Förstasidan > Statistik > Kommunalval > 2017 > preliminär uppgift > Fastställt valresultat: Samlingspartiet det största partiet, Gröna förbundets väljarstöd ökade mest i kommunalvalet 2017

Publicerad: 21.4.2017

Fastställt valresultat: Samlingspartiet det största partiet, Gröna förbundets väljarstöd ökade mest i kommunalvalet 2017

Samlingspartiet bevarade sin ställning som största parti i kommunalvalet. Samlingspartiet fick 20,7 procent av rösterna, dvs. 1,2 procentenheter färre än i det föregående kommunalvalet. Samlingspartiet fick totalt 531 599 röster, dvs. 14 291 röster färre än år 2012. Antalet ledamöter som valdes in i kommunfullmäktige för Samlingspartiet sjönk med 245 fullmäktigeledamöter. Gröna förbundet fick 12,5 procent av rösterna och partiets väljarstöd ökade med 3,9 procentenheter, med totalt 107 135 röster. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens statistik över kommunalvalet 2017.

Partiernas väljarstöd i kommunalvalen 2008, 2012 och 2017, %

Övriga 2017: FKP, KAP, IP, Piratp., LIBE, EOP, Femin.p. och valmansföreningar
Övriga 2012: FKP, Piratp., IP, KAP, Förändr. 2011, FAP, KA, Frihetsp. och valmansföreningar,
Övriga 2008: FKP, IP, KAP, FAP, SSP, KA och valmnasföreningar

SDP bevarade sin ställning som kommunalvalets näst största parti. Partiet fick 498 252 röster, vilket är 19,4 procent av de avgivna rösterna. Partiets väljarstöd sjönk med 0,2 procentenheter, men röstetalet steg med 10 328 röster. Centern i Finland bevarade också sin ställning och var valets tredje största parti. Partiet fick totalt 450 529 röster (17,5 procent av rösterna) vilket är 1,2 procentenheter och 14 638 röster färre än i det förra kommunalvalet.

Valets största vinnare, Gröna förbundet, fick 12,5 procent av rösterna och steg till fjärde största parti i kommunalvalet. Partiets andel av rösterna ökade med 3,9 procentenheter och antalet röster med 107 135. Partiet får 211 fullmäktigeledamöter fler än tidigare.

Vänsterförbundets andel av rösterna var 8,8 procent, 0,8 procentenheter fler än i det föregående valet, partiets röstetal ökade med 27 011 röster. Relativt sett förlorade Sannfinländarna flest röster. Partiet fick 8,8 procent av rösterna, vilket är 3,5 procentenheter och 80 501 röster färre än i det föregående valet. Svenska folkpartiets andel av rösterna var 4,9 procent, dvs. en ökning med 0,2 procentenheter. Kristdemokraterna fick 4,1 procent av rösterna, dvs. 0,4 procentenheter fler än år 2012.

Valdeltagandet på samma nivå som i föregående kommunalval

Valdeltagandet i kommunalvalet 2017 var 58,9 procent, dvs. 0,6 procentenheter högre än i valet 2012. Valdeltagandet ökade mest i Helsingfors valkrets, där valdeltagandet ökade med 4,4 procentenheter från föregående kommunalval. Valdeltagandet ökade också i Egentliga Finlands, Birkalands, Nylands, Vasa, Tavastlands och Uleåborgs valkrets.

Livligast röstade man i Vasa valkrets, där 63,8 procent av de röstberättigade röstade. Livligare än genomsnittet röstade man också i Helsingfors (61,8 %), Egentliga Finlands (60,1 %), Birkalands (60,1 %) och Satakunta (59,9 %) valkretsar.
Lägst var valdeltagandet i Savolax-Karelens valkrets, där 54,8 procent av de röstberättigade röstade.

Valdeltagandet i Finland i kommunalvalen 1950-2017, %

Partianalys

I partianalysen granskas partiernas framgång i kommunalvalet år 2017 i områden som klassificerats med hjälp av olika bakgrundsvariabler. Förändringar i partiernas väljarstöd jämförs med resultatet från det föregående valet. Materialet utgörs av de röstningsområden vars gränser har ändrats så lite som möjligt från det föregående valet. Små röstningsområden med mindre än 1 000 röstberättigade slås samman så att områdets medelstorlek blir ungefär 2 000 röstberättigade. Analysen baserar sig på ungefär 1 400 områden som är jämförbara med det föregående valet.

I analysen används som bakgrundsvariabler områdets näringsstruktur, urbaniseringsgrad, inkomstnivå, relativt arbetslöshetstal samt antalet barn och pensionärer. Till exempel i ett område med hög arbetslöshet är arbetslösheten högre än genomsnittet för landet. De använda bakgrundsvariablerna är inte ömsesidigt uteslutande av varandra. Till exempel beskriver områdets näringsstruktur och urbaniseringsgrad för sin del också områdets inkomstnivå. (Se metodbeskrivningen.)

Väljarstödet för valets vinnare Gröna förbundet var relativt sett klart större i områden där pensionärernas andel av befolkningen är liten. Också Samlingspartiets väljarstöd var större i områden där det finns färre pensionärer än i genomsnitt. Däremot var Centerns väljarstöd klart större i områden med en stor andel pensionärer. Också SDP:s väljarstöd var något större i områden där andelen pensionärer är stor, även om skillnaderna i väljarstöd mellan områdena är mindre än hos Centern. Det ser inte ut som om Sannfinländarnas väljarstöd påverkats i någon större utsträckning av antalet pensionärer i området.

