan sysselsatta och arbetslösa ut i de äldre åldersgrupperna. Också förhandsröstningsaktiviteten bland sysselsatta hemmaboende unga under 25 år (9,3 %) var högre än bland arbetslösa hemmaboende under 25-åringar (6,5 %).

Tabell 2. Andel förhandsröstande av röstberättigade efter huvudsaklig verksamhet, familjeställning och ålder i kommunalvalet 2012, %

18 – 24
åriga 
25 – 44
åriga
45 – 64
åriga
65 – 
åriga 
Ålders-
grupper
totalt 
Sysselsatta
totalt
8,9 12,6 24,8 .. 18,4
 Gifta eller
 samboende
7,2 11,6 24,1 .. 18,1
 Ensamförsörjare 3,9 12,2 21,2 .. 17,3
 Utan familj 10,3 15,1 28,3 .. 20,6
 Hemmaboende  
 barn
9,3 16,5 28,5 .. 13,8
 Okänd 9,2 12,4 19,3 .. 14,4
Arbetslösa
totalt
6,1 11,6 25,6 .. 18,2
 Gifta eller
 samboende
5,1 10,8 26,3 .. 19,5
 Ensamförsörjare 6,2 9,7 19,1 .. 14,0
 Utan familj 6,1 12,6 25,8 .. 18,8
 Hemmaboende
 barn
6,5 14,8 27,0 .. 13,0
 Okänd 7,9 8,9 18,2 .. 11,8
Pensionärer
totalt
10,5 18,8 35,0 47,4 42,1
 Gifta eller
 samboende
5,9 16,3 37,9 48,4 46,1
 Ensamförsörjare .. 15,2 26,8 32,8 31,0
 Utan familj 12,2 20,5 32,7 41,8 39,5
 Hemmaboende  
 barn
10,4 19,3 29,4 38,5 23,2
 Okänd 9,6 16,3 23,3 16,4 18,0
Studerande
totalt
11,0 16,0 23,2 .. 13,1
 Gifta eller
 samboende
10,2 13,6 21,3 .. 13,7
 Ensamförsörjare 4,5 10,9 19,9 .. 11,8
 Utan familj 12,7 18,3 28,0 .. 15,7
 Hemmaboende
 barn
10,6 22,1 30,0 .. 11,4
 Okänd 11,5 17,5 21,0 .. 14,6
Övriga utanför
arbetskraften
7,4 9,4 20,3 .. 12,5
 Gifta eller
 samboende
5,4 10,5 22,9 .. 14,7
 Ensamförsörjare 4,3 9,5 16,1 .. 10,8
 Utan familj 7,7 8,7 20,4 .. 13,8
 Hemmaboende
 barn
8,2 9,2 20,8 .. 9,3
 Okänd 5,4 4,9 7,2 .. 5,7
Totalt 9,5 12,6 26,3 44,6 24,7
 Gifta eller
 samboende
7,6 11,6 25,9 48,1 25,4
 Ensamförsörjare 4,4 11,6 21,1 32,9 18,8
 Utan familj 10,5 14,9 28,5 41,8 27,6
 Hemmaboende
 barn
9,7 16,5 27,8 37,3 12,7
 Okänd 8,6 10,2 17,7 16,4 14,0

Sett till utbildningsnivå röstade arbetslösa personer med högre högskoleexamen eller examen på forskarutbildningsnivå (förhandsröstningsaktivitet 25,7 %), samt personer med examen på lägsta högre nivå eller lägre högskolenivå (25,3 %), flitigare på förhand än sysselsatta personer med motsvarande examen (23,6 % och 21,6 %). Personer med examen på lägsta högre nivå består huvudsakligen av representanter för de äldre åldersklasserna, som annars också var fler än i genomsnitt bland de förhandsröstande. Både bland arbetslösa och sysselsatta röstade personer med utbildning på mellannivå och grundskolenivå och de vars utbildning var okänd minst på förhand. Av arbetslösa med utbildning på mellannivå förhandsröstade 17,3 procent på förhand och av sysselsatta med motsvarande utbildning 16,2 procent. Motsvarande andelar av personer med utbildning på grundnivå eller vars utbildning var okänd var 15,3 procent för arbetslösa och 14,7 procent för sysselsatta. (Tabell 3.)

