Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

2. Tre procent av familjerna har i sin helhet ett främmande modersmål

I 88 procent av alla familjer är den ensamstående föräldern eller båda makarna finskspråkiga. Andelen helt svenskspråkiga familjer är 4 procent. Familjer där den ena av makarna är svenskspråkig och den andra finskspråkig utgör tre procent av alla familjer. Kombinationer av finska och svenska med andra språk förekommer i tre procent av familjerna. Antalet familjer där båda makarna eller den ensamstående föräldern är icke finsk- eller svenskspråkig uppgår till 38 300, vilket är tre procent av alla familjer.

Det är mycket vanligare att svenskspråkiga män är gifta med finskspråkiga kvinnor än att svenskspråkiga kvinnor är gifta med finskspråkiga män. Antalet helt svenskspråkiga par är bara 5 000 fler än de par där den ena är svenskspråkig och den andra finskspråkig.

Av de män som talar finska eller svenska som sitt modersmål är 23 200 gifta eller sambor med en icke finsk- eller svenskspråkig, av kvinnorna 18 700. Äktenskapen och samboförhållandena med icke finsk- eller svenskspråkiga har ökat med 2 100.

Tabell 4. Familjer med finska, svenska eller något annat språk som modersmål åren 1990–2010

Korrigerad 24.1.2012. De korrigerade siffrorna är markerade med rött.
Mannens/hustruns språk finska/något annat År
1990 1995 2000 2005 2010
Finskspråkig man och finskspråkig maka 1 088 742 1 081 473 1 089 232 1 105 316 1 114 828
Finskspråkig man och svenkspråkig maka 16 544 16 876 17 394 17 904 18 337
Finskspråkig maka och svenkspråkig man 22 734 22 822 23 445 24 218 24 552
Finskspråkig man och annat språkig maka 4 020 7 636 11 094 16 062 21 772
Finskspråkig maka och annat språkig man 5 951 8 679 10 236 13 181 17 441
Finskspråkig mor/far 162 209 174 554 174 861 166 741 161 302
Svenskspråkig man och svenskspråkig maka 53 348 50 845 49 198 48 190 47 881
Svenskspråkig man och annat språkig maka 300 483 655 982 1 434
Svenskspråkig maka och annat språkig man 410 597 678 943 1 261
Svenskspråkig mor/far 8 489 8 871 8 609 8 147 7 953
Annat språkig man och annat språkig maka 1 832 7 425 11 668 16 944 27 638
Annat språkig mor/far 762 2 709 4 893 7 374 10 674

2.1 Den största gruppen familjer med ett främmande modersmål är fortfarande de ryskspråkiga

Antalet familjer där båda makarna eller den ensamstående föräldern är ryskspråkig uppgår till 11 200. Något färre familjer, dvs. 10 400, är familjer där någondera maken är ryskspråkig. Antalet ryskspråkiga familjer har ökat med omkring 800 jämfört med föregående år.

Den vanligaste språkkombinationen bland de ryskspråkiga familjerna är en ryskspråkig make och en ryskspråkig maka. Under år 2010 har antalet dylika par stigit med omkring 400.

Nästan lika vanliga är familjer med en finskspråkig make och en ryskspråkig maka. År 1990 fanns det bara 300 ryskspråkiga par, nu är antalet redan nästan 7 700. Enföräldersfamiljer med ryskspråkiga mödrar uppgår redan till 3 400.

Det är fortfarande rätt så ovanligt att en finskspråkig kvinna har en ryskspråkig make. Antalet (1 300) har dock mer än fyrdubblats sedan år 1990.

2.2 Finländsk make och utländsk maka

Bara 4,4 procent av familjerna i Finland är familjer där åtminstone den ena maken eller den ensamstående föräldern är utländsk medborgare (64 800 familjer). År 1990 fanns det bara 12 500 sådana familjer i Finland, år 2000 redan 36 000. Under det senaste året har antalet ökat med 4 300 familjer. Kvantitativt sett mest ökade antalet familjer där båda makarna är utländska medborgare.

Den vanligaste kombinationen i utländska familjer var under början av 1990-talet familjer där makan var finsk medborgare och maken utländsk medborgare. I början av 2000-talet fanns det flest sådana utländska familjer där makan var utländsk medborgare och maken finsk medborgare. Den vanligaste kombinationen i utländska familjer är fortfarande en finsk make och en utländsk maka och den näst vanligaste kombinationen är en utländsk make och en finsk maka (figur 4). Här görs ingen skillnad mellan gifta och sambor.

