Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade statistiksidan.

1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i kommunalvalet 2021

I det följande granskas de röstberättigade och de personer som partierna ställt upp som kandidater utgående från olika bakgrundsuppgifter. Uppgifterna om röstberättigade personer har erhållits ur rösträttsregistret som upprättats 23.4.2021 och kandidatuppgifterna ur kandidatregistret som upprättats 14.5.2021. Bakgrundsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens statistiska material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret.

Kandidaterna skiljer sig till sin ålders- och könsstruktur från alla röstberättigade. Bland kandidaterna finns betydligt färre personer under 30 år och över 70 år än bland de röstberättigade samt fler män än kvinnor. Detta måste tas i beaktande, då kandidaterna jämförs med de röstberättigade. I tabellerna och figurerna i analysen har uppgifterna inte åldersstandardiserats. Vid en åldersstandardisering skulle skillnaden mellan kandidater och röstberättigade minska något, t.ex. då man jämför kandidaternas och de röstberättigades utbildningsnivå, huvudsakliga verksamhet, familjeställning och socioekonomiska ställning.

I följande granskning har bara riksdagspartierna specificerats. Övriga partiers kandidater och valmansföreningarnas kandidater presenteras som en enda klass ”Övriga”.

1.1. Sammandrag

Fler kandidater än förra gången

Trenden under 2000-talet med ett minskande antal kandidater i kommunalvalen vände nu uppåt. Sammanlagt 35 627 kandidater ställdes nu upp i kommunalvalet, dvs. 2 009 fler kandidater än år 2017. Antalet kandidater minskade dock inom många partier. Centern och SDP tappade mest kandidater jämfört med förra gången. Centerns antal kandidater har minskat med 590 och SDP:s med 512 jämfört med valet år 2017. Mest ökade antalet kandidater bland Sannfinländarna, som har 2 122 fler kandidater än förra gången, dvs. en ökning med 55 procent.

Kvinnornas andel av kandidaterna har redan länge legat kring 40 procent. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater. Av partiets kandidater är omkring 60 procent kvinnor. Av riksdagspartierna har Sannfinländarna minst kvinnliga kandidater, 22 procent av kandidaterna.

Kandidaterna är i genomsnitt ett år yngre än de röstberättigade. De kvinnliga kandidaterna är i genomsnitt fyra år yngre än de röstberättigade kvinnorna, medan de manliga kandidaterna är något över ett år äldre än de röstberättigade männen. De kvinnliga kandidaterna är något under tre år yngre än de manliga. Genomsnittsåldern är 51,0 år för de manliga kandidaterna och 48,3 år för de kvinnliga kandidaterna.

Hälften av kandidaterna uppställda också i föregående val

Över hälften av alla kandidater som partierna ställt upp var också kandidater i kommunalvalet år 2017. Av kandidaterna var 47 procent förra gången uppställda som kandidat för samma parti som nu och omkring tre procent var uppställda på något annat partis eller någon annan valmansförenings listor. Det parti som förnyat sin kandidatlista allra mest från förra valet är Sannfinländarna. Av partiets kandidater var över 60 procent inte uppställda i föregående kommunalval. Av kandidaterna för Rörelse.nu, som kom med som nytt parti, var omkring 16 procent uppställda som kandidater för något annat parti eller någon annan valmansförening i valet år 2017.

Något under en femtedel av kandidaterna är fullmäktigeledamöter. Flest fullmäktigeledamöter finns på Centerns listor, omkring 27 procent av partiets kandidater. Av nuvarande riksdagsledamöter ställer 176 upp som kandidater i kommunalvalet.

I kommuner med ett litet invånarantal, mindre än 20 000 invånare, har Centern en dominerande ställning. I kommuner med mindre än 5 000 invånare har rentav 35 procent av kandidaterna ställts upp av Centern. I större kommuner, med mer än 100 000 invånare, är kandidaternas fördelning på parti betydligt jämnare och inget parti har en andel på mer än 20 procent av kandidaterna.

Underrepresentation av kandidater med utländsk bakgrund

Jämfört med de röstberättigade är personer med utländsk bakgrund underrepresenterade bland kandidaterna. Personer med utländsk bakgrund, dvs. personer vars båda föräldrar är födda utomlands, utgör omkring sju procent av de röstberättigade och 2,7 procent av kandidaterna. Flest kandidater med utländsk bakgrund har SFP (5,6 %) och minst Sannfinländarna (1,5 %).

Sett till modersmål är resultatet likadant. Bland kandidaterna finns det klart färre personer med främmande språk som modersmål än bland de röstberättigade. Antalet kandidater som talar främmande språk är 953. Den största gruppen är den ryska, 191 kandidater, och den näst största den estniska gruppen, 95 kandidater.

Bland kandidaterna finns det över 60 olika länders medborgare, även om andelen utländska medborgare av alla kandidater är under en procent. Av de röstberättigade är 4,5 procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderar 331 utländska medborgare. Personen kan vara medborgare i flera länder. Sammanlagt kandiderar 637 personer med finskt medborgarskap som också är medborgare i ett annat land. Deras andel av alla kandidater är 1,8 procent. Av alla röstberättigade har omkring 2,4 procent ett dylikt dubbelt medborgarskap.

Högre utbildning bland kandidaterna och flera deltar i arbetslivet

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har nästan 90 procent någon form av examen efter grundnivån, medan 76 procent av de röstberättigade har avlagt examen efter grundnivå. Till stor del förklaras detta av att de röstberättigade och kandidaterna har olika åldersstruktur. Den högsta utbildningsnivån har Gröna förbundets kandidater. Av dem har över 60 procent avlagt högskoleexamen, då examen på motsvarande nivå har avlagts av 36 procent av alla kandidater och av 24 procent av de röstberättigade.

Skillnaden mellan kandidaternas och de röstberättigades åldersstruktur återspeglas också i skillnaderna i kandidaternas och de röstberättigades arbetsmarknadsställning: 70 procent av kandidaterna är sysselsatta, av de röstberättigade något över hälften. Trettioen procent av de röstberättigade är för sin del pensionerade, av kandidaterna 18 procent. Det relativa sysselsättningstalet räknas som andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 18–64 år. Bland kandidaterna är det relativa sysselsättningstalet 81 procent, bland de röstberättigade omkring tio procentenheter lägre dvs. 72 procent.

Sett till socioekonomisk ställning finns det fler företagare bland kandidaterna än bland de röstberättigade. Företagarnas andel av de sysselsatta kandidaterna är 17,5 procent och av de röstberättigade är andelen tio procent. Flest företagare finns det bland kandidaterna för partiet Rörelse.nu (27,8 %) och näst flest bland Centerns kandidater (26,9 %), av vilka över hälften är jord- och skogsbruksföretagare. Också bland Samlingspartiets kandidater är omkring en fjärdedel företagare.