Tabell 3. Andel förhandsröstande av röstberättigade efter huvudsaklig verksamhet och utbildningsnivå i kommunalvalet 2012, %

 Utbildningsnivå Sysselsatta Arbetslösa Pensionärer Studerande Övriga
utanför
arbetskraften
Totalt 
Utbildning
totalt
18,4 18,2 42,1 13,1 12,5 24,7
  Bara grundnivå
  eller okänd
14,7 15,3 37,6 8,6 9,1 25,6
  Mellannivå 16,2 17,3 42,8 15,8 13,1 21,4
  Lägsta
  högre nivå
  eller lägre
  högskolenivå
21,6 25,3 53,5 23,4 18,9 28,4
  Högre
  högskolenivå
  eller
  forskarutbildning
23,6 25,7 56,0 26,3 17,6 28,0

Sett till väljarnas yrkesställning röstade företagare något oftare på förhand än löntagare. Av företagarna var andelen förhandsröstande 20,6 procent och av löntagarna 18,1 procent. Medianinkomsten för sysselsatta som röstade på förhand, 33 100 euro, var något högre än medianinkomsten för alla sysselsatta röstberättigade, 31 600 euro. Också medianinkomsten för arbetslösa som röstade på förhand, 14 200 euro, var högre än medianinkomsten för alla arbetslösa röstberättigade, 12 000 euro. (Figur 2.)

1.3. Nästan hälften av de förhandsröstande var pensionärer

Av pensionärerna röstade 42,1 procent på förhand. I denna redovisning består gruppen pensionärer av ålderspensionärer, arbetslöshetspensionärer och invalidpensionärer. Liksom i andra grupper var förhandsröstandet bland pensionärer sannolikare i de äldre åldersklasserna. Av pensionärer i åldern över 65 år förhandsröstade 47,4 procent, medan 10,5 procent av unga pensionärer i åldern 18–24 år, 18,8 procent av pensionärer i åldern 25–44 år och 35,0 procent av pensionärer i åldern 45–64 år röstade på förhand. (Tabell 2.)

Bland pensionärer var skillnaderna mellan könen i förhandsröstningsaktiviteten mindre än i övriga grupper. Av de kvinnliga pensionärerna förhandsröstade 42,5 procent och av de manliga pensionärerna 41,7 procent. Av gifta eller samboende pensionärer förhandsröstade 46,1 procent, medan 39,5 procent av pensionärer utan familj röstade på förhand (tabell 2).

Medianinkomsten för pensionärer som röstade på förhand var 17 800 euro och således 1 700 euro högre än medianinkomsten för alla röstberättigade pensionärer, 16 100 euro. Inkomstnivån bland de förhandsröstande var högre än bland de röstberättigade såväl bland sysselsatta, arbetslösa, pensionärer, studerande som bland övriga personer utanför arbetskraften. Sammanräknat var medianinkomsten för de förhandsröstande ändå lägre än medianinkomsten för de röstberättigade. Detta förklaras av den i genomsnitt lägre inkomstnivån bland pensionärer, dvs. den grupp som är överrepresenterad bland de förhandsröstande. Deras inkomstnivå sänker medianinkomsten för hela gruppen förhandsröstande.

Figur 2. Medianinkomster för förhandsröstande och röstberättigade efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2012, euro

Figur 2. Medianinkomster för förhandsröstande och röstberättigade efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2012, euro

Förhandsröstandet var vanligare bland pensionärer med högskoleexamen. Av pensionärer med högre högskoleexamen eller examen på forskarutbildningsnivå förhandsröstade 56,0 procent och med lägsta högre nivåexamen eller lägre högskoleexamen 53,5 procent. Bland pensionärerna var förhandsröstandet minst populärt bland dem med examen på grundnivå eller okänd (37,6 %) och mellannivå (42,8 %). (Tabell 3.) Pensionärer med utbildning på högskolenivå röstade flitigare på förhand än personer med utbildning på grundnivå eller mellannivå i alla åldersgrupper.

1.4. Förhandsröstandet bland studerande var lågt

Av de studerande röstade 13,1 procent på förhand. Förhandsröstningsaktiviteten bland studerande var klart lägre än bland pensionärer (42,1 %), sysselsatta (18,4 %) och arbetslösa (18,2 %). Bara övriga personer utanför arbetskraften (12,5 %) röstade något mindre på förhand än studerande.

Liksom i övriga grupper ökade sannolikheten att rösta på förhand något med ålder också bland studerande. Av studerande i åldern 18–24 år förhandsröstade 11,0 procent. I äldre femårsåldersgrupper varierade förhandsröstandet från 15,3 procent bland 30–34-åringar till 17,2 procent bland 40–44-åringar.

Av kvinnliga studerande röstade 14,1 procent på förhand och av manliga studerande 12,0 procent. Förhandsröstandet var vanligast bland både personer med högre högskoleexamen eller forskarutbildade (26,3 %) och med lägsta högre nivåexamen eller lägre högskoleexamen (23,4 %). Av personer med examen på mellannivå förhandsröstade 15,8 procent och av personer med grundnivå eller vars uppgift om examen saknas bara 8,6 procent. (Tabell 3.)

