Denna statistik har lagts ned.

Statistiska uppgifter om detta ämne publiceras i samband med en annan statistikgren.

Statistiska uppgifter om detta ämne publicerade efter 5.4.2022.

Denna sida är arkiverad.

1. Översikt över brott som kommit till polisens, tullens och gränsbevakningens kännedom.

1.1. Sammandrag

Polisen, tullen och gränsbevakningen fick år 2013 kännedom om totalt 424 800 brott i hela landet, vilket var 640 brott (0,2 %) färre än året innan. Under de senaste tio åren registrerades i genomsnitt 435 200 brott per år. Under år 2013 klarades totalt 246 000 brott upp, medan motsvarande siffra året innan var 254 300.

Merparten av brotten hade bokförts av polisen. Tullen och gränsbevakningen fick kännedom om 15 400 brott, dvs. 11,9 procent fler än året innan. Något över en fjärdedel av de brott som kommit till tullens och gränsbevakningens kännedom var alkoholbrott eller -förseelser och narkotikabrott.

Sett till landskap ökade antalet brott i Nyland, Satakunta, Österbotten, Norra Österbotten, Lappland och på Åland. Relativt sett mest ökade antalet brott i Österbotten, med 12,7 procent från året innan. Antalet brott minskade relativt sett mest i Mellersta Österbotten, med 11,4 procent från året innan.

I förhållande till folkmängden avslöjades flest brott i Nyland, Södra Karelen och Kymmenedalen. I hela landet avslöjades 7 828 brott per 100 000 invånare.

Figur 1. Brott efter landskap 100 000 invånare 2013

Figur 1. Brott efter landskap 100 000 invånare 2013

1.2. Egendomsbrott

År 2013 avslöjades 240 500 egendomsbrott, vilket var 1,2 procent fler än året innan. Den största gruppen egendomsbrott som kommit till polisens kännedom utgörs av stölder, snatterier och grova stölder. Dessa uppgick till 141 400, vilket var 1,9 procent fler än året innan. Under de tio senaste åren anmäldes i genomsnitt 148 600 stöldbrott (stölder, grova stölder, snatterier). År 2013 uppgick antalet bokförda stölder till 70 400, dvs. 3,8 procent fler än året innan. Antalet grova stölder minskade med 6 procent jämfört med år 2012. År 2013 var deras antal 3 050. Snatterierna uppgick till 68 000, dvs. 0,4 procent fler än år 2012. En tredjedel (47 500 brott) av stöldbrotten var butiksstölder och -snatterier. Jämfört med år 2012 ökade butiksstölderna med 0,4 procent.

Antalet inbrott (stölder genom olovligt intrång, grova stölder och snatterier) har minskat avsevärt under 2000-talet. År 2013 uppgick antalet inbrott till 32 500, vilket var 7,2 procent färre än år 2012. Inbrotten i fritidsbostäder ökade med 21,2 procent. År 2013 avslöjades 1 800 sådana fall. Mest minskade bostadsinbrotten, med 17,6 procent från året innan. Antalet inbrott i motorfordon minskade med 10,6 procent.

Figur 2. Inbrott (totalt 32 514 brott)

Figur 2. Inbrott (totalt 32 514 brott)

Av egendomsbrotten var 18 procent skadegörelser. Sammanlagt avslöjades 43 400 fall, dvs. 2,3 procent färre än år 2012. Under de senaste tio åren har antalet skadegörelser uppgått till i genomsnitt 50 200 per år.

Bedrägerierna utgör omkring 10 procent av egendomsbrotten. Bedrägerierna (bedrägeri, lindrigt bedrägeri, grovt bedrägeri) uppgick till 22 800, vilket var 9 procent fler än år 2012. Sammanlagt avslöjades 7 600 betalningsmedelsbedrägerier, vilket var 22,1 procent fler än år 2012. Både antalet bedrägerier och betalningsmedelsbedrägerier har varit ökande under de senaste tio åren. År 2013 var 43,8 procent av betalningsmedelsbedrägerierna sådana som utförts av kortinnehavaren själv (på det egna kontot).

År 2013 fick polisen kännedom om totalt 1 240 bokförings- och gäldenärsbrott, vilket är 4,2 procent fler än år 2012. Under de senaste tio åren har antalet sådana brott årligen uppgått till i genomsnitt 1 140. Antalet förfalskningsbrott (förfalskning, lindrig förfalskning, grov förfalskning, innehav av förfalskningsmaterial) som avslöjades uppgick till 3 780, vilket var 4,9 procent färre än år 2012. Under de senaste tio åren har i genomsnitt 4 660 förfalskningsbrott årligen avslöjats.