Den offentliga sektorn sysselsätter fler kandidater än röstberättigade. Något under en tredjedel av de sysselsatta kandidaterna är löntagare inom den offentliga sektorn, av de sysselsatta röstberättigade är andelen 27 procent. Mest sysselsätter den offentliga sektorn kandidater i de största kommunerna med över 50 000 invånare. I dessa kommuner är andelen kandidater sysselsatta särskilt inom den statliga sektorn större än i de små kommunerna. I små kommuner med mindre än 5 000 invånare, är företagarnas andel av sysselsatta kandidater över en fjärdedel.

Av kandidaterna lever drygt en tredjedel sin vardag i en barnfamilj

Kandidaterna skiljer sig också till familjeställningen från de röstberättigade: bland kandidaterna (34 %) finns det betydligt fler som är föräldrar i barnfamiljer än bland de röstberättigade (22 %). Ensamboende är för sin del 21 procent av kandidaterna medan 28 procent av de röstberättigade bor ensamma. Olikheterna i familjeställning förklaras redan av det att kandidaterna och de röstberättigade inte har en likadan åldersstruktur.

Nuvarande familjeställning anger inte hur många kandidater och röstberättigade har eller har haft egna barn. Saken kan dock granskas på grundval av uppgifterna om antalet barn i Befolkningsdatasystemet. Kandidaterna har fler barn än genomsnittet. Av kandidaterna har 78 procent egna barn, av de röstberättigade är motsvarande andel 65 procent. Kandidaterna har i genomsnitt 2 barn och de röstberättigade 1,5 barn. Flest barn har Kristdemokraternas kandidater, dvs. 2,5 barn, och minst Gröna förbundets kandidater, dvs. 1,6 barn.

Den högsta inkomstnivån har Samlingspartiets kandidater

Kandidaterna är högre utbildade och av dem är också en större del med i arbetslivet. Detta förklarar delvis också det faktum att kandidaternas inkomstnivå är högre än de röstberättigades. Medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst år 2019 var 28 400 euro, de röstberättigades 6 100 lägre. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Sett till parti varierar kandidaternas inkomster mellan Samlingspartiets 33 900 euro och Vänsterförbundet 25 100 euro. När den röstberättigade befolkningen sorteras efter inkomst och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av dessa har var och en omkring 440 000 personer. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 41 400 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 9 400 euro per år.

Av alla kandidater hör 18 procent till den högsta decilen. I den del av inkomstfördelningen där inkomsterna är högre finns Samlingspartiets och SFP:s kandidater. Av Samlingspartiets manliga och kvinnliga kandidater hör 36 procent resp. 25 procent till den högsta inkomstdecilen. Av SFP:s kandidater hör omkring 32 procent av männen och 19 procent av kvinnorna till den högsta inkomstdecilen.

Till den lägsta inkomstdecilen hör alltså en tiondel av alla röstberättigade. Av kandidaterna hör något färre hit, något under sex procent. Sett till parti hör flest kandidater till den lägsta inkomstdecilen av Rörelse.nu-partiets och Gröna förbundets kandidater, dvs. något över åtta procent.

1.2. Kandidater och röstberättigade efter kön

Sannfinländarna ökade mest sitt kandidatantal

I kommunalvalet uppställdes 35 627 kandidater. Detta är 2 009 kandidater fler än år 2017.

Liksom under tidigare år har Centern i Finland flest kandidater (6 871), även om partiets kandidater minskade betydligt från förra gången. Näst flest kandidater ställde Samlingspartiet upp (6 010 kandidater) och tredje flest Sannfinländarna (5 953 kandidater). (Tabell 1)

Mest ökade antalet kandidater både absolut och relativt sett hos Sannfinländarna, som nu har 2 122 kandidater på sina kandidatlistor, dvs. 55 procent fler än i valet år 2017. Antalet kandidater ökade också hos Samlingspartiet (+271), Gröna förbundet (+203) och SFP (+61). Övriga partiers kandidater minskade för sin del från förra kommunalvalet. Mest minskade antalet kandidater för Centern (–590). SDP:s kandidatantal minskade med 512 och Kristdemokraternas med 26 personer.

Tabell 1. Antalet kandidater efter parti i kommunalvalen 2012, 2017 och 2021

Antalet kandidater Förändring från föregående val, %
2012 2017 2021 2012 2017 2021
Kandidater 37 124 33 618 35 627 -3,6 -9,4 6,0
Finlands
Socialdemokratiska
Parti
SDP
6 987 6 132 5 620 -9,3 -12,2 -8,3
Sannfinländarna
SAF
4 393 3 831 5 953 138,8 -12,8 55,4
Samlingspartiet
SAML
6 874 5 739 6 010 -9,9 -16,5 4,7
Centern
i Finland
CENT
8 401 7 461 6 871 -15,8 -11,2 -7,9
Gröna förbundet
GRÖNA
2 299 2 600 2 803 4,9 13,1 7,8
Vänsterförbundet
VÄNST
3 506 3 203 3 010 -14,7 -8,6 -6,0
Svenska folkpartiet
i Finland
SFP
1 350 1 324 1 385 -4,1 -1,9 4,6
Kristdemokraterna
i Finland
KD
1 870 1 971 1 945 -2,7 5,4 -1,3
Rörelse Nu
LIIKE
- - 469 - - -
Övriga 1 444 1 357 1 561 -16,4 -6,0 15,0
Kvinnornas andel av kandidaterna håller sig kring 40 procent

Av kandidaterna är 39,7 procent kvinnor. Av de röstberättigade är majoriteten kvinnor, dvs. 51 procent. Inga nämnvärda förändringar skedde jämfört med valet år 2017. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater. Av partiets kandidater är 60 procent kvinnor. Näst mest kvinnliga kandidater har Kristdemokraterna, där kvinnornas andel är 47 procent, och tredje mest Svenska folkpartiet i Finland, 44,1 procent. Centerns, Vänsterförbundets och SDP:s andel av kvinnliga kandidater är över genomsnittet och varierar mellan 41,6 och 43,6 procent. Minst kvinnliga kandidater har Sannfinländarna, 21,5 procent av kandidaterna. Också det nya partiet Rörelse.nu har rätt så få kvinnliga kandidater (27,9 %). Bland Sannfinländarna och Samlingspartiet har de kvinnliga kandidaternas andel också minskat från förra valet. (Figur 1)

Figur 1. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter kön i kommunalvalet 2021, %

Figur 1. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter kön i kommunalvalet 2021, %

Kvinnornas andel av alla kandidater har hållit sig kring 40 procent under hela 2000-talet. Hos de flesta partierna har andelen kvinnor av partiets kandidater legat på en ytterst oförändrad nivå. Bara Vänsterförbundet, Gröna förbundet och SDP har under de senaste åren klart ökat andelen kvinnor av sina kandidater. Hos Vänsterförbundet har andelen kvinnor av kandidaterna stigit med över sex procentenheter från år 2008, hos Gröna förbundet med över tre procentenheter och hos SDP med 2,8 procentenheter. Bland Sannfinländarna är kvinnornas andel nu den lägsta under hela 2000-talet. Det är över fyra procentenheter lägre än i valet år 2008 och jämfört med förra valet år 2017 är kvinnornas andel 3,7 procentenheter lägre.

