Förstasidan > Statistik > Kommunalval > 2012 > Kommunalval, kvalitetsbeskrivning

Kommunalval, kvalitetsbeskrivning

• 1. Relevans av statistikuppgifterna
• 2. Metodbeskrivning
• 3. Riktighet och exakthet
• 4. Tidsenlighet och rättidighet
• 5. Tillgänglighet och transparens
• 6. Jämförbarhet
• 7. Tydlighet och konsistens samt dokumentering

1. Relevans av statistikuppgifterna

1.1 Sammandrag av uppgiftsinnehållet i statistiken

Statistikcentralen producerar den officiella statistiken över kommunalvalen med centrala uppgifterna om kandidater, invalda, röstberättigade, väljare och väljarstödet för partier. På statistiksidan Kommunalvalen presenteras också analyser av kandidaternas och de invaldas bakgrund samt som separata tjänster en webbtjänst med valkartor och StatFin-tjänsten.

1.2 Centrala begrepp
Valförrättning

Kommunalvalet förrättas vart fjärde år den fjärde söndagen i oktober. I kommunerna i landskapet Åland förrättas valet (www.val.ax) också vart fjärde år, men ett år tidigare än i Fasta Finland. Valet förrättas enligt gällande vallag, mera information på Justitieministeriets webbplats www.vaalit.fi (=> vallagstiftning) och www.finlex.fi, vallagen (714/1998). År 2000 var det för första gången möjligt att förhandsrösta utomlands i kommunalval.

Vallagstiftning

Den första lagen om kommunalval gavs år 1917. Genom en revidering av vallagstiftningen år 1998 sammanslogs alla lagar gällande val till en lag, vallagen (714/1998), som trädde i kraft 8.10.1998. Bestämmelserna om kommunalvalen ingår i nämnda lag och i kommunallagen 365/1995.

Centrala principer vid förrättning av val

Alla val i Finland förrättas enligt följande principer:

• Valen är direkta . Väljarna (de röstberättigade) röstar direkt på dem som de vill se invalda.

• Valen är proportionella. Vid proportionella val står antalet kandidater som väljs från varje parti (eller annan gruppering) i proportion till antalet röster partiet eller grupperingen får i jämförelse med andra grupperingar (gäller inte presidentval).

• Valen är hemliga. Valhemligheten innebär att varken valmyndigheterna eller någon annan får veta vem en väljare röstat på, eller om väljaren eventuellt lämnat in en blank röstsedel.

• Allmän och lika rösträtt i valen. Allmän rösträtt innebär att rösträtten är enbart beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller. Lika rösträtt innebär att varje röstberättigad har lika rätt att påverka valresultatet. I allmänna val har alla en röst.

• Varje väljare skall rösta själv. Rösträtten får inte utövas via ombud.

• Röstningen skall ske i närvaro av en valmyndighet.

• Det finländska valsystemet är en kombination av personval och partival. Med en och samma siffra röstar väljarna både på ett parti och en person (gäller inte presidentval).

Rösträtt och rösträttsregister, röstning och uträkning av valresultat
Rösträtt

Röstberättigad vid kommunalval är

1. varje finsk medborgare och medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt isländska och norska medborgare, som senast på valdagen fyller 18 år och vars hemkommun, enligt lagen om hemkommun, kommunen i fråga är den 51:a dagen före valdagen samt

2. annan utlänning som senast på valdagen fyller 18 år och vars hemkommun, enligt lagen om hemkommun, kommunen i fråga är den 51:a dagen före valdagen och som vid samma tidpunkt har haft hemkommun i Finland utan avbrott i minst två år.

Rösträttsregister

Befolkningsregistercentralen upprättar den 46:e dagen före valdagen ett databaserat register över de röstberättigade (rösträttsregister). I registret införs om varje röstberättigad de uppgifter (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe) som fanns i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen före valdagen. Rösträttsregistret upprättas 12.9.2012 på basis av de uppgifter som fanns i befolkningsdatasystemet 7.9.2012.