Antalet anmälda rån var 1 520, dvs. 5,7 procent färre än år 2012. Av rånen skedde 1 130 brott, dvs. 74 procent på allmän plats.

Figur 3. Egendomsbrott 2013 (Totalt 240 547 brott)

Figur 3. Egendomsbrott 2013 (Totalt 240 547 brott)

Tabell 1. Vissa egendomsbrott efter landskap per 100 000 invånare 2013

Landskapet Egendomsbrott totalt Inbrott Stöld av motorfordon Rån Skadegörelse Förskingring Bedrägeri, betalningsmedelsbedrägeri
Hela landet 4 433 599 147 28 799 66 561
Nyland 5 859 626 154 44 1 015 99 627
Egentliga Finland 4 436 778 220 35 680 47 511
Satakunta 3 714 814 139 15 740 53 439
Egentliga Tavastland 3 426 515 87 16 727 51 528
Birkaland 4 126 609 128 25 861 52 479
Päijänne-Tavastland 4 418 738 206 20 749 70 531
Kymmenedalen 4 013 633 159 19 768 50 453
Södra Karelen 3 733 520 143 22 660 50 409
Södra Savolax 3 225 541 125 14 650 41 400
Norra Savolax 3 293 495 105 17 677 60 345
Norra Karelen 3 193 403 70 14 713 30 414
Mellersta Finland 3 249 484 86 21 661 57 371
Södra Österbotten 2 431 394 59 7 479 32 409
Österbotten 3 415 532 135 16 875 20 333
Mellersta Österbotten 2 135 246 44 7 547 35 206
Norra Österbotten 4 413 581 225 27 639 78 616
Kajanaland 3 095 319 63 16 693 38 636
Lappland 3 793 608 181 20 736 53 429
Åland 2 954 512 91 7 810 28 196

1.3. Våldsbrott

År 2013 avslöjades totalt 35 500 misshandelsbrott (misshandel, lindrig misshandel, grov misshandel), vilket var 2 700 fall (7,1 %) färre än år 2012. Antalet fall av grov misshandel minskade med 4,4 procent jämfört med året innan. De uppgick till 1 800. Under de senaste tio åren har antalet misshandelsbrott årligen uppgått till i genomsnitt 34 000. Den lagändring som trädde i kraft i början av år 2011 gjorde att antalet bokförda misshandelsbrott under år 2011 ökade betydligt. I och med lagändringen hör lindrig misshandel av minderåriga eller närstående under allmänt åtal. År 2011 bokfördes 40 200 fall av misshandel.

Antalet brott mot liv uppgick till 95. Detta var 6 fler fall än år 2012. Under de senaste tio åren var årsgenomsnittet 115. Motsvarande siffra under åren 1994–2003 var 138. Antalet försök till dråp, mord eller dråp under förmildrande omständigheter minskade med 86, då 264 sådana fall avslöjades.

År 2013 begicks 61 procent av brotten mot liv och 36 procent av misshandelsbrotten i privata bostäder.

Antalet våldtäkter uppgick till 975, medan motsvarande siffra år 2012 var 1 009. Under perioden 2004–2013 anmäldes i genomsnitt 800 våldtäkter. Polisen fick kännedom om 1 657 sexuella utnyttjanden av barn, dvs. 5,7 procent fler än år 2012. Antalen våldtäkter och sexuella utnyttjanden av barn varierar mycket från år till år. Enstaka polisanmälningar kan innehålla händelsekedjor omfattande flera delgärningar.