Tabell 2. Andelen kvinnor av röstberättigade och kandidater efter parti i kommunalvalet åren 2008-2021, %

2008 2012 2017 2021
  Röstberättigade 51,5 51,4 51,2 51,0
Kandidater Kandidater 40,4 38,8 39,9 39,7
Finlands
Socialdemokratiska Parti
SDP
40,8 40,4 40,9 43,6
Sannfinländarna
SAF
25,7 23,3 25,2 21,5
Samlingspartiet
SAML
40,3 39,1 39,0 38,3
Centern i Finland
CENT
40,3 39,8 39,7 41,6
Gröna förbundet
GRÖNA
56,8 56,8 57,9 60,0
Vänsterförbundet
VÄNST
36,6 37,9 39,8 42,8
Svenska folkpartiet
i Finland
SFP
42,9 43,5 43,7 44,1
Kristdemokraterna
i Finland
KD
48,2 45,3 46,7 47,0
Rörelse Nu
LIIKE
- - - 27,9
Övriga 33,6 32,8 33,8 40,2

Procentuellt sett flest kvinnliga kandidater finns det i Egentliga Tavastland (43,7%) och Nyland (43,3%), minst i Kajanaland (35,6%) och Södra Savolax (35,9%). Utöver Egentliga Tavastland och Nyland finns det fler kvinnliga kandidater än genomsnittet bara i landskapen Egentliga Finland och Birkaland. (Figur 2)

Figur 2. Kvinnornas andel av kandidaterna efter landskap i kommunalvalet 2021, %

Figur 2. Kvinnornas andel av kandidaterna efter landskap i kommunalvalet 2021, %
Hälften av kandidaterna är nya

Hälften av alla kandidater som partierna ställt upp är nya kandidater, dvs. de var inte uppställda i valet år 2017. Av kandidaterna var 46,8 procent förra gången uppställda som kandidat för samma parti som nu och 3,2 procent var uppställda på listorna för något annat parti eller någon annan valmansförening.

Av de partier som hade kandidater både år 2017 och 2021 har Sannfinländarna flest nya kandidater. Rentav 64 procent av partiets kandidater är helt nya. Också över hälften av Gröna förbundets och Samlingspartiets kandidater är nya kandidater, liksom också i gruppen andra, som innehåller valmansföreningar och partier som inte är representerade i riksdagen. Av det nya partiet Rörelse.nu är givetvis största delen, dvs. 84 procent, nya kandidater och resten var förra gången uppställda av ett annat parti. Kandidater som ställt upp i båda valen och som bytt parti utgör något över tre procent, flest sådana kandidater finns det bland Sannfinländarna (5,0%). (Figur 3)

Av alla kandidater är något under en femtedel fullmäktigeledamöter. Flest fullmäktigeledamöter finns på Centerns listor, omkring 27 procent av partiets kandidater, och minst på kandidatlistorna för Rörelse.nu, 3,4 procent, och på Sannfinländarnas listor, omkring tio procent. Av nuvarande riksdagsledamöter ställer 176 upp som kandidater i kommunalvalet.

Figur 3. Andel som kandiderade år 2017 och nya kandidater av alla kandidater partivis i kommunalvalet 2021, %

Figur 3. Andel som kandiderade år 2017 och nya kandidater av alla kandidater partivis i kommunalvalet 2021, %

1.3. Åldersstruktur

Kandidaterna i genomsnitt ett år äldre än de röstberättigade

Kandidaterna är nu i genomsnitt ett halvt år äldre än i föregående val och omkring två år äldre än kandidaterna år 2008. De kvinnliga kandidaterna är något under tre år yngre än de manliga. Genomsnittsåldern är nu 51,0 år för de manliga kandidaterna och 48,3 år för de kvinnliga kandidaterna. De kvinnliga kandidaterna är i medeltal fyra år yngre än de kvinnliga röstberättigade, medan de manliga kandidaterna är något över ett år äldre än de manliga röstberättigade. De röstberättigades genomsnittsålder har stigit med något under ett år från föregående kommunalval och från år 2008 med något över två år. Männens genomsnittliga ålder på valdagen är nu 49,7 år och kvinnornas 52,2 år.

Kandidaternas köns- och åldersstruktur avviker i stor utsträckning från de röstberättigades (figurerna 4 och 5). Ålderspyramiden liknar varken i den ena eller i den andra gruppen längre någon pyramid: de röstberättigades åldersfördelning påminner närmast om ett torn och kandidaternas om ensidig snurra, där man ser att både de yngsta och de äldsta åldersklasserna saknas och att männen är i majoritet. Hos de manliga kandidaterna är tyngdpunkten i åldersklasserna 45–69 år och hos de kvinnliga i åldersklasserna 35–59 år.

Figur 4. De röstberättigades åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2021, %

Figur 4. De röstberättigades åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2021, %

Figur 5. Kandidaternas åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2021, %

Figur 5. Kandidaternas åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2021, %

När man ser till parti har Kristdemokraterna de äldsta kandidaterna: Andelen kandidater som fyllt 60 år är omkring 40 procent och genomsnittsåldern är 53,9 år. Också av SDP:s och Vänsterförbundets kandidater är en tredjedel 60 år eller äldre. De yngsta kandidaterna finns hos Gröna förbundet. Av dem är nästan 37 procent yngre än 40 år och kandidaternas genomsnittliga ålder är 44,6 år. Av alla kandidater är omkring 25 procent yngre än 40 år och omkring 28 procent 60 år eller äldre. (Figur 6, Tabell 3)

Figur 6. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersklass i kommunalvalet 2021, %

Figur 6. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersklass i kommunalvalet 2021, %

Tabell 3. Kandidaternas och de invaldas genomsnittsålder efter parti i kommunalvalet 2021

Totalt Män Kvinnor
  Röstberättigade 51,0 49,7 52,2
Kandidater Kandidater 50,0 51,0 48,3
Centern
i Finland
CENT
50,4 51,8 48,4
Samlingspartiet
SAML
49,1 49,8 48,1
Finlands
Socialdemokratiska
Parti
SDP
52,2 53,5 50,6
Vänsterförbundet
VÄNST
50,7 52,9 47,8
Gröna
förbundet
GRÖNA
44,6 45,8 43,8
Kristdemokraterna
i Finland
KD
53,9 54,2 53,5
Svenska
folkpartiet
i Finland
SFP
48,1 49,1 47,0
Sannfinländarna
SAF
49,9 50,2 48,4
Rörelse Nu
LIIKE
47,1 47,6 45,7
Övriga 49,2 50,5 47,3
Kvinnornas intresse för att kandidera sjunker efter 45-årsåldern

Av de röstberättigade männen är en procent kandidater och av kvinnorna 0,6 procent. Andelen kvinnliga kandidater är lägre i alla åldersklasser jämfört med andelen manliga. Andelen kandidater av åldersklasserna stiger brant hos kvinnorna fram till ungefär 40 år och hos männen till 50-årsålder. Ända fram till ungefär 40-årsålder är deltagaraktiviteten hos kvinnor bara något lägre än hos män, men efter det ökar skillnaden. När kvinnornas deltagaraktivitet börjar sjunka efter 45-årsåldern, börjar männens deltagaraktivitet minska kraftigare först kring 70-årsåldern och sjunker till samma nivå som den är hos män i 40-årsåldern.