1.5. Förhandsröstandet var minst populärt bland övriga personer utanför arbetskraften

Av personer utanför arbetskraften röstade 12,5 procent på förhand. Gruppen "övriga utanför arbetskraften" består här av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller är studerande eller pensionärer. Familjelediga utgör omkring hälften av gruppen. I denna analys har också beväringar och civiltjänstgörare räknats med i övriga utanför arbetskraften.

Av männen förhandsröstade 11,4 procent och av kvinnorna 13,5 procent. Ålder var den mest avgörande faktorn också i förhandsröstningsaktiviteten bland personer utanför arbetskraften. Av gruppen under 25 år röstade 7,4 procent på förhand, medan 20,3 procent av gruppen över 45–64 år gjorde det. Förhandsröstningsaktiviteten i de äldsta åldersgrupperna bland personer utanför arbetskraften var dock mycket lägre än i de äldsta åldersgrupperna bland sysselsatta och arbetslösa. (Tabell 2.)

Minst populärt var förhandsröstandet bland hemmaboende myndiga barn utanför arbetskraften, av vilka 9,3 procent av både kvinnor och män röstade på förhand. De som röstade mest aktivt bland personer utanför arbetskraften var gifta eller sambor, av vilka 14,7 procent röstade på förhand. Av personer utanför arbetskraften utan familj röstade 13,8 procent på förhand.

1.6. Ålder hade större inverkan på förhandsröstandet än utländsk bakgrund

Härkomst inverkade kraftigt på sannolikheten att förhandsrösta. Av personer vars båda föräldrar var födda utomlands förhandsröstade 10,2 procent. Något vanligare var förhandsröstandet bland personer vars ena förälder var född utomlands och den andra i Finland, 13,6 procent. Skillnaden till personer vars båda föräldrar var födda i Finland var dock tydlig. Av dem röstade 25,5 procent på förhand.

Tabell 4. Andelen förhandsröstande av röstberättigade efter ålder och härkomst i kommunalvalet 2012, %

Härkomst 18 – 24
åriga 
25 – 34
åriga
35 – 44
åriga
45 – 64
åriga
65 –
åriga 
Ålders-
grupperna
totalt 
Totalt 9,5 11,8 13,6 26,3 44,6 24,7
 Föräldrarna
 födda i Finland
9,6 12,2 14,0 27,1 44,9 25,5
 Den ena
 föräldern född
 utomlands
7,4 10,5 12,8 25,6 45,0 13,6
 Föräldrarna
 födda
 utomlands
8,4 7,1 8,0 11,4 26,3 10,2

Förhandsröstandet var minst populärt både bland unga vuxna i åldern 18–24 år och bland sådana personer vars båda föräldrar var födda utomlands. Av 18–24-åringar vars båda föräldrar var födda utomlands förhandsröstade 8,4 procent. Av personer i samma ålder vars ena förälder var född utomlands förhandsröstade 7,4 procent. I denna åldersgrupp var skillnaden i förhandsröstandet mellan personer med utländsk bakgrund och personer med finsk bakgrund relativt liten. Av 18–24-åringar med finlandsfödda föräldrar röstade bara något fler på förhand, 9,6 procent.

Utländsk bakgrund inverkade mer på förhandsröstningsaktiviteten i de äldre åldersklasserna. Hög ålder, som vanligtvis ökade sannolikheten att förhandsrösta, inverkade inte lika kraftigt på förhandsröstandet bland personer med utländsk bakgrund som bland personer med annan bakgrund. Förhandsröstningsaktiviten bland personer med utländsk bakgrund vars båda föräldrar var födda utomlands steg inte nämnvärt ens i åldersklassen 45–64 år, utan var bara 11,4 procent. Som högst var förhandsröstningsaktiviteten i denna grupp bara 26,3 procent i åldern över 65 år. Klart vanligast var förhandsröstandet bland personer över 65 år vars föräldrar var födda i Finland. Av dem röstade 44,9 procent på förhand.


Källa: Kommunalvalet 2012, Översikt över förhandsröstande samt över kvinnors och mäns valframgång, Statistikcentralen

Förfrågningar: Miina Keski-Petäjä 09 1734 3240, Jaana Asikainen 09 1734 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala


Uppdaterad 2.4.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunalval [e-publikation].
ISSN=2323-1106. 2012, 1. Förhandsröstade i kommunalvalet 2012 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 17.8.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kvaa/2012/kvaa_2012_2013-03-14_kat_001_sv.html