Tabell 2. Vissa våldsbrott efter landskap per 100 000 invånare 2013

Landskapet Dråp, mord eller dråp under förmildrande omständigheter samt försök till dessa Misshandel Grov misshandel Lindrig misshandel Våldtäktsbrott
Hela landet 6 442 33 178 18
Nyland 6 532 29 189 20
Egentliga Finland 3 402 26 221 19
Satakunta 8 379 50 135 14
Egentliga Tavastland 10 310 39 200 16
Birkaland 4 394 28 174 19
Päijänne-Tavastland 8 383 39 175 16
Kymmenedalen 5 363 25 174 19
Södra Karelen 3 342 24 171 11
Södra Savolax 3 343 27 227 20
Norra Savolax 10 395 39 246 12
Norra Karelen 7 353 39 177 16
Mellersta Finland 9 507 39 139 16
Södra Österbotten 5 336 29 77 9
Österbotten 6 370 37 111 21
Mellersta Österbotten 7 536 18 169 8
Norra Österbotten 6 428 35 144 15
Kajanaland 8 593 39 231 11
Lappland 8 514 49 190 18
Åland - 459 24 122 21

1.4. Brottsoffer och våld i nära relationer

År 2013 blev 39 200 personer offer för våldsbrott som polisen fick kännedom om, dvs. 12,6 procent färre än år 2012. Av offren var 22 800 (58,2 %) män och 16 400 (41,8 %) kvinnor. Antalet manliga offer var 11,5 procent och antalet kvinnliga offer 14,1 procent lägre än år 2012. Totalt 34 600 peroner blev offer för misshandel. Av dem var 20 900 (60,2 %) män och 13 800 (39,8 %) kvinnor. Uppgifter om offren fås på ett tillförlitligt sätt bara ifråga om vissa våldsbrott.

Vid misshandelsbrott är den typiska åldern för offret 18 år. Till denna åldersgrupp hörde 1 340 (3,9 procent) av alla offer. Av dem som blev offer för misshandelsbrott hade 4 900 (14,2 procent) fyllt 50 år. Antalet misshandelsbrott mot barn under 18 år minskade med 9,7 procent jämfört med året innan. Antalet barnoffer var nu 5 300, för ett år sedan var det 5 900. Detta är 15,3 procent av alla misshandelsbrottsoffer. Av de barn som blivit offer för misshandelsbrott var 3 300 (62 %) pojkar och 2 000 (38 %) flickor. Av barnoffren hörde 27,5 procent till åldersgruppen 0-9 år, 32,9 procent till 10–14-åringarna och 39,6 procent till 15–17-åringarna. Av de barn som blivit utsatta för sexuellt utnyttjande var 87,4 procent flickor och 12,6 pojkar.

Figur 4. Offer för vissa brott efter ålder och kön 2013

Figur 4. Offer för vissa brott efter ålder och kön 2013

Av misshandelsbrotten skedde totalt drygt 35 procent i privata bostäder. Av misshandelsbrotten mot kvinnor skedde över hälften i privata bostäder och av dem mot män något under en fjärdedel. Av misshandeln mot män skedde drygt 45 procent på allmän plats och mot kvinnor något under en fjärdedel. Drygt 10 procent av misshandelsbrotten skedde på utskänkningsställen eller i affärscentra.

Figur 5. Misshandelsbrott efter brottsplats och offrets kön 2013

Figur 5. Misshandelsbrott efter brottsplats och offrets kön 2013
Våld i nära relationer

Tabell 3. Familjevåld efter offrets kön och ålder 2013

Offret/Relation mellan offret och misstänkta Åldersgrupper totalt - 14 15 - 20 21 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 -
Totalt Familjevåld totalt 6 470 1 398 545 930 1 206 1 208 776 407
Samma matlag 5 266 1 032 483 803 998 1 004 646 300
Närä släkningar 1 204 366 62 127 208 204 130 107
Män Familjevåld totalt 2 050 709 191 200 270 322 215 143
Samma matlag 1 627 523 165 177 234 265 174 89
Närä släkningar 423 186 26 23 36 57 41 54
Kvinnor Familjevåld totalt 4 420 689 354 730 936 886 561 264
Samma matlag 3 639 509 318 626 764 739 472 211
Närä släkningar 781 180 36 104 172 147 89 53

År 2013 uppgick antalet offer för våld i nära relationer, som kommit till polisens kännedom, till 6 470, dvs. 13 procent färre än året innan. Av offren för våld i nära relationer var 68,3 procent kvinnor. Siffrorna för våld i nära relationer beskriver våld antingen mellan personer som bor i samma bostad eller våld mellan nuvarande eller tidigare familjemedlemmar. Drygt hälften av fallen bestod av våld mellan gifta par eller sambor, s.k. partnervåld. Av offren för partnervåld var bara en femtedel män.