De manliga kandidaternas andel av åldersklassen är som störst mellan åldrarna 42–69 år, då omkring 1,3–1,5 procent av varje 1-årsklass är uppställd som kandidat. Av kvinnorna ställer flest upp som kandidater mellan åldrarna 37 och 55 år, dvs. 1,0–1,1 procent av åldersklassen. (Figur 7)

Figur 7. Kandidaternas andel av åldersklassen efter kön i kommunalvalet 2021, %

Figur 7. Kandidaternas andel av åldersklassen efter kön i kommunalvalet 2021, %
I små kommuner är Centerns kandidater i majoritet

I kommuner med ett litet invånarantal, mindre än 20 000 invånare, är Centern det största partiet mätt med antalet kandidater. I kommuner med mindre än 5 000 invånare har omkring 35 procent av kandidaterna ställts upp av Centern. Näst mest och tredje mest kandidater har Sannfinländarna och Samlingspartiet ställt upp i kommuner av denna storleksklass. I stora städer med över 100 000 invånare är Centerns andel av kandidaterna omkring tio procent. (Tabell 4)

I de större kommunerna uppnår inget parti en lika stor andel av kandidaterna som Centern i de små kommunerna. I kommuner med 20 000–99 999 invånare är Samlingspartiet, SDP och Sannfinländarna de tre partier som ställt upp flest kandidater, var och en med en andel på något under 20 procent av alla kandidater.

I de största kommunerna med över 100 000 invånare är partifördelningen betydligt jämnare: också i de större städerna har flest kandidater uppställts av Samlingspartiet och SDP, båda partiernas andel av kandidaterna är något över 14 procent. I de stora städerna har också Gröna förbundet och Vänsterförbundet fler kandidater än genomsnittet. Sannfinländarnas andel av kandidaterna är omkring 17 procent i kommuner med färre än 100 000 invånare och i de största städerna omkring 14 procent.

Tabell 4. Kandidaternas partifördelning efter kommunstorlek i kommunalvalet 2021, %

Kommunens storleksklass (folkmängd i slutet av år 2020, %)
Totalt -4 999 5 000-9 999 10 000-19 999 20 000-49 999 50 000-99 999 100 000+
Finlands
Social-
demokratiska
Parti
SDP
15,8 12,0 15,0 16,9 18,2 18,5 14,3
Sannfinländarna
SAF
16,7 17,5 16,6 17,6 17,7 17,1 13,9
Samlingspartiet
SAML
16,9 15,2 15,2 18,3 19,1 19,3 14,4
Centern i Finland
CENT
19,3 35,3 24,5 20,1 13,1 13,2 9,8
Gröna förbundet
GRÖNA
7,9 2,5 4,5 5,7 9,8 11,5 13,4
Vänsterförbundet
VÄNST
8,4 5,3 8,4 6,6 9,6 8,8 11,4
Svenska
folkpartiet
i Finland
SFP
3,9 1,1 5,3 5,1 3,0 3,3 5,6
Kristdemokraterna
i Finland
KD
5,5 3,9 5,2 6,1 5,3 5,2 6,9
Rörelse Nu
LIIKE
1,3 0,4 0,8 0,7 1,3 1,3 3,2
Övriga 4,4 6,8 4,6 2,8 2,8 1,7 7,0
Totalt 100,1 100,0 100,1 99,9 99,9 99,9 99,9

1.4. Utländsk bakgrund

Av kandidaterna har 2,7 procent ett främmande språk som modersmål

Antalet svenskspråkiga kandidater är något fler (5,4 %) än antalet svenskspråkiga röstberättigade (4,6 %). Särskilt i Nyland och Österbotten är de svenskspråkiga aktivare, deras andel av kandidaterna är 12,4 procent i Nyland och 54,4 procent i Österbotten. På motsvarande sätt är andelen svenskspråkiga av de röstberättigade 7,5 procent i Nyland och 50,3 procent i Österbotten. (Tabell 5)

Av de röstberättigade talar något över sju procent något annat språk än de inhemska. Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål är betydligt mindre, bara 2,7 procent. Andelen kandidater med främmande modersmål har dock ökat något från valet år 2017, då deras andel av alla kandidater var 2,2 procent.

Relativt sett flest kandidater med ett främmande modersmål finns det i Österbotten, där 5,3 procent av kandidaterna har ett främmande modersmål, och näst flest i Nyland, 4,8 procent. Motsvarande andelar av de röstberättigade är 6,5 och 13,7 procent.

På Fastlandsfinlands nivå finns det en underrepresentation på 4,6 procentenheter av dem med ett främmande modersmål. Det innebär alltså att det finns färre kandidater med ett främmande språk som modersmål än det i befolkningen finns röstberättigade med ett främmande modersmål. Största delen av underrepresentationen finns inom de områden där andelen personer med ett främmande modersmål är störst i förhållande till folkmängden, dvs. i Nyland – särskilt i huvudstadsregionen – och i Egentliga Finland. I Nyland finns det 8,9 procentenheter färre och i Egentliga Finland 4,6 procentenheter färre än det finns bland dessa röstberättigade.

Bland kandidaterna med ett inhemskt språk som modersmål är andelen samiska kandidater större än genomsnittet. Av de samiskspråkiga röstberättigade kandiderar 2,3 procent. Av alla röstberättigade kandiderar i genomsnitt 0,8 procent. (Tabell 5)

Tabell 5. Röstberättigade och kandidater efter modersmål och landskap i kommunalvalet 2021, %

Röstberättigade Kandidater
Finska, samiska Svenska Annat språk,
okänd
Finska, samiska Svenska Annat språk,
okänd
FASTA FINLAND 88,1 4,6 7,3 91,9 5,4 2,7
Nyland 78,7 7,5 13,7 82,8 12,4 4,8
Egentliga Finland 87,3 5,6 7,2 91,0 6,4 2,6
Satakunta 96,0 0,3 3,7 98,1 0,4 1,5
Egentliga Tavastland 95,4 0,4 4,2 98,3 0,6 1,1
Birkaland 94,7 0,4 4,9 97,5 0,6 1,9
Päijänne-Tavastland 94,5 0,3 5,1 97,3 0,4 2,4
Kymmenedalen 93,3 0,8 5,9 95,1 1,6 3,3
Södra Karelen 93,8 0,2 6,0 96,1 0,1 3,8
Södra Savolax 96,6 0,2 3,2 98,2 - 1,8
Norra Savolax 97,0 0,1 2,9 97,5 0,4 2,1
Norra Karelen 96,3 0,1 3,6 97,4 0,1 2,5
Mellersta Finland 96,4 0,2 3,4 98,0 0,1 1,9
Södra Österbotten 97,4 0,3 2,3 97,5 0,6 1,9
Österbotten 43,2 50,3 6,5 40,3 54,4 5,3
Mellersta Österbotten 87,9 9,1 3,0 91,1 7,0 1,8
Norra Österbotten 96,9 0,2 2,9 98,4 0,2 1,4
Kajanaland 97,2 0,1 2,7 98,4 0,1 1,4
Lappland 97,0 0,3 2,8 98,2 0,2 1,5

Det är betydligt mer sällsynt att kandidater med ett främmande språk som modersmål ställer upp som kandidater. Av kandidaterna har 953 ett främmande språk som modersmål, vilket är 0,3 procent av de röstberättigade med ett främmande språk som modersmål. Den största gruppen är den ryska, 191 kandidater, och den näst största den estniska, 95 kandidater. (Tabell 6.)