Rösträttsregistret är offentligt framlagt i magistraterna fr.o.m. den 41:a dagen före valdagen (dvs. fr.o.m. 17.9.2012). Till alla dem som är upptagna i registret sänds dessutom senast den 24:e dagen före valdagen (4.10.2012) ett meddelandekort, som bl.a. innehåller uppgifter om valdag, förhandsröstningsperiod, röstningsställets adress och kontaktinformation till valmyndigheterna. Ur rösträttsregistret skrivs senare ut vallängder för valdagens röstningsställen. Rättelseyrkanden angående rösträttsregistret ska framställas hos magistraten senast den 16:e dagen före valdagen (12.10.2012). Magistraten avgör rättelseyrkandena senast den 13:e dagen före valdagen.

Rösträttsregistret vinner laga kraft den 12:e dagen före valdagen dvs. tisdagen 16.10.2012 klockan 12.

Röstning

Den röstberättigade kan rösta antingen

1. under förhandsröstningsperioden eller

2. på valdagen, på söndagen

Förhandsröstning förrättas (17–23.10.2012) på de allmänna förhandsröstningsställena, på anstalter och under vissa förutsättningar hemma hos väljaren. Allmänna förhandsröstningsställen i Finland är av kommunen bestämda ämbetsverk, postkontor och övriga ställen.

Förhandsröstning i utlandet förrättas (17–20.10.2012) i finska beskickningar och deras verksamhetsställen och på finska fartyg. Allmänna förhandsröstningsställen i utlandet är de finska beskickningar och deras verksamhetsställen som har bestämts genom förordning av statsrådet.

Varje röstberättigad får rösta på förhand på de allmänna förhandsröstningsställena i Finland eller utomlands på finska beskickningar.

På valdagen får den röstberättigade rösta enbart på röstningsstället i sitt eget röstningsområde.

Väljaren behöver inte ha någon särskild orsak för att kunna rösta på förhand, utan han eller hon kan fritt välja att rösta på förhand i stället för att rösta på valdagen. Förhandsröstningen inleds den 11:e dagen före valdagen (17.10.2012) och avslutas utomlands den åttonde dagen före valdagen (20.10.2012) och i Finland den femte dagen före valdagen (23.10.2012).

Valdeltagandet = andelen väljare av röstberättigade
Uträkning av valresultatet i kommunalvalet
Uträkning av förhandsrösterna

Centralvalnämnderna börjar räkna förhandsrösterna på söndagen tidigast klockan 15 (eller av särskilda skäl tidigare, dock tidigast klockan 12). Då öppnas de bruna valkuverten som skickats från kommunerna och röstsedlarna i dem räknas. Vid rösträkningen eftersträvas det att resultatet av räkningen ska vara klart samma kväll senast klockan 20. Före det får centralvalnämnderna inte ge några som helst uppgifter om hur räkningen framskrider.

Uträkning av rösterna på valdagen

Genast klockan 20, när vallokalerna stängs, inleder valnämnderna den preliminära räkningen av de röster som getts på valdagen. Valnämnden öppnar valurnan, räknar röstsedlarna och antecknar varje kandidats röstetal i ett särskilt valprotokoll. Därefter meddelar valnämnden omedelbart den kommunala centralvalnämnden kandidaternas röstetal, dvs. valresultatet i röstningsområdet i fråga. Centralvalnämnden inför resultaten i det centraliserade räkningssystemet i justitieministeriets valdatasystem. Slutligen skall valnämnden lägga röstsedlarna i ett paket, försegla paketet och skicka det till valkretsnämnden före klockan 9 på måndagen.