1.5. Rattfyllerier och trafikbrott

Antalet grova rattfyllerifall minskade med 12,9 procent och antalet övriga rattfyllerifall ökade med 2,2 procent jämfört med år 2012. Totalt avslöjades 18 000 rattfylleribrott, vilket var 1 100 fall, dvs. 6 procent färre än året innan. Antalet rattfyllerifall som kommit till polisens kännedom var år 2013 lägre än på 30 år. Sedan rekordsiffrorna år 1990 har de minskat med över en tredjedel.

I fallen av rattfylleri hade 78,3 procent använt alkohol och 18 procent något annat rusmedel. Resterande 3,7 procent hade använt både och. Fallen av rattfylleri efter alkoholintag minskade med 11,3 procent och antalet fall av rattfylleri efter narkotikaintag ökade med 23,4 procent.

Figur 6. Ratfylleribrott 1980–2013

Figur 6. Ratfylleribrott 1980–2013

År 2013 registrerades 444  600 fall av äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelser, vilket var 2,1 procent fler än år 2012. Största delen av dem är brott som avslöjas i samband med polisens övervakning och ledning. Antalet grova äventyranden av trafiksäkerheten uppgick till 3 800, vilket var 4,8 procent fler än år 2012. Polisen bokförde 315 800 fall av brott mot hastighetsbegränsningar, vilket var 9,3 procent fler än år 2012. Siffrorna för år 2013 är inte helt jämförbara med siffrorna för år 2012, eftersom fortkörningar som avslöjats vid den automatiska trafikövervakningen i slutet av år 2012 fördes till början av år 2013.

Figur 7. Rattfylleribrott efter landskap per 100 000 invånare 2013

Figur 7. Rattfylleribrott efter landskap per 100 000 invånare 2013

1.6. Rusmedelsbrott

År 2013 uppdagades totalt 27 600 narkotikabrott, vilket var 2 600 fall (12,7 %) fler än år 2012. Antalet grova narkotikabrott ökade med 20,7 procent från året innan. Sammanlagt avslöjades 1 240 sådana fall. Fallen av straffbart bruk av narkotika ökade kvantitativt sett mest, med 13,2 procent. Sammanlagt uppdagades 12 800 fall, dvs. 1 500 fall fler än år 2012. Under 2000-talet har antalet narkotikabrott ökat nästan varje år.

Brott som kommit till tullens och gränsbevakningens kännedom, vilka ingår i siffrorna fr.o.m år 2009, ökade antalet narkotikabrott med omkring en tiondedel jämfört med narkotikabrott som bara kommit till polisens kännedom.

Figur 8. Narkotikabrott 2011–2013

Figur 8. Narkotikabrott 2011–2013

Antalet bokförda alkoholbrott och -förseelser uppgick till 4 500, vilket var 2,8 procent färre än år 2012.

Då man statistikför rusmedelsbrott har brott som omfattar flera delgärningar antecknats som ett brott. Rusmedelsbrotten är av sådan natur att de vanligtvis bara avslöjas som resultat av polisens eller tull- och gränsbevakningsmyndigheternas verksamhet och merparten av brotten förblir oavslöjade.

1.7. Uppklarade brott

Polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet klarade under år 2013 upp totalt 246 000 brott. Uppklarningsprocenten var 57,9, dvs. två procentenheter lägre än året innan. Uppklarningsprocenten av brott har räknats på så sätt att de brott som anmälts till polisen under statistikåret och alla brott som klarats upp under samma år har jämförts med varandra. Därför kan uppklarningsprocenten vara över 100.

Av egendomsbrotten klarade polisen upp 37,8 procent och av brotten mot liv och hälsa 77,1 procent.

Av kommunerna med över 30 000 invånare hade Kajana och Ylöjärvi de högsta uppklarningsprocenterna för brott, 77,5 och 69,8 procent. De lägsta uppklarningsprocenterna hade Helsingfors och Salo, 50,8 och 50,7 procent.

Uppklarningsprocenten varierar ganska kraftigt mellan olika typer av brott. Av trafikfylleri-, trafik- och rusmedelsbrotten klaras nästan alla brott upp på grund av det sätt på vilket de upptäcks. Av bedrägerierna klarades 69 procent upp och av brotten mot liv 89,5 procent. Uppklarningsprocenten för misshandelsbrott var 85,9 procent.