Flest kandidater med främmande modersmål har Gröna förbundet, 5,1 procent av kandidaterna, och näst flest SFP (4,7 %). Den minsta andelen med främmande modersmål har Sannfinländarna (1,4 %). (Figur 8)

Tabell 6. Röstberättigade och kandidater efter modersmål, specificerat enligt de största språkgrupperna, i kommunalvalet 2021, %

Röst-
berättigade
Kandidater % av röst-
berättigade
Totalt 4 464 815 35 627 0,8
INHEMSKA SPRÅK TOTALT 4 141 093 34 674 0,8
finska 3 932 759 32 711 0,8
svenska 206 848 1 929 0,9
samiska 1 486 34 2,3
FRÄMMANDE SPRÅK TOTALT 323 722 953 0,3
ryska 65 372 191 0,3
estniska 39 785 95 0,2
engelska 16 692 71 0,4
arabiska 20 514 50 0,2
persiska 10 204 50 0,5
turkiska 6 531 40 0,6
kurdiska 10 213 36 0,4
spanska 7 307 30 0,4
somaliska 13 261 26 0,2
tyska 5 819 25 0,4
franska 3 890 22 0,6

Figur 8. Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade och kandidater (partivis) i kommunalvalet 2021, %

Figur 8. Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade och kandidater (partivis) i kommunalvalet 2021, %
Kandidater med utländsk bakgrund fortfarande ganska ovanliga

Man kan också granska befolkningen med utländsk bakgrund efter personens härkomst. Av de röstberättigade har 92,7 procent och av kandidaterna 97,3 procent finländsk bakgrund, dvs. de har minst en förälder som är född i Finland. Utländsk bakgrund har alltså något över sju procent av de röstberättigade och nästan tre procent av kandidaterna. (Tabell 7)

Både bland de röstberättigade (0,3 %) och bland kandidaterna (0,1 %) finns det fortfarande ganska få andra generationens invandrare, dvs. sådana som själva är födda i Finland, men vars föräldrar är födda utomlands. När det gäller första generationens invandrare (personen själv och föräldrarna är födda utomlands) finns det en klar underrepresentation bland kandidaterna. Av alla röstberättigade tillhör sju procent denna grupp, medan bara 2,6 procent av kandidaterna gör det.

Tabell 7. Röstberättigade och kandidater efter härkomst i kommunalvalet åren 2008-2021

Röstberättigade Kandidater
2008 2012 2017 2021 2008 2012 2017 2021
Totalt 4 196 532 4 303 064 4 397 006 4 464 815 38 505 37 124 33 618 35 627
Personer med
finländsk
bakgrund
totalt
4 061 377 4 111 446 4 135 878 4 138 679 37 925 36 399 32 859 34 666
Finländsk
bakgrund,
inrikes född
4 028 034 4 075 699 4 097 547 4 097 007 37 647 36 066 32 502 34 253
Finländsk
bakgrund,
utrikes född
33 343 35 747 38 331 41 672 278 333 357 413
Personer med
utländsk
bakgrund
totalt
135 155 191 618 261 128 325 802 580 725 759 961
Utländsk
bakgrund,
inrikes född
3 272 5 141 9 540 14 772 30 30 24 40
Utländsk
bakgrund,
utrikes född
131 883 186 477 251 588 311 030 550 695 735 921
Okänd - - - 334 - - - -

Figur 9. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade och kandidater i kommunalvalen 2008, 2012, 2017 ja 2021, %

Figur 9. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade och kandidater i kommunalvalen 2008, 2012, 2017 ja 2021, %
I fråga om befolkningen bosatt i Finland är den senaste uppgiften från i slutet av år 2020

Granskat efter parti hade SFP flest kandidater med utländsk bakgrund, 5,6 procent av kandidaterna, medan Sannfinländarna och Rörelse.nu hade minst kandidater med utländsk bakgrund, dvs. 1,5 procent respektive 1,7 procent. I genomsnitt fler kandidater med utländsk bakgrund finns också bland kandidaterna för Gröna Förbundet och Kristdemokraterna. (Figur 10)

Figur 10. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade och kandidater (partivis) i kommunalvalet 2021, %

Figur 10. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade och kandidater (partivis) i kommunalvalet 2021, %
Totalt 637 kandidater med dubbelt medborgarskap

Bland kandidaterna finns det över 60 olika länders medborgare, även om andelen utländska medborgare är under en procent av alla kandidater. Av de röstberättigade är 4,5 procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderar 331 utländska medborgare. Den största medborgargruppen är Estland med 65 kandidater och därefter kommer Sverige med 32 kandidater och Ryssland med 31 kandidater.

Sammanlagt kandiderar 637 personer med finskt medborgarskap som också är medborgare i ett annat land. Deras andel av alla kandidater är 1,8 procent. Av alla röstberättigade har sammanlagt nästan 108 000, dvs. 2,4 procent, ett dubbelt medborgarskap. Flest personer med dubbelt medborgarskap finns det hos den ryska gruppen, 123 kandidater, och näst mest hos den svenska gruppen, 67 kandidater.

1.5. Utbildningsnivå

Gröna förbundets kandidater mer välutbildade

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har nästan 90 procent någon form av examen efter grundnivån, medan 76 procent av de röstberättigade har avlagt examen efter grundnivå. Till en viss del förklaras detta av att det finns väldigt få representanter för de äldre åldersgrupperna, vars utbildningsnivå i allmänhet är svagare än de yngre. Minst lägre högskoleexamen har 33 procent av de röstberättigade och 48 procent av kandidaterna. (Tabell 8)

Tabell 8. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2021, %

Grund
nivå
Mellan
nivå
Lägsta
högre nivå
Lägre
högsk. nivå
Högre högsk. nivå,
försk.utb.
Röstberättigade 24,3 42,6 9,4 12,3 11,4
Kandidater 10,6 41,9 11,1 16,5 19,8
Finlands
Socialdemokratiska
Parti
SDP
11,0 47,6 11,5 14,9 14,9
Sannfinländarna
SAF
16,9 57,9 8,7 10,0 6,5
Samlingspartiet
SAML
8,6 30,6 13,2 19,7 27,9
Centern
i Finland
CENT
7,9 39,5 14,1 19,1 19,4
Gröna förbundet
GRÖNA
6,3 26,5 6,5 20,4 40,2
Vänsterförbundet
VÄNST
12,3 50,4 7,4 15,3 14,6
Svenska folkpartiet
i Finland
SFP
8,4 29,2 9,7 21,5 31,1
Kristdemokraterna
i Finland
KD
9,3 34,7 14,5 16,5 25,0
Rörelse Nu
LIIKE
9,0 48,2 9,6 15,8 17,5
Övriga 13,5 44,1 10,5 15,3 16,6

Klart högst utbildade är Gröna förbundets kandidater. Av dem har över 60 procent avlagt högskoleexamen, då examen på motsvarande nivå har avlagts av 36 procent av alla kandidater och av de röstberättigade 24 procent. Också hos SFP och Samlingspartiet finns det fler kandidater som avlagt högskoleexamen än bland kandidaterna i genomsnitt.