Antalet helt utländska familjer, dvs. familjer där den ensamstående föräldern eller båda föräldrarna är utländska medborgare, uppgår till 25 800. Den största gruppen är familjer med ryska medborgare. I slutet av år 2010 fanns det i Finland 5 400 familjer, där båda makarna eller den ensamstående föräldern var ryska medborgare. Antalet familjer med ryska medborgare har inte ökat under år 2010, vilket kan förklaras av erhållande av finskt medborgarskap.

Antalet helt estländska familjer uppgick till 4 800, där en tredjedel är familjer som består av mor och barn. Antalet estländska familjer har ökat med nästan 700 familjer från året innan.

Antalet somaliska familjer med två somaliska medborgare eller en ensamstående förälder uppgick till något under 900. Antalet dylika familjer har ökat med ungefär hundra från året innan. Av familjerna med somaliska medborgare är något över hälften familjer bestående av mor och barn. Många av de familjer som i tiden flyttade från Somalia har redan varit i Finland så länge att de har fått finskt medborgarskap. Om man ser till modersmålet finns det 1 600 familjer med två makar eller en ensamstående förälder som ursprungligen varit somaliska.

Figur 3. Utländska medborgares familjer åren 1990, 2000 och 2010

Figur 3. Utländska medborgares familjer åren 1990, 2000 och 2010

2.3 Kvinnornas och männens utlandsfödda makar från olika länder

Den bästa uppfattningen om finländares utländska makar får man genom att granska i vilka länder dessa är födda. Man bör dock hålla i minnet att det också finns en del personer som ursprungligen har finskt medborgarskap trots att de är födda utomlands. Av de män som är födda i Finland har 32 700 utlandsfödda makor. Antalet har ökat med nästan 1 300 personer från året innan.

Av de kvinnor som är födda är Finland har 28 400 utlandsfödda makar. Antalet har ökat med 1 200 personer. I dag har männen oftare en maka med utländsk bakgrund än kvinnorna har en utländsk make.

Finländska mäns och kvinnors utlandsfödda makar kommer från olika länder. Männens makar kommer främst från grannländerna, såväl från väst och öst som söder. De som är födda i det forna Sovjetunionen kan inte särskiljas i estländare eller ryssar, eftersom estländarnas födelseland oftast är Sovjetunionen och en stor del av makarna från dessa områden kommit till Finland redan före Sovjetunionens sönderfall. Finländska män har 10 600 makor som är födda i det forna Sovjetunionen, Ryssland eller Estland och 8 200 makor som är födda i Sverige. Antalet makor som är födda i Thailand är nästan 3 300, vilket är en ökning på 300 från året innan. Sedan följer Tyskland, Kina, Filippinerna, Förenta staterna, Polen och Storbritannien.

Kvinnornas utlandsfödda makar är från fler olika länder än männens. Efter de svenskfödda makarna, som uppgår till 8 300, har också kvinnorna flest makar födda i det forna Sovjetunionen. Antalet män som är födda i det forna Sovjetunionen, Ryssland och Estland är 2 200, dvs. nästan 200 fler än året innan De näst största grupperna av makar till finländska kvinnor var födda i Storbritannien, Tyskland, Turkiet och Förenta staterna. Allt som allt uppgår antalet länder där makarna till minst hundra finländska kvinnor är födda till 44. För männen är motsvarande siffra 33.

Figur 4A. Utlandsfödda makar till Finlandsfödda män efter födelseland år 2010

Figur 4A. Utlandsfödda makar till Finlandsfödda män efter födelseland år 2010

Figur 4B. Utlandsfödda makar till Finlandsfödda kvinnor efter födelseland år 2010

Figur 4B. Utlandsfödda makar till Finlandsfödda kvinnor efter födelseland år 2010

Källa: Befolknings- och dödsorsaksstatistik, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marjut Pietiläinen (09) 1734 2798, Timo Nikander (09) 1734 3250, vaesto.tilasto@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 30.11.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Familjer [e-publikation].
ISSN=1798-3223. Översikt 2010, 2. Tre procent av familjerna har i sin helhet ett främmande modersmål . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/perh/2010/02/perh_2010_02_2011-11-30_kat_002_sv.html