De lägsta uppklarningsprocenterna fanns bland stöldbrott (stöld, grov stöld) skadegörelser, betalningsmedelsbedrägerier och olovliga tillgrepp av motorfordon. År 2013 klarades var sjätte av stölderna upp. Av skadegörelserna klarades något under en fjärdedel upp och av betalningsmedelsbedrägerierna vart sjätte. Av alla olovliga tillgrepp av motorfordon klarades en tredjedel upp. Av alla rån klarades drygt hälften upp.

Tabell 4. Uppklarningsprocent för vissa typer av brott 1986-2013

Brott 1986 - 1990 1991 - 1995 1996 - 2000 2001 - 2005 2006 - 2010 2011 2012 2013
Alla brott 1) 65 51 51 56 61 59 60 58
Stöld 25 17 14 15 18 17 16 15
Grov stöld 39 29 40 41 38 34 38 38
Snatteri 78 70 67 58 57 57 56 56
Rån 53 43 42 45 49 49 54 53
Skadegörelser 29 27 27 26 25 21 23 22
Försök till dråp, mord eller dråp under förmildrande omständigheter 95 91 92 94 97 91 97 92
Misshandel 79 74 76 80 81 75 78 77
Grov misshandel 85 84 83 87 88 85 83 87
Lindrig misshandel 95 86 79 75 73 73 75 75
Våldtaktsbrott 63 56 57 63 66 59 72 78
Sexuellt utnyttjande av barn 91 84 88 82 86 62 91 63
1) Exkl äventyrande av trafiksäkerheten, smitning i vägtrafik, trafikförseelse, brott mot viss social lagstifning om vägtransporter och fordonsförseelse

1.8. Brottsmisstänkta

För de 246 000 brott som klarades upp år 2013 misstänktes totalt 276 400 personer. Samma person kan vara misstänkt för flera olika brott. Av de brottsmisstänkta var 18,4 procent kvinnor. När man bara räknar årets grövsta brott för en brottsmisstänkt (en person kan vara misstänkt bara en gång under året) var 103 000 olika personer misstänkta. En person var sålunda misstänkt för i genomsnitt 2,7 brott.

Brottsligheten bland män och kvinnor avviker, utöver den kvantitativa skillnaden, på så sätt att kvinnornas andel av misshandel, rattfylleri och skadegörelse var liten jämfört med männens. På 20 år har dock andelen kvinnor som misstänkts för misshandel och rattfylleri ökat. De mest typiska brott som kvinnor gjorde sig skyldiga till var snatteri, bedrägeri, förskingring och förfalskning. Kvinnorna var dessutom en aning yngre än männen. Den vanligaste åldern för misstänkta kvinnor var 19 år och för misstänkta män 20 år. Den genomsnittliga åldern för misstänkta var 32 år för båda könen.

Tabell 5. Misstänkta för utredda brott efter ålder och kön 2004-2013

År/misstänkta Män totalt Kvinnor totalt Under 15 år män Under 15 år kvinnor 15-17 år män 15-17 år kvinnor 18-20 år män 18-20 år kvinnor 21- år män 21- år kvinnor
2004 250 087 47 028 8 342 3 182 20 063 4 763 33 466 5 670 188 216 33 413
2005 250 489 46 580 7 289 3 047 22 486 4 546 31 983 5 521 188 731 33 466
2006 239 264 45 093 6 934 2 725 19 296 4 093 28 830 5 783 184 204 32 492
2007 250 303 57 847 8 347 2 749 19 783 4 077 29 702 5 433 192 471 45 588
2008 257 955 50 240 10 577 3 198 20 592 4 207 30 388 5 987 196 398 36 848
2009 247 229 51 298 8 846 3 173 19 049 4 635 27 261 5 923 192 073 37 567
2010 249 123 52 930 8 023 3 414 18 542 5 053 27 431 5 722 195 127 38 741
2011 248 787 53 975 9 091 3 640 19 359 5 230 28 224 5 943 192 113 39 162
2012 233 156 49 896 6 930 2 738 16 532 4 338 26 485 5 439 183 209 37 381
2013 225 509 50 852 6 631 2 433 15 011 4 000 25 574 5 391 178 293 39 028

År 2013 var andelen unga och minderåriga – yngre än 21 år – av alla dem som misstänkts som skyldiga 21,4 procent. De ungas andelar var stora i alkoholbrott, rån, skadegörelser och olovliga tillgrepp av motorfordon. Av de personer som misstänktes för rån var 37,8 procent unga, av dem som misstänktes för skadegörelse 44,4 procent. Av de personer som misstänktes för misshandel var 20,7 procent unga.