Fastställande av valresultatet

Vid fastställandet av valresultatet tillämpas det s.k. d´Hondtska systemet, i vilket man i det första skedet av uträkningen av valresultatet räknar det totala antalet röster för varje enskild gruppering, dvs. för

• ett (enskillt) parti som inte tillhör något valförbund

• ett valförbund

• en gemensam lista samt

• en valmansförening som inte tillhör någon gemensam lista

Partier som ingått ett valförbund behandlas således som en enda gruppering, likaså valmansföreningar som hör till en gemensam lista. I det andra skedet ställs kandidaterna i varje gruppering i den inbördes ordning som bestämts utgående från det antal röster de fått. I det tredje skedet tilldelas varje kandidat ett jämförelsetal så att den kandidat inom grupperingen som fått flest röster får grupperingens hela röstetal som sitt jämförelsetal, den som fått näst flest röster får hälften av grupperingens röstetal, den som kommit på tredje plats får en tredjedel, den som kommit på fjärde plats får en fjärdedel och så vidare. Slutligen ställs alla kandidater i en kommun i den ordning som deras jämförelsetal anger och från den listan väljs så många kandidater som i kommunen ska väljas till ledamöter i fullmäktige.

Valbarhet och kandidatuppställning
Valbarhet

Valbar i kommunalval är en person som

1. har kommunen som hemkommun

2. har rösträtt i kommunalval i någon kommun och

3. inte står under förmynderskap (vara omyndig)

Bestämmelser om begränsningar för valbarhet finns i 34 § i kommunallagen.

Valbarheten bestäms i regel enligt samma tidtabell som rösträtten, dvs. enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen (i kommunalvalet 2012 fredagen den 7 september). Om en person flyttar till en annan kommun efter detta datum blir personen valbar i den nya kommunen.

I lagstiftningen ingår inga särskilda bestämmelser om när en kandidats valbarhet bestäms, men i praktiken måste kandidatens hemkommun vara klar senast på onsdagen den 32:a dagen före valdagen (i kommunalvalet 2012 onsdagen den 26 september), då centralvalnämnderna behandlar och fattar beslut om kompletteringar som gjorts till kandidatansökan. Beslut som gäller kandidatens hemkommun fattas på basis av uppgifterna i befolkningsdatasystemet.

Kandidatuppställning

Kandidater får ställas upp av

1. partier som införts i partiregistret och

2. valmansföreningar som bildats av röstberättigade

Varje parti har rätt att i en kommun ställa upp ett antal kandidater som är högst en och en halv gång så många som antalet fullmäktigeledamöter som ska väljas. Till exempel om det i en kommun utses 27 fullmäktigeledamöter kan ett parti ha högst 40 kandidater. Partierna kan sluta sig samman till att bilda valförbund. Partier som bildat valförbund får dock ställa upp högst lika många kandidater som det högsta antalet kandidater för ett enskilt parti.

För att bilda en valmansförening som ställer upp en kandidat krävs minst 10 röstberättigade kommuninvånare. Om invånarantalet i en kommun är lågt, kan justitieministeriet genom förordning bestämma (vid kommunalvalet 2012 förordning 237/2012) att antalet medlemmar i valmansföreningen får vara mindre, dock inte mindre än fem eller tre röstberättigade. Valmansföreningar kan bilda gemensamma listor och varje lista kan ha högst en och en halv gång så många kandidater som antalet fullmäktigeledamöter som skall väljas.

Centralvalnämnden gör upp en sammanställning av kandidatlistorna, där kandidaterna för alla partier, valmansföreningar och gemensamma listor finns i en ordningsföljd som bestäms genom lottning. Av sammanställningen framgår följande uppgifter om varje kandidat: ordningsnummer (med 2 som första nummer), namn och titel, yrke eller syssla.

Antalet fullmäktigeledamöter variera enligt antalet invånare i kommunen (i slutet av maj valåret). I början av 2013 är antalet kommuner i Fasta Finland 304 och kommuner i landskapet Åland 16. Enligt 10 § i kommunallagen (365/1995) väljs ledamöter enligt följande:

Antalet ledamöter i fullmäktige efter kommunens invånarantal

Antalet invånare	Antal ledamöter
högst 2 000	17*
2 001 - 4 000	21
4 001 - 8 000	27
8 001 - 15 000	35
15 001 - 30 000	43
30 001 - 60 000	51
60 001 - 120 000	59
120 001 - 250 000	67
250 001 - 400 000	75
över 400 000	85
* Kommunen kan besluta att 13 eller 15 ledamöter väljs i fullmäktige

Ändringar i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningar

Ändringarna i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningarna gällande valen under olika år återfinns i avsnittet Klassificeringar på internet (på webbsidan Kommunalval).