Centern förlorade sitt väljarstöd rätt så jämnt i de olika områdena, oberoende av antalet pensionärer. Också hos Samlingspartiet var förändringarna i väljarstödet ganska små. SDP ökade sitt väljarstöd i områden där pensionärernas andel är stor. I övriga områden minskade däremot partiets väljarstöd. Sannfinländarna förlorade minst av sitt väljarstöd i områden där pensionärernas andel är mindre än genomsnittet.

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt antalet pensionärer i kommunalvalet 2017, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt antalet pensionärer i kommunalvalet 2017, %

Tyngdpunkten i Centerns väljarstöd och i mindre omfattning också i väljarstödet för Sannfinländarna låg i glesbygdsområden. Samlingspartiet och Gröna förbundet har en nästan omvänd profil i sitt väljarstöd när man använder denna parameter. Partiernas väljarstöd var störst i stadsområden. Med denna parameter avviker SDP:s väljarstöd från de övrigas, populärast var partiet i bostadscentra med glesare bosättning än i städerna.

I valet 2017 förlorade Centern ganska jämnt av sitt väljarstöd i områden med olika boendetäthet. Samlingspartiets väljarstöd minskade mest i bostadscentra, Sannfinländarna jämnt i olika bosättningsområden. SDP förlorade däremot sina positioner i stadsområden, men lyckades öka sitt väljarstöd i områden med glesare bosättning. Gröna förbundets väljarstöd ökade i alla områden, mest i städer och bostadscentra.

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt boendetäthet i kommunalvalet 2017, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt boendetäthet i kommunalvalet 2017, %

I områden med hög arbetslöshet fick SDP och Vänsterförbundet ett större väljarstöd än genomsnittet. När det gäller Samlingspartiet och Gröna förbundet är situationen omvänd, väljarstödet är större i områden med låg arbetslöshet. Sannfinländarnas väljarstöd var däremot lägre än genomsnittet i områden med låg arbetslöshet.

Centern och Samlingspartiet förlorade sina positioner i områden med alla olika sysselsättningsgrader. Centern förlorade jämnt i alla områden, Samlingspartiet särskilt i områden med stor och genomsnittlig arbetslöshet. Gröna förbundet och Vänsterförbundet ökade sitt väljarstöd i alla områden, men mest i områden med stor arbetslöshet. SDP förbättrade sitt väljarstöd främst i områden med stor arbetslöshet. Sannfinländarnas väljarstöd minskade i alla arbetslöshetsområden, men särskilt i områden där det relativa arbetslöshetstalet är större än genomsnittet.

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt det relativa arbetslöshetstalet i kommunalvalet 2017, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt det relativa arbetslöshetstalet i kommunalvalet 2017, %

Centerns väljarstöd var störst i områden med låg inkomstnivå. Förklaringen är att inkomstnivån är lägre än genomsnittet i de områden där partiet har ett starkt väljarstöd, dvs. i lantbruksdominerade områden och glesbygdsområden. Profilen i Samlingspartiets och Gröna förbundets väljarstöd liknar varandra också när det gäller den här variabeln, väljarstödet är störst i områden med hög inkomstnivå. SDP och Vänsterförbundet var populära i områden med genomsnittlig inkomstnivå, tyngdpunkten i Sannfinländarnas väljarstöd låg i områden med en något lägre inkomstnivå.

Centern förlorade mest av sitt väljarstöd i områden med låg inkomstnivå, Sannfinländarnas väljarstöd sjönk mest i områden med låga och genomsnittliga inkomster. Samlingspartiet förlorade relativt sett mest av sitt väljarstöd i områden med genomsnittlig inkomstnivå och SDP i områden med hög inkomstnivå. I områden med genomsnittlig och låg inkomstnivå lyckades SDP öka sitt väljarstöd. Gröna förbundets väljarstöd ökade i alla områden, relativt sett mest i områden med hög inkomstnivå.

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt inkomstnivå i kommunalvalet 2017, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt inkomstnivå i kommunalvalet 2017, %

Statistikcentralens valresultattjänster

Statistikcentralen publicerade före valet, 31.03.2017, en bakgrundsöversikt över kandidaterna i kommunalvalet. I den granskas bl.a. kandidaternas könsfördelning, ålder, härkomst, utbildning, sysselsättning, inkomstnivå och familjeställning jämfört med motsvarande uppgifter för de röstberättigade. Översikten kompletteras 27.04.2017 med bakgrundsuppgifter om de invalda.

Statistikcentralen öppnade 11.04.2017 en avgiftsfri webbtjänst med valkartor som tillhandahåller uppgifter om kommunalvalet på ett åskådligt sätt med hjälp av kartor och figurer. Teman är bland annat valdeltagande, det parti som fått flest röster, partiernas väljarstöd och förändringar i det samt de ungas, kvinnornas och de nya ledamöternas andel av alla invalda. Uppgifterna kan studeras på olika områdesnivåer: efter kommun, valkrets och i de största städerna efter röstningsområde. Kartornas uppgifter uppdateras med det fastställda valresultatet 21.4.2017.

Närmare uppgifter om valresultatet finns i Statistikcentralens PX-Web-databastjänst, där man kan göra egna statistiktabeller över valet. Databastabeller över de preliminära uppgifterna i kommunalvalet producerade 11.04.2017. Databastabeller över de fastställda resultaten publiceras 21.04.2017.

Webtjänsten med valkartor

Databastabeller

Källa: Kommunalvalet 2017, fastställt valresultat. Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (438,3 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

Tabellbilagor

• Tabellbilaga 1. Partiernas väljarstöd i kommunalvalet 1976-2017, % (21.4.2017)
• Tabellbilaga 2. Valdeltagandet i kommunalvalen 1950-2017, % (21.4.2017)

Kvalitetsbeskrivningar

• Kommunalval, kvalitetsbeskrivning (21.4.2017)

---

Uppdaterad 21.4.2017