1.9. Misstänkta personers bakgrund

Den statskattepliktiga medelinkomsten för brottsmisstänkta i åldern 15 år och äldre i den registrerade befolkningen (som bor fast eller tillfälligt i Finland) var omkring 16 900 euro, medan motsvarande inkomst för hela befolkningen var omkring 27 000 euro (inkomstskatt betalas till staten på förvärvsinkomst och kapitalinkomst). Motsvarande medianinkomster var omkring 9 600 och 22 600 euro. Av de brottsmisstänkta hade 31,7 procent inkomster på mindre än 5 000 euro, då motsvarande andel för hela befolkningen var 10,5 procent. 32,5 procent av de brottsmisstänkta hade inkomster på minst 20 000 euro, motsvarande andel för hela befolkningen var 55,3 procent. Till klassen under 2 499 euro hör också alla de personer för vilka det saknas uppgifter om statsskattepliktig inkomst. Siffrorna i kapital 1.9 har beräknats på så sätt att en person är misstänkt bara en gång. Siffror som beräknats på så sätt avviker från övriga siffror över misstänkta i denna publikation, där samma person kan förekomma flera gånger under året som misstänkt. Kapitlet omfattar inte dem som gjort sig skyldiga till äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelser. Uppgifterna om de statsskattepliktiga inkomsterna bland brottsmisstänkta baserar sig på uppgifter i skattestyrelsens beskattningsdatabas över statsskattepliktiga inkomster för år 2012.

Tabell 6. Misstänkta för brott efter kön och statsskattepliktiga inkomster 2013, 15 år och äldre

Kön Totalt - 2 499 € 2 500 - 4 999 € 5 000 - 9 999 € 10 000 -
19 999 €
20 000 -
39 999 €
40 000 -
79 999 €
Över 80 000 €
Kön totalt Misstänkta 99 649 26 096 5 458 17 904 17 805 22 106 8 611 1 669
% 100,1 26,2 5,5 18,0 17,9 22,2 8,6 1,7
Män Misstänkta 78 605 20 581 4 255 13 572 13 420 17 722 7 562 1 493
% 100,0 26,2 5,4 17,3 17,1 22,5 9,6 1,9
Kvinnor Misstänkta 21 044 5 515 1 203 4 332 4 385 4 384 1 049 176
% 99,9 26,2 5,7 20,6 20,8 20,8 5,0 0,8

Figur 9. Misstänkta för brott och hela befolkningen efter statsskattepliktig inkomst 2013, 15 år och äldre

Figur 9. Misstänkta för brott och hela befolkningen efter statsskattepliktig inkomst 2013, 15 år och äldre

Sett till huvudsaklig verksamhet hörde 38,6 procent av de brottsmisstänkta personerna till gruppen sysselsatta (personer i den registrerade befolkningen som fyllt 15 år), medan 16,7 procent hörde till de arbetslösa och 14,4 procent till andra personer utanför arbetskraften. Av hela befolkningen var 52,2 procent sysselsatta, 5,2 procent arbetslösa och 4,2 procent utanför arbetskraften. Uppgiften om huvudsaklig verksamhet är från år 2011.

Figur 10. Misstänkta för brott och hela befolkningen efter huvudsaklig verksamhet 2013, 15 år och äldre

Figur 10. Misstänkta för brott och hela befolkningen efter huvudsaklig verksamhet 2013, 15 år och äldre

Av alla brottsmisstänkta som fyllt 15 år hade 52,2 procent enbart utbildning på grundnivå och 37,5 procent hade utbildning på mellannivå. I hela befolkningen var motsvarande andelar 31,3 och 40 procent.

I tabellbilagorna 4–7 kan samma person förekomma flera gånger som misstänkt för brott. Detta ett vanligt sätt att i statistiken ange antalet personer som misstänks vara skyldiga till brott. På så sätt får man en bättre bild av kriminaliteten som fenomen och därigenom kan man bättre beskriva kopplingen mellan och typ av brott och bakgrund.

