Förstasidan > Statistik > Familjer > 2012 > Översikt > 5. Fyra av fem barn bor i familjer med två föräldrar

5. Fyra av fem barn bor i familjer med två föräldrar

I stället för att ha familjen som enhet kan man granska barnfamiljer med barnet som enhet. De två synsätten ger lite olika resultat. Till exempel 61 procent av barnfamiljerna är familjer med gifta par, men 66 procent av barnen bor i familjer med gifta par. Orsaken är att gifta par i medeltal har fler barn än sambofamiljer och enföräldersfamiljer. Av de minderåriga barnen bor, liksom året innan, 83 procent i familjer med två föräldrar (dvs. då barn till sambor och registrerade par inkluderas).

Tabell 8. Barn under 18 år efter familjetyp åren 1985–2012

År	Totalt	Äkta par	Registrerat partnerskap	Sambor	Moder	Fader
1985	1 136 027	959 580	..	61 386	102 413	12 648
1990	1 135 686	916 855	..	91 164	113 184	14 483
1995	1 150 562	858 255	..	125 222	148 706	18 379
2000	1 116 687	777 447	..	156 411	162 544	20 285
2005	1 084 865	727 638	131	172 898	162 875	21 323
2006	1 080 728	721 911	183	175 516	161 834	21 284
2007	1 076 522	716 804	216	176 801	161 184	21 517
2008	1 071 800	713 202	277	175 986	160 730	21 605
2009	1 068 554	708 684	331	175 951	161 755	21 833
2009	1 068 554	708 684	331	175 951	161 755	21 833
2010	1 064 470	704 953	397	175 563	161 427	22 130
2011	1 061 710	701 396	500	175 981	161 575	22 258
2012	1 058 664	697 517	597	176 104	162 035	22 411
Procent
1985	100,0	84,5	..	5,4	9,0	1,1
1990	100,0	80,7	..	7,9	10,0	1,3
1995	100,0	74,6	..	10,9	12,9	1,6
2000	100,0	69,6	..	14,0	14,6	1,8
2005	100,0	67,1	0,0	15,9	15,0	2,0
2006	100,0	66,8	0,0	16,2	15,0	2,0
2007	100,0	66,6	0,0	16,4	15,0	2,0
2008	100,0	66,5	0,0	16,4	15,0	2,0
2009	100,0	66,3	0,0	16,5	15,1	2,0
2010	100,0	66,2	0,0	16,5	15,2	2,1
2011	100,0	66,1	0,05	16,6	15,2	2,1
2012	100,0	65,9	0,06	16,6	15,3	2,1

Av alla spädbarn som inte fyllt ett år bor 92 procent med båda sina föräldrar och 8 procent bara med sin mor (figur 9). Båda procentandelarna är samma som ett decennium tidigare.

Andelen barn som bor med sin mor eller far ökar med åldern. År 2012 bodde en femtedel av 17-åriga barn bara med sin mor, för ett decennium sedan var andelen 18 procent. På motsvarande sätt bodde fyra procent bara med sin far, vilket är samma procentandel som ett decennium tidigare.

Figur 9. Barn efter familjetyp och ålder 2012

5.1 En fjärdedel av barnen är familjens enda barn

Även om 44 procent av barnfamiljerna i slutet av år 2012 var enbarnsfamiljer var bara 24 procent av barnen samtidigt enda barnet i familjen. Av dessa barn är de flesta bara tillfälligt enda barnet, eftersom en del kommer att få syskon senare. En del har äldre syskon som redan fyllt 18 år eller flyttat hemifrån.

I slutet av år 2012 bodde 42 procent av barnen med ett syskon och 34 procent hade minst två hemmaboende syskon. År 1985 hade bara 27 procent av barnen minst två hemmaboende syskon.

Tabell 9. Barn efter antalet minderåriga barn i familjen åren 1985–2012

År	Totalt	Antalet minderåriga barn i familjen
		1	2	3	4-
1985	1 136 027	306 784	518 206	221 211	89 826
1990	1 135 751	286 529	500 680	243 504	105 038
1995	1 150 562	284 915	484 092	257 283	124 272
2000	1 116 687	268 369	461 516	255 075	131 727
2005	1 084 865	255 549	451 758	245 325	132 233
2006	1 080 728	254 705	451 428	242 382	132 213
2007	1 076 522	254 832	450 088	238 782	132 820
2008	1 071 800	253 841	449 016	235 650	133 293
2009	1 068 554	254 457	447 554	232 584	133 959
2010	1 064 470	254 551	445 192	230 580	134 147
2011	1 061 710	253 995	443 286	229 101	135 328
2012	1 058 664	252 986	441 612	227 907	136 159
Procent
1985	100,0	27,0	45,6	19,5	7,9
1990	100,0	25,2	44,1	21,4	9,2
1995	100,0	24,8	42,1	22,4	10,8
2000	100,0	24,0	41,3	22,8	11,8
2005	100,0	23,6	41,6	22,6	12,2
2006	100,0	23,6	41,8	22,4	12,2
2007	100,0	23,7	41,8	22,2	12,3
2008	100,0	23,7	41,9	22,0	12,4
2009	100,0	23,8	41,9	21,8	12,5
2010	100,0	23,9	41,8	21,7	12,6
2011	100,0	23,9	41,8	21,6	12,7
2012	100,0	23,9	41,7	21,5	12,9

Ett tvärsnitt av familjestatistiken finns illustrerat i figur 10. Där presenteras barnen i barnfamiljer efter ålder och antalet barn i familjen. I definitionen av barn som är enda barnet i familjen har alla hemmaboende barn under 18 år beaktats. Fyrtioen procent av alla barn under ett år är enda barnet, dvs. de är familjernas förstfödda. Den lägsta andelen av enda barn i familjen finns bland 7–8-åringarna. Av dem är 13 procent enda barnet.