Kandidaternas utbildningsnivå avspeglar skillnaderna i utbildningsstruktur i regionerna. I Nyland är andelen högutbildade både av de röstberättigade och av kandidaterna större än i övriga delar av landet (Figur 11). I Nyland har omkring 45 procent av kandidaterna avlagt examen på högskolenivå. I andra delar av landet stannar andelen kandidater som har avlagt examen på högskolenivå under 40 procent.

Figur 11. Andelen som avlagt högskoleexamen av röstberättigade och kandidater efter landskap i kommunalvalet 2021, %

Figur 11. Andelen som avlagt högskoleexamen av röstberättigade och kandidater efter landskap i kommunalvalet 2021, %

1.6. Arbetsmarknadsställning

Något under en femtedel av kandidaterna är pensionärer

Av kandidaterna är 70 procent sysselsatta, och arbetslösa är lika många som bland de röstberättigade, omkring sex procent. Andelen pensionärer bland kandidaterna är klart färre, dvs. omkring 18 procent av kandidaterna. När man granskar den arbetsföra befolkningen (18–64-åringar) är omkring 81 procent av kandidaterna sysselsatta, medan andelen sysselsatta bland röstberättigade i samma ålder är nio procentenheter lägre. Bland röstberättigade i den här åldersgruppen finns det klart fler studerande och andra personer utanför arbetskraften än bland kandidaterna. (Figur 12)

Av alla röstberättigade har över hälften, omkring 53 procent arbete. Andelen arbetslösa är sex procent och pensionärer 31 procent. Bland de röstberättigade är sju procent studerande och omkring fyra procent är av andra orsaker utanför arbetskraften.

Flest sysselsatta finns det bland kandidaterna för Rörelse.nu, Samlingspartiet, SFP, Centern och Gröna förbundet (75–77 procent). Andelen studerande är störst bland Gröna förbundets kandidater, dvs. omkring åtta procent. Flest pensionerade kandidater har Kristdemokraterna (27%) och Vänsterförbundet (23,1%).

Figur 12. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2021, %

Figur 12. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2021, %
Kandidaternas relativa sysselsättningstal 81 procent

Det relativa sysselsättningstalet räknas som procentandelen 18–64-åriga sysselsatta av befolkningen i samma ålder. Av alla kandidater i åldern 18–64 år är 81 procent sysselsatta. De röstberättigades relativa sysselsättningstal är nio procentenheter lägre. Kandidaternas relativa sysselsättningstal följer de allmänna relativa sysselsättningstalen i landskapen. Där det relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen är högt, är det högt också för kandidaterna. Österbotten har det högsta relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen, 76,2 procent, och där är också 85 procent av kandidaterna med i arbetslivet. I Norra Karelen, där det allmänna relativa sysselsättningstalet är landets lägsta, är på motsvarande sätt kandidaternas sysselsättning också lägre än genomsnittet. (Tabell 9)

Tabell 9. De röstberättigades och kandidaternas (18-64 år) relativa sysselsättningstal efter kön och landskap i kommunalvalet 2021, %

Röstberätt., 18-64-år Kandit., 18-64-år
Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor
HELA LANDET 71,5 70,4 72,7 80,8 80,2 81,5
Nyland 73,7 73,2 74,3 82,3 81,8 82,8
Egentliga Finland 71,8 70,7 72,9 81,2 80,8 81,6
Satakunta 71,2 69,6 72,9 83,4 83,2 83,7
Egentliga Tavastland 72,8 71,5 74,2 82,7 82,1 83,5
Birkaland 70,8 69,8 71,8 79,0 80,2 77,3
Päijänne-Tavastland 69,6 68,7 70,6 80,5 79,8 81,7
Kymmenedalen 68,4 66,5 70,4 76,7 75,9 78,1
Södra Karelen 68,1 65,7 70,8 79,5 78,6 81,2
Södra Savolax 69,7 67,3 72,3 79,1 78,2 80,6
Norra Savolax 69,8 68,0 71,6 79,7 79,6 79,9
Norra Karelen 65,5 63,4 67,8 74,8 74,6 75,2
Mellersta Finland 67,9 66,7 69,1 77,2 75,7 79,5
Södra Österbotten 73,6 72,2 75,1 83,8 83,2 84,8
Österbotten 76,2 75,4 77,0 85,2 85,3 85,2
Mellersta Österbotten 73,6 73,4 73,9 83,5 83,3 83,9
Norra Österbotten 69,0 68,3 69,8 79,9 79,1 81,1
Kajanaland 68,9 65,6 72,5 78,8 76,6 82,1
Lappland 70,5 68,4 72,8 81,7 79,6 84,8
Flest företagare bland kandidaterna för Rörelse.nu och Centern

Av alla sysselsatta kandidater är nästan 30 procent högre tjänstemän och av alla sysselsatta röstberättigade omkring 20 procent. Flest högre tjänstemän, dvs. nästan hälften av de sysselsatta kandidaterna, har Gröna förbundet. Också av SFP:s och Samlingspartiets kandidater är nästan 40 procent högre tjänstemän. Minst högre tjänstemän finns bland Sannfinländarnas (13,5 %) kandidater. (Figur 13)

Av alla sysselsatta kandidater är 17,5 procent företagare och av alla röstberättigade 10,0 procent. Flest företagare finns det bland kandidaterna för Rörelse.nu (27,8%) och näst flest bland Centerns kandidater (26,9%), av vilka över hälften är jord- och skogsbruksföretagare. Också av Samlingspartiets kandidater är en fjärdedel företagare, dock med tyngdpunkten på andra än jord- och skogsbruksföretagare. Flest arbetare finns bland Sannfinländarnas kandidater, omkring 40 procent, och näst flest bland Vänsterförbundets kandidater, omkring en tredjedel av de sysselsatta kandidaterna.

Figur 13. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomiskt ställning i kommunalvalet 2021, %

Figur 13. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomiskt ställning i kommunalvalet 2021, %
Den offentliga sektorn sysselsätter fler kandidater än röstberättigade

De sysselsatta kan indelas efter yrkesställning i löntagare och företagare. Löntagarna kan ytterligare indelas efter arbetsgivarsektor i löntagare inom den privata sektorn, staten och kommunerna. Hälften av de sysselsatta kandidaterna är löntagare inom den privata sektorn och något under en tredjedel löntagare inom den offentliga sektorn. Omkring 18 procent av kandidaterna är företagare.