Kommunerna har placerats i valkretsar efter gällande valkretsindelning.

I statistiken har gällande statistiska kommungruppering använts (Statistikcentralen, Kommuner och kommunbaserade indelningar). De kommunändringar som träder i kraft i början av året efter valet har beaktats i statistiken över kommunalvalet, eftersom valet förrättas med beaktande av den kommande kommunindelningen. I den statistiska kommungrupperingen indelas kommunerna på basis av tätortsbefolkningsandelen och invånarantalet i den största tätorten i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner. Indelningen baserar sig på tätortsavgränsningen från år 2012 och uppgiften om kommunens invånarantal från år 2011. Kommunavgränsningen produceras årligen av Finlands miljöcentral.

1. Urbana kommuner är de kommuner i vilka 90 procent av befolkningen bor i tätorter eller där den största tätortens folkmängd är minst 15 000.

2. Tätortskommuner utgörs av de kommuner i vilka minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är minst 4 000 men under 15 000.

3. Landsbygdskommuner är de kommuner där mindre ån 60 procent av befolkningen bor i tätorder och den största tätortens folkmängd är under 15 000 samt de kommuner där minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmäng är under 4 000.

Klassificeringar i statistiken

Statistikcentralens kommunindelning, valkrets, kommun, röstningsområde, parti (som finns införda i partiregistret), kandidaternas och de invaldas ålder, bostadsland.

Följande registrerade partier ställde upp kandidater i kommunalvalet 2012 :

• Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP)

• Centern i Finland (CENT)

• Samlingspartiet (SAML)

• Svenska folkpartiet i Finland (SFP)

• Kristdemokraterna i Finland (KD)

• Gröna förbundet (GRÖNA)

• Vänsterförbundet (VÄNST)

• Sannfinländarna (SAF)

• Finlands Arbetarparti (FAP)

• Självständighetspartiet (IP)

• För de Fattigas väl (KA)

• Piratpartiet

• Förändring 2011

• Frihetspartiet - Finlands Framtid

• Finlands Kommunistiska Parti (FKP)

• Kommunistiska Arbetarparti – För Fred och Socialism (KAP)

Insamlingsmetoder och uppgiftskälla

Statistikcentralen får primärmaterialet för valen ur justitieministeriets valdatasystem, vars tekniska utförande sköts av Tieto Abp.

1.3 Lagar, förordningar och rekommendationer

Statistikcentralens uppgift är att sammanställa statistik över samhällsförhållanden (lag om Statistikcentralen 24.1.1992/48). Uppgiftsområdet för befolknings- och välfärdsstatistiken omfattar framställning av statistik över befolkning, inkomster, utbildning, kultur, arbetsmarknaden, rättsförhållanden och andra levnadsförhållanden (Statistikcentralens arbetsordning, TK-00-1497-12). Statistiken omfattar också valstatistiken.

2. Metodbeskrivning

Statistiken baserar sig på ett totalmaterial. Statistikens primärmaterial baserar sig på justitieministeriets valdatasystem, som består av sex delsystem:

1. Basdatasystemet, med uppgifter om bl.a. valkrets, kommun och röstningsområdesindelningar samt om valmyndigheter

2. Systemet med data om röstningsställena (registret över röstningsställen), som innehåller uppgifter om allmänna förhandsröstningsställen och röstningställen på valdagen;

3. Rösträttssystemet (rösträttsregistret), till vilket Befolkningsregistercentralen plockar ut uppgifterna om alla röstberättigade den 46:e dagen före valdagen. Till rösträttsregistret förs de uppgifter om varje röstberättigad (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe), som ingick i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen före valdagen. Rösträttsregistret vinner laga kraft kl. 12 den 12:e dagen före valdagen;

4. Kandidatdatasystemet (kandidatregistret) där följande uppgifter om varje kandidat antecknas: namn, kandidatnummer, yrke, hemkommun och parti/valmansförening (som uppställt kandidaten) och personbeteckning;

5. Det centraliserade räkningssystemet, till vilket valkretsnämnderna och kommunala centralvalnämnder levererar uppgifterna om valresultatet;

6. Statistik- och datatjänstsystemet, med hjälp av vilket uppgifterna om valresultatet och övriga statistikuppgifter förmedlas till massmedierna och Statistikcentralen.