1.10. Utländska medborgare

År 2013 var antalet misstänkta för brott som polisen, tullen och gränsbevakningen klarat upp 276 400 personer, av vilka 34 800 var utländska medborgare. Jämfört med år 2012 minskade det totala antalet misstänkta med 2,4 procent och antalet utländska misstänkta med 1,4 procent. Antalet misstänkta utlänningar har under de tio senaste åren varit i genomsnitt 27 100. Andelen utlänningar av alla misstänkta var 12,6 procent. Andelen har varit något stigande under de senaste åren. År 2013 utgjorde ryska och estniska medborgare den största utländska gruppen med 8 100 personer vardera. Av de misstänkta estniska medborgarna var 40,6 procent stadigvarande bosatta i Finland och av de ryska 24,3 procent.

Andra länder vars medborgare misstänkta för brott var fler än 1 000 personer var Rumänien (2 100), Sverige (1 400), Irak (1 400), Litauen (1 300) och Somalia (1 300). Av de litauiska medborgarna var bara 2,9 procent stadigvarande bosatta i Finland och av de rumänska 6,2 procent. Motsvarande procenttal för de somaliska och irakiska medborgarna var 93,7 och 77,8 procent. Av svenskarna var 63,6 procent stadigvarande bosatta i Finland. En och samma person kan göra sig skyldig till flera olika brott under ett år.

Figur 11. Utländska medborgare misstänkta för brott efter bostadsort 2009–2013

Figur 11. Utländska medborgare misstänkta för brott efter bostadsort 2009–2013

Av de utländska personer som misstänktes för brott som klarades upp år 2013 var 43,4 procent stadigvarande bosatta i Finland. Denna andel har under de senaste åren varit nästan oförändrad. De utländska personer som misstänktes för brott och som bodde i Finland var något yngre än de finländska misstänkta. Deras medelålder var 31 år, medan medelåldern för finländska misstänkta var 32 år. Typiska brott för utlänningar bosatta i Finland var stöld-, misshandels- och narkotikabrott samt förande av fortskaffningsmedel utan behörighet.

I statistiken kan samma person förekomma flera gånger som misstänkt för brott. Uppgifterna om de misstänkta personernas medborgarskap och huruvida de är stadigvarande bosatta i Finland eller inte grundar sig på uppgifter om medborgarskap som erhållits från polisen och på uppgifter som tagits ur befolkningsmaterial med hjälp av personbeteckningen. Gruppen "inte stadigvarande bosatta i Finland" är problematisk i det avseende att den kan innehålla personer som vistas längre tider i Finland utan att skaffa fast hemvist här. Gruppen kan också innehålla personer, t.ex. misstänkta för narkotikabrott, som kommit till Finland bara i syfte att begå brott.

Tabell 7. Bosatta i Finland misstänkta för utredda brott efter ålder och medborgarskap 2013

Åldersgrupper Stadigvarande bosatta i Finland Andel per 1 000 invånare i åldersgrupper
Finländare Utlänningar Finländare Utlänningar
-14 8 214 511 10 18
15-17 17 853 862 98 176
18-20 28 763 1 168 147 195
21-24 32 571 2 189 126 169
25-29 35 676 2 913 113 109
30-34 29 340 2 521 93 90
35-39 23 247 1 711 76 76
40-49 33 384 2 258 50 70
50-59 19 926 762 27 40
60-69 8 229 156 12 19
70- 2 113 62 3 10
Totalt 239 316 15 113 46 77

Om antalet misstänkta personer räknas på så sätt att samma person kan vara misstänkt för flera brott, är antalet misstänkta med finländsk bakgrund 234 800 (85 procent av de misstänkta). Av dem är 227 600 födda i Finland och 7 200 utomlands. Antalet misstänkta med utländsk bakgrund uppgick till 20 000 (7,2 procent av de misstänkta). Av dem med utländsk bakgrund är 1 700 födda i Finland och 18 300 födda utomlands. Av de personer som misstänktes för brott hade 4 400 (1,6 %) okänd härkomst, medan befolkningsuppgifter inte fanns att tillgå för 17 200 (6,2 %) misstänkta. Befolkningsuppgifter saknas bl.a. om turister och personer som vistas tillfälligt i landet.


Källa: Brottslighet som kommit till polisens kännedom 2013. Statistikcentralen

Förfrågningar: Kimmo Haapakangas 09 1734 3252, rikos@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala


Uppdaterad 2.4.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Brottslighet som kommit till polisens kännedom [e-publikation].
ISSN=1798-2235. 2013, 1. Översikt över brott som kommit till polisens, tullens och gränsbevakningens kännedom. . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 5.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/polrik/2013/polrik_2013_2014-04-02_kat_001_sv.html