Det finns mycket stora partivisa variationer i typen av arbetsgivare. Flest företagare finns det bland de sysselsatta kandidaterna för Rörelse.nu, Centern och Samlingspartiet, medan det bland SDP:s kandidater finns flest löntagare inom kommunsektorn (36,5%). Också bland Vänsterförbundets och Gröna förbundets kandidater arbetar omkring en tredjedel inom kommunsektorn. Av de sysselsatta röstberättigade är tio procent företagare och omkring 22 procent löntagare inom kommunsektorn.

Flest löntagare inom den statliga sektorn finns bland Gröna förbundets (9,4 %) och SFP:s (8,0 %) kandidater. Av de sysselsatta röstberättigade är omkring fem procent anställda inom statssektorn. (Figur 14)

Figur 14. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2021, %

Figur 14. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2021, %

Mest sysselsätter den offentliga sektorn kandidater i de största kommunerna med över 50 000 invånare. I dessa kommuner arbetar något över en tredjedel av de sysselsatta kandidaterna som löntagare inom kommun- eller statssektorn. I dessa kommuner är särskilt andelen kandidater som är sysselsatta inom statssektorn större än i de mindre kommunerna. I små kommuner med mindre än 5 000 invånare, är företagarnas andel av sysselsatta kandidater över en fjärdedel. (Tabell 10)

Tabell 10. Kandidater efter arbetsgivarsektor och kommunstorlek i kommunalvalet 2021, %

Kommunens storleksklass (folkmängd i slutet av år 2020, %)
Totalt -4 999 5 000-9 999 10 000-19 999 20 000-49 999 50 000-99 999 100 000+
Röstberättigade Privat 62,7 53,0 57,5 60,8 63,5 59,7 66,2
Staten 5,2 2,7 3,2 3,3 4,0 5,8 6,8
Kommunen 22,0 25,1 24,2 23,6 22,5 25,5 19,5
Företagare 10,0 19,1 15,1 12,2 10,0 9,1 7,6
Kandidater Privat 50,4 44,0 48,0 49,9 52,6 51,5 55,8
Staten 5,7 3,4 4,1 4,1 5,6 7,8 9,6
Kommunen 26,4 26,5 27,2 27,4 26,5 27,8 23,5
Företagare 17,5 26,1 20,7 18,6 15,3 12,9 11,1

1.7. Familjeställning

Av kandidaterna är drygt en tredjedel föräldrar i en barnfamilj

Kandidaterna avviker också till sin familjeställning från de röstberättigade: det finns betydligt fler föräldrar i barnfamiljer bland kandidaterna (34 %) än bland de röstberättigade (22 %) och färre ensamboende bland kandidaterna (21 %) än bland de röstberättigade (28 %). Bland kandidaterna finns det också färre hemmaboende unga. Olikheterna i familjeställning förklaras naturligtvis redan av det att kandidaterna och de röstberättigade inte har en likadan åldersstruktur. Hos kandidaterna saknas både den övre och den nedre delen av åldersspannet. Hos en stor del av de röstberättigade har barnen redan flyttat hemifrån, medan en stor del av kandidaterna är i den åldern att barnen fortfarande bor hemma. (Figur 15, Tabell 11)

Bland Gröna förbundets kandidater finns det flest barnfamiljsföräldrar, dvs. 43 procent. Bland Vänsterförbundets kandidater finns det för sin del minst av dem som ännu har hemmaboende barn under 18 år. Antalet hemmaboende ungdomar under 25 år är störst bland SFP:s kandidater (4,5 %) och ensamboende för sin del störst bland Vänsterförbundets kandidater (28,5 %).

Figur 15. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjeställning i kommunalvalet 2021, %

Figur 15. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjeställning i kommunalvalet 2021, %

Tabell 11. Röstberättigade och kandidater partivis efter familjeställning i kommunalvalet 2021, %

  Gift/sambo med barn Ensam försörjare Par utan barn Ensamboende Hemmaboende barn Annan
Röstberättigade 18,8 2,9 37,8 27,7 3,8 9,0
Kandidater 29,4 4,7 36,3 21,3 1,9 6,3
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP 25,6 4,7 41,0 22,2 1,1 5,4
Sannfinländarna SAF 27,5 5,0 31,6 26,8 1,2 8,0
Samlingspartiet SAML 31,9 4,1 37,1 18,2 3,0 5,6
Centern i Finland CENT 32,4 3,7 39,3 16,1 2,6 6,1
Gröna förbundet GRÖNA 35,2 8,0 28,3 21,1 2,0 5,4
Vänsterförbundet VÄNST 22,2 5,6 35,7 28,5 1,0 7,0
Svenska folkpartiet i Finland SFP 31,9 3,0 35,2 18,5 4,5 6,9
Kristdemokraterna i Finland KD 29,5 3,1 42,2 18,9 1,6 4,7
Rörelse Nu LIIKE 32,0 4,9 29,9 22,2 1,5 9,6
Övriga 28,6 6,9 30,7 24,6 1,2 8,0
Kandidaterna har fler barn än genomsnittet

Familjeställningen anger inte hur många kandidater som har eller har haft egna barn. I äldre åldersklasser har barnen redan har flyttat hemifrån och t.ex. då familjen splittras kanske barnen bor hos den ena föräldern. Saken kan dock granskas på grundval av uppgifterna om antalet barn i Befolkningsdatasystemet.

Kandidaterna har fler barn än genomsnittet. Av kandidaterna har omkring 78 procent egna barn, av de röstberättigade är motsvarande andel 65 procent. Flest barn finns bland Kristdemokraterna, där 24 procent av kandidaterna har minst fyra barn, och bland Centern, där 19 procent av kandidaterna har fyra barn eller fler. Stora familjer är ovanliga bland Gröna förbundets kandidater (Figur 16).

Av de röstberättigade har 36 procent aldrig haft eller har ännu inte egna barn och av kandidaterna 22 procent. Bland kandidaterna varierar andelen barnlösa mellan 18 procent för Kristdemokraterna och 30 procent för Gröna förbundet.

Figur 16. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn i kommunalvalet 2021, %

Figur 16. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn i kommunalvalet 2021, %

Kandidaterna har i genomsnitt två barn. Alla röstberättigade har för sin del i genomsnitt 1,5 barn. Flest barn har Kristdemokraternas kandidater, dvs. 2,5 barn och Centerns kandidater, dvs. 2,4 barn. Minst har Gröna förbundets kandidater, 1,6 barn. De röstberättigade männen har något färre barn än de röstberättigade kvinnorna, men bland kandidaterna finns inga skillnader mellan könen. (Tabell 12)

Tabell 12. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn (barn i genomsnitt) i kommunalvalet 2021

  Totalt Män Kvinnor
Röstberättigade 1,5 1,4 1,6
Kandidater 2,0 2,0 2,0
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP 1,9 1,8 2,1
Sannfinländarna SAF 2,0 1,9 2,2
Samlingspartiet SAML 1,9 1,9 1,9
Centern i Finland CENT 2,4 2,4 2,4
Gröna förbundet GRÖNA 1,6 1,5 1,6
Vänsterförbundet VÄNST 1,7 1,7 1,7
Svenska folkpartiet i Finland SFP 1,8 1,8 1,7
Kristdemokraterna i Finland KD 2,5 2,5 2,4
Rörelse Nu LIIKE 1,8 1,8 1,8
Övriga 1,9 1,9 2,0