Statistikcentralens valdatasystem består av följande fyra valfiler: områdesfilen, partifilen, kandidatfilen och kandidatregistret.

Bakgrundanalys av förhandsröstande

Analysen baserar sig på uppgifter ur rösträttsregistret (Befolkningsregistercentralen) samt ur Statistikcentralens befolknings- och välfärdsstatistik.

I samband med valstatistiken produceras en bakgrundsanalys av de förhandsröstande i förhållande till de röstberättigade. Individpopulationen av röstberättigade baserar sig på det rösträttsregister som upprättats 12.9.2012. I rösträttsregistret görs en anteckning om varje förhandsröstande person. Personernas bakgrundsuppgifter som sammanslagits i rösträttsregistret baserar sig på statistiskt material från Statistikcentralens befolknings- och välfärdsstatistik, bl.a. på sysselsättningsstatistik, examensregistret och familjestatistik.

Analysen har de förhandsröstande beskrivits utifrån vissa variabler. Bakgrundsuppgifterna är i allmänhet från år 2010–2011. Med ålder avses personens ålder på valdagen i hela år.

I det följande beskrivs de bakgrundsvariabler som använts i analysen.

Valkrets

När det gäller kandidaterna är valkretsen i analysen den valkrets där personen kandiderar. När det gäller de röstberättigade baserar sig uppgiften om valkrets på den uppgift om personens bostadskommun som 51 dagar före valdagen uttagits från Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Utländsk bakgrund

Utländsk bakgrund har granskats med hjälp av två olika variabler, dvs. personens språk eller härkomst. De som klassificerats som personer med utländsk bakgrund efter språk har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska. De som anses ha utländsk bakgrund på grundval av härkomst är personer vars båda föräldrar är födda utomlands. Uppgiften är från år 2011.

Huvudsaklig verksamhet

Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av en persons ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas efter huvudsaklig verksamhet i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. Dessa kan ytterligare indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka. Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register.

I denna analys har huvudsaklig verksamhet klassificerats enligt följande:

• sysselsatta

• arbetslösa

• studerande, skolelever

• pensionärer (inkl. arbetslöshetspensionärer)

• övriga utanför arbetskraften

I analysen består gruppen pensionärer av ålderspensionärer, arbetslöshetspensionärer och invalidpensionärer. Beväringar och civiltjänstgörare har räknats med i personer utanför arbetskraften. Uppgiften beskriver personens verksamhet under sista veckan år 2011. Uppgiften i analysen beskriver personens verksamhet under sista veckan år 2011.

Familjeställning

I den här analysen har befolkningen indelats enligt familjeställning i följande kategorier

• gifta, samboende

• ensamförsörjare

• utan familj

• hemmaboende (myndig) barn

• okänd

Till gifta räknas alla sambor och personer i registrerat partnerskap. Med barn avses 18-åriga eller äldre ungdomar som bor tillsammans med sina egna föräldrar/sin egen förälder eller sina adoptivföräldrar/sin adoptivförälder och som har ställningen barn i familjen.

Uppgiften om familjeställning är från år 2011.

Antal barn

I analysen har antalet biologiska och adopterade barn använts som barnantal för en person. Uppgiften är från år 2011.

Utbildningsnivå

Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen.

Personer som avlagt examen på mellannivå har 11–12 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. studentexamina, 1–3 års yrkesexamina och yrkesinriktade grundexamina.

Utbildning på lägsta högre nivå tar 2–3 år efter mellannivån. Sådana utbildningar är t.ex. tekniker-, merkonom- och sjukskötarexamina, som inte är yrkeshögskoleexamina.

För lägre högskoleexamen krävs 3–4 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till lägre högskolenivå räknas t.ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina.

