Förstasidan > Statistik > Finansräkenskaper > 2012 > 1. Hushållens finansiella tillgångar ökade något men skuldsättningen fortsatte år 2012

1. Hushållens finansiella tillgångar ökade något men skuldsättningen fortsatte år 2012

Hushållens finansiella tillgångar, som minskat år 2011 på grund av kapitalförluster, ökade med 2,5 miljarder euro år 2012. I och med att aktiekurserna steg erhöll hushållen kapitalvinster på sammanlagt 1,2 miljarder euro. Hushållen skaffade emellertid ytterligare finansiella tillgångar för bara 0,6 miljarder euro netto. Eftersom ökningen av finansiella tillgångar var mindre än kredittagningen, krympte hushållens finansiella nettotillgångar.

Figur 1. Förändring av hushållens finansiella tillgångar, miljarder euro

Insättningarna har normalt varit hushållens viktigaste placeringsobjekt. År 2012 var särskilt de överförbara inlåningskontona populära bland hushållen. Samtidigt drogs tillgångar kraftigt tillbaka från tidsbundna insättningskonton. Placeringarna i fondandelar, som minskat kraftigt året innan, blev nu åter klart positiva. Också hushållens nettoplaceringar i börsaktier ökade från året innan.

I slutet av år 2012 hade hushållen finansiella tillgångar på totalt 220 miljarder euro. Av dem var 80 miljarder insättningar