1.8. Inkomstnivå

Kandidaternas inkomstnivå högre än de röstberättigades

I det följande granskas de röstberättigade och kandidaterna utgående från disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2019. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Kandidaterna är högre utbildade än de röstberättigade och av dem är också en större del med i arbetslivet. Det här förklarar delvis varför också deras inkomstnivå är högre än de röstberättigades. Medianen för de röstberättigades disponibla penninginkomst år 2019 var 22 300 euro, kandidaternas 28 400 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst är i genomsnitt 27 procent högre än de röstberättigades. De disponibla penninginkomsterna är störst i Nyland både bland de röstberättigade (24 900 euro/år) och bland kandidaterna (31 100 euro/år). (Tabell 13)

Den största inkomstskillnaden i euro mellan kandidaterna och de röstberättigade finns i Södra Karelen, där medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst är över 8 500 euro högre än de röstberättigades. Också i Satakunta, Södra Savolax, Päijänne-Tavastland och Egentliga Tavastland är kandidaternas medianinkomster över 7 000 euro högre än de röstberättigades. De minsta inkomstskillnaderna finns i Lappland, Mellersta Österbotten och Norra Savolax, under 6 000 euro.

Tabell 13. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas disponibla penninginkomster (euro/år) landskapsvis i kommunalvalet 2021

  Röstberättigade Kandidater
Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor
FASTA FINLAND 22 300 24 200 20 800 28 400 29 000 27 700
Nyland 24 900 26 900 23 400 31 100 31 900 30 100
Egentliga Finland 21 900 23 800 20 400 28 600 29 800 27 500
Satakunta 21 300 23 500 19 600 28 900 29 800 28 000
Egentliga Tavastland 22 200 24 200 20 600 29 400 29 600 29 000
Birkaland 21 700 23 800 20 200 27 900 29 000 26 400
Päijänne-Tavastland 21 300 23 300 19 800 28 700 29 000 27 700
Kymmenedalen 21 200 23 600 19 300 27 700 28 500 26 500
Södra Karelen 20 800 23 000 19 200 29 300 29 800 28 300
Södra Savolax 20 200 21 500 19 200 27 700 27 900 27 100
Norra Savolax 20 900 22 400 19 700 26 800 26 900 26 400
Norra Karelen 19 600 20 700 18 700 25 700 25 800 25 100
Mellersta Finland 20 800 22 700 19 400 26 800 27 200 26 500
Södra Österbotten 21 100 22 700 19 700 28 000 28 500 27 500
Österbotten 22 000 24 300 20 100 28 300 29 600 26 800
Mellersta Österbotten 21 500 23 700 19 700 27 300 28 100 26 900
Norra Österbotten 21 700 23 500 20 200 27 700 28 300 27 000
Kajanaland 20 600 22 000 19 400 27 200 27 600 26 500
Lappland 21 400 22 800 20 300 27 100 27 600 26 700
Den högsta inkomsten har Samlingspartiets kandidater

När man ser till parti varierar kandidaternas inkomster från Samlingspartiets 33 900 euro till Vänsterförbundets 25 100 euro. Medianinkomsterna för SFP:s kandidater är 31 500 och för Centerns kandidater 30 000 euro. Jämfört med de röstberättigade har Samlingspartiets kandidater över 11 000 euro mer i disponibla inkomster per år. Vänsterförbundet kandidater har en inkomstnivå som ligger närmast de röstberättigades. Deras disponibla penningsinkomster per år är 28 euro högre än de röstberättigades. (Tabell 14)

Tabell 14. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas partivis disponibla penninginkomster (euro/år) i kommunalvalet 2021

  Totalt Män Kvinnor
Röstberättigade 22 300 24 200 20 800
Kandidater 28 400 29 000 27 700
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP 28 700 29 200 28 000
Sannfinländarna SAF 25 400 25 900 23 600
Samlingspartiet SAML 33 900 35 900 31 800
Centern i Finland CENT 30 000 31 300 28 600
Gröna förbundet GRÖNA 28 700 29 300 28 300
Vänsterförbundet VÄNST 25 100 25 100 25 100
Svenska folkpartiet i Finland SFP 31 500 33 700 29 400
Kristdemokraterna i Finland KD 25 800 26 300 25 200
Rörelse Nu LIIKE 29 000 30 000 26 100
Övriga 25 200 25 700 24 500

När den röstberättigade befolkningen sorteras efter inkomst och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av dessa har var och en något under 440 000 personer. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 41 400 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 9 400 euro.

Av alla kandidater hör 18 procent till den högsta decilen. I den del av inkomstfördelningen där inkomsterna är högre finns Samlingspartiets och SFP:s kandidater. Av Samlingspartiets manliga och kvinnliga kandidater hör 37 procent respektive 25 procent till den högsta inkomstdecilen. Av SFP:s kandidater hör omkring 32 procent av männen och 19 procent av kvinnorna till den högsta inkomstdecilen. (Figur 17)

Både bland de röstberättigade och bland kandidaterna finns det färre kvinnor i den högsta inkomstdecilen. Den största skillnaden mellan könen har Rörelse.nus, SFP:s, Samlingspartiets och Centerns kandidater. I dessa partier överstiger andelen män i den högsta inkomstdecilen andelen kvinnor med över tio procentenheter. Den minsta skillnaden finns bland Vänsterförbundet kandidater: till den högsta inkomstdecilen hör omkring tre procentenheter fler män än kvinnor.

Figur 17. Kandidater som hörde till den högsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2021, % (disponibla penninginkomster)

Figur 17. Kandidater som hörde till den högsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2021, % (disponibla penninginkomster)

Av kandidaterna hör något under sex procent till den lägsta inkomstdecilen. Sett till parti har Rörelse.nu-partiet och Gröna förbundet flest kandidater som hör till den lägsta inkomstdecilen, dvs. något över åtta procent. SDP har för sin del minst kandidater som hör till den lägsta inkomstklassen, dvs. något över tre procent. (Figur 18)

Också i den lägsta inkomstdecilen är männens andel större än kvinnornas både bland de röstberättigade och bland kandidaterna. En större andel kvinnliga kandidater än manliga hör till den lägsta inkomstdecilen bara hos Vänsterförbundet, SFP och Rörelse.nu. Skillnaden mellan könen är emellertid inte så stor som mellan andelarna i den högsta inkomstdecilen.

Figur 18. Kandidater som hörde till den längsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2021, % (disponibla penninginkomster)

Figur 18. Kandidater som hörde till den längsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2021, % (disponibla penninginkomster)

Källa: Kommunalvalet 2021, kandidat uppställning och bakgrundsanalys av kandidater, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala


Uppdaterad 04.06.2021

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunalval [e-publikation].
ISSN=2323-1106. bakgrundsanalys av förhandsröstande 2021, 1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i kommunalvalet 2021 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 7.8.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kvaa/2021/01/kvaa_2021_01_2021-06-04_kat_001_sv.html