För högre högskoleexamen krävs i regel 5–6 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till utbildning på högre högskolenivå räknas t.ex. magisterexamina och läkarnas specialiseringsexamina.

För examen på forskarutbildningsnivå krävs självständigt och publiceringsdugligt forskningsarbete eller avhandling. Examina är vetenskapliga licentiat- eller doktorsexamina.

Uppgifterna om utbildning erhålls ur Statistikcentralens examensregister. Uppgifterna i analysen är från år 2011.

Statsskattepliktiga inkomster

Med vissa undantag är alla inkomster som erhålls i pengar eller som förmån med penningvärde skattepliktiga inkomster. Skattepliktiga är inte t.ex. vissa socialbidrag, dagpenningar och ersättningar. Sådana är t.ex. barnbidrag, boendestöd och utkomststöd. Skattepliktiga är inte heller bl.a. stipendier och understöd från offentliga sammanslutningar.

Uppgifterna grundar sig på uppgifterna i skattestyrelsens beskattningsdatabas över statsskattepliktiga inkomster. Uppgifterna i analysen är från år 2011.

Medianinkomst

I en rangordning av inkomsttagarna efter inkomstens storlek är medianinkomsten den mittersta observationen. På vardera sidan om den mittersta inkomsttagaren finns lika många inkomsttagare. Medianen är inte lika känslig för extrema observationer som det aritmetiska medeltalet.

3. Riktighet och exakthet

Materialet i valstatistiken baserar sig på justitieministeriets valdatasystem och på de uppgifter som valmyndigheterna levererat, som kan anses vara tillförlitliga.

4. Tidsenlighet och rättidighet

De fastställda uppgifterna avviker alltid i någon mån från siffrorna i den preliminära statistiken.

Resultaten ändras till alla delar efter att det fastställda resultatet erhållits: efter röstningsområde, kommun, valkrets, parti samt ifråga om antalet röster för alla kandidater och för de invalda, vilket innebär att t.o.m. deras inbördes ordning kan ändras.

5. Tillgänglighet och transparens

Förhandsuppgifterna publiceras på internet, i StatFin-tjänsten samt på statistiksidan Kommunalval., Valuppgifterna efter kommun och röstningsområde (från år 2004) samt antalet röster för de invalda förs in i StatFin-tjänsten.

På statistiksidan Kommunalval publiceras översikter på tre språk (finska, svenska och engelska) samt tabeller gällande det aktuella valet och tidsserietabeller.

I webbtjänsten med valkartor publiceras centrala uppgifter om resultatet från kommunalvalen.

6. Jämförbarhet

I statistiken används den kommunindelning som gäller året efter valåret. En ny statistisk kommungruppering (urbana kommuner, tätorts- och landsbygdskommuner) började användas år 2000. Innan dess grupperades kommunerna på följande sätt: städer och övriga kommuner. De ändringar i valkretsar och kommuner som skett mellan valen har beaktats i sådan statistik som har jämförelseuppgifter i förhållande till resultaten från tidigare val.

På statistiksidan Kommunalval presenteras uppgifter om valresultatet som tidsserietabeller fr.o.m. år 1921.

7. Tydlighet och konsistens samt dokumentering

Justitieministeriet publicerar allmän information om de olika valen, det landsomfattande kandidatregistret och uppgifter om valresultatet på sin webbplats (www.vaalit.fi). Justitieministeriets valresultat för förhandsväljarnas del avviker från Statistikcentralens uppgifter, eftersom uppgifterna definieras utifrån olika kriterier:

• Justitieministeriet räknar antalet förhandsväljare av antalet röstberättigade

• Statistikcentralen räknar antalet förhandsväljare av alla väljare

De klassificeringar och indelningar som använts i statistiken finns på Statistikcentralens webbsidor.

Källa: Kommunalvalet 2012, Översikt över förhandsröstande samt över kvinnors och mäns valframgång, Statistikcentralen

Förfrågningar: Miina Keski-Petäjä 09 1734 3240, Jaana Asikainen 09 1734 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 2.4.2013