Familjens andra barn föds tydligen senast då det första barnet är omkring 7 år. Å andra sidan är det sällan som ett äldre syskon redan fyllt 18 år. Då man kan anta att en del av 7-åringarna ännu kommer att få ett syskon och att en del har ett syskon som redan flyttat hemifrån, kan man sluta sig till att omkring 10 procent av barnen kommer att förbli enda barnet. Samma resultat får man genom att granska antalet barn för kvinnor i hela landet enligt antalet födda barn.

Av figur 10 framgår att familjen är som störst bland 8–9-åringarna. Av dem bor 44 procent i familjer med minst tre minderåriga barn. Andelen är lika stor som året innan.

Figur 10. Barn efter ålder och antalet barn under 18 år i familjer 2012

5.2 Barn i Österbotten har flest syskon

Det finns också regionala skillnader i antalet syskon. I områden med större familjer, är andelen barn som bor med flera syskon givetvis större än i områden med små familjer. I Norra Österbotten och Mellersta Österbotten har över en femtedel av barnen tre eller fler hemmaboende syskon under 18 år. Däremot är andelen barn som bor med fler än tre syskon under 10 procent i Nyland, Södra Karelen, Egentliga Finland och på Åland.

Norra och Mellersta Österbotten har å andra sidan också den lägsta andelen barn utan hemmaboende syskon - under 20 procent i båda landskapen. I Egentliga Finland, Kymmenedalen, Nyland, Södra Karelen och på Åland har fler än vart fjärde barn inte hemmaboende syskon.

Figur 11. Barn efter antalet syskon landskapsvis 2012, %

Av kommunerna i Finland är det relativa antalet barn som bor utan syskon lägst i Yli-Ii (9 %), Larsmo och Sievi (10 %). Det relativa antalet barn som bor utan syskon är högst i Pelkosenniemi och Sund (34%) samt i Helsingfors (31%).

Barn i storfamiljer, som bor med minst tre syskon, finns det relativt sett flest av i Merijärvi (55 %), Sievi (53 %) och Lumijoki (52 %). Dessutom bor över hälften av barnen i Ranua och Perho i familjer med minst fyra barn. Relativt sett flest barn med minst tre hemmaboende syskon finns det givetvis i kommuner där barnfamiljernas storlek är störst (Kapitel 4.2). Relativt sett minst barn med minst tre hemmaboende syskon finns det på Brändö och i Kumlinge och Sottunga på Åland, som helt saknar fyrabarnsfamiljer. Som följande kommer Hammarland, Mariehamn och Korsnäs (4%). I Fasta Finland är andelen barn med minst tre hemmaboende syskon lägst i Nådendal, Närpes och Ristijärvi (6 %).

5.3 Av de ombildade familjerna har 44 procent också gemensamma barn

Liksom året innan växer totalt 110 000 barn som inte fyllt 18 år (tio procent av alla barn) upp i ombildade familjer. Av dessa är 33 300 makarnas gemensamma barn, som alltså har fötts i familjer där det tidigare fanns barn som var enbart moderns och/eller enbart faderns barn. Av de ombildade familjerna är 44 procent familjer där det också fötts gemensamma barn. Det finns 76 400 egentliga barn i ombildade familjer (sju procent av alla barn), som har fått en ny social förälder. Av dessa barn är 65 900 barn som modern har med sig in i familjen och 10 500 barn som fadern har med sig.

5.4 Vart tjugonde barn har utländsk härkomst

Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. Personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk härkomst. Också de personer som har föräldrar om vilka det inte finns uppgifter, men som har finska, svenska eller samiska som modersmål är av finländsk härkomst. De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk härkomst. Också de personer som är födda utomlands och om vars båda föräldrar det saknas uppgifter är av utländsk härkomst. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja första generationens (utrikes födda) och andra generationens (inrikes födda) personer med utländsk härkomst. I följande avsnitt granskas alla barn som hör till Finlands befolkning.

Enligt ovan nämnda grunder hade 59 000, dvs. 5,5 procent, av alla minderåriga barn utländsk härkomst i slutet av år 2012. Under två decennier har antalet barn med utländsk härkomst nästan sjudubblats.

Fram till år 2003 fanns det fler första generationens barn med utländsk härkomst än andra generationens, men följande år var antalet barn som hörde till andra generationen med utländsk härkomst något större, dvs. 51 procent. I slutet av år 2012 var andelen andra generationens barn med utländsk härkomst 60 procent av alla barn med utländsk härkomst.

Figur 12. Andelen barn med utländsk härkomst av alla barn samt andelen andra generationens barn med utländsk härkomst av alla barn med utländsk härkomst 1992–2012

Av minderåriga barn med utländsk härkomst var 44 procent under skolåldern. När det gäller andra generationens barn med utländsk härkomst var 57 procent under skolåldern.

Källa: Befolknings- och dödsorsaksstatistik, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marjut Pietiläinen 09 1734 2798, Timo Nikander 09 1734 3250, vaesto.tilasto@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 13.1.2014