Förstasidan > Statistik > Finansräkenskaper > 2009 > 1. Hushållens finansiella förmögenhet förbättrades år 2009

1. Hushållens finansiella förmögenhet förbättrades år 2009

De kapitalvinster som i fjol uppstod vid aktie- och fondplaceringar vände hushållens finansiella tillgångar mot en klar ökning efter den branta nedgången året innan. Värdet av hushållens finansiella tillgångar ökade med nästan totalt 15 miljarder euro. Tyngdpunkten i hushållens placeringar flyttades samtidigt från insättningar till aktier och fonder.

Hushållens kapitalvinster till följd av placeringar uppgick till totalt 8 miljarder euro år 2009. Vinsterna på direkta aktieplaceringar uppgick till 5 miljarder och på fondplaceringar till drygt 1 miljard euro. Kapitalvinsterna täcker bara en del av de kapitalförluster på 19 miljarder euro som uppkom år 2008. I netto skaffade hushållen ytterligare finansiella tillgångar för drygt 6 miljarder euro, 2 miljarder mer än året innan.

Figur 1. Förändring av hushållens finansiella förmögenhet

I och med att osäkerheten på aktiemarknaden lättade flyttades tyngdpunkten för hushållens anskaffning av finansiella tillgångar från insättningar till aktier och fonder. Till insättningarna strömmade ytterligare pengar från hushållen för bara 1 miljarder euro, medan siffran året innan var 8 miljarder. Det intresse för börsaktier som vaknade år 2008 förstärktes och hushållen skaffade börsaktier för totalt 2 miljarder euro netto. I fondandelar placerades också 2 miljarder euro. När det gäller insättningarna skedde en betydande övergång från tidsbundna insättningar till dagligkonton i takt med nedgången i räntenivån.

I slutet av år 2009 hade hushållen finansiella tillgångar på totalt 201 miljarder euro. Av detta belopp var 72 miljarder insättningar, 23 miljarder börsaktier, 39 miljarder övriga aktier, 34 miljarder liv- och pensionsförsäkringstillgångar och 13 miljarder euro fondandelar. Hushållen hade andra finansiella tillgångar för 20 miljarder euro.

Hushållens finansiella ställning vände och visade ett överskott år 2009. Den årliga ökningen av skulderna avtog till 4 miljarder euro, men skuldsättningsgraden, dvs. skulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, steg till 112,4 procent från föregående års 109,8 procent. Hushållens finansiella nettotillgångar, dvs. skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder, ökade med 10 miljarder euro från året innan. I slutet av år 2009 uppgick de finansiella nettotillgångarna till 88 miljarder euro.

1.1. Den offentliga sektorns finansiella nettotillgångar ökade trots skuldsättningen

Sett till inkomster och utgifter visade den offentliga sektorn ett stort underskott i fjol. Dess förmögenhetsställning förbättrades dock, även om inkomstunderskottet och stimulansåtgärderna finansierades genom skuldsättning på 14 miljarder euro. De finansiella tillgångarna ökade med 26 miljarder euro, varav hälften härrörde från kapitalvinsterna på arbetspensionsanstalternas placeringar. Den offentliga sektorns finansiella nettotillgångar ökade sålunda med 12 miljarder till 107 miljarder euro. Staten gjorde kapitalvinster på 4 miljarder euro på sitt aktieinnehav, men den tunga skuldsättningen minskade dess finansiella nettotillgångar till minus 16 miljarder euro.

Arbetspensionsanstalterna placerade sitt överskott under år 2009 i aktier och fondandelar. De fortsatte också långivningen till företagen med 2 miljarder euro. Tyngdpunkten i placeringarna återgick till utlandet efter det exceptionella år 2008.

1.2. Företagens låneskulder vände nedåt

Företagen minskade sina skulder år 2009. Kortfristiga lån amorterades för 7 miljarder euro och beloppet återgick till nivån före år 2008. Dessutom minskade lånen mellan företag betydligt. Däremot emitterade företagen masskuldebrevslån för nästan 4 miljarder euro netto i och med återhämningen av kapitalmarknaden. Merparten av dem skaffade utländska investerare. Företagen skaffade också mer än tidigare finansiering i form av eget kapital på aktiemarknaderna. De börsnoterade företagen emitterade nya aktier för totalt 1,4 miljarder euro. Fr.o.m. år 2003 ända till i fjol har de amorterat sin aktieskuld genom att köpa tillbaka sina egna aktier mer än de emitterat aktier.

Figur 2. Noterade aktier som företagen emitterad, netto

Emissioner med avdrag för återköp av egna aktier

1.3. Kraftiga investeringar i utländska aktier

År 2009 skedde ett kraftigt utflöde av finländska investerares pengar till utländska aktier och fondandelar. Arbetspensionsanstalter, placeringsfonder, finansiella företag och försäkringsföretag samt hushåll gjorde ytterligare investeringar i utländska aktier och fondandelar till ett värde av totalt 13 miljarder euro. Året innan tog de hem pengar från de utländska aktierna och fondandelarna för 3 miljarder euro. Företagens direkta aktieinvesteringar i utlandet avtog dock och bara 1 miljarder användes till det.

Liksom året innan minskade de utländska investerarna sina innehav i finländska börsaktier. I fjol såldes finländska börsaktier till inhemska investerare för totalt 2 miljarder euro netto. Värdet av det utländska börsinnehavet var 65 miljarder euro i slutet av året. Det utländska innehavets andel av de inhemska börsaktiernas värde sjönk till något under 50 procent, medan den ett år tidigare var 59 procent. Senast har andelen varit lägre år 1997.

1.4. Placeringsfonderna återhämtade sig

Det utflöde av medel från inhemska placeringsfonder som började år 2008 upphörde och nya medel för 5 miljarder euro strömmade in i fjol. Hälften av placeringarna härrörde från utlandet, men också hushållen och försäkringsföretagen intresserade sig för placeringsfonderna. I penningmarknadsfonderna löste man fortfarande in fler andelar än vad andelar tecknades. Under året ökade placeringsfonderna med totalt 12 miljarder, varav 7 miljarder härrörde från placeringsportföljens kapitalvinst.

Källa: Finansräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Matti Okko +358-9-1734 3341, Marjatta Ropponen +358-9-1734 3323, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

---

Uppdaterad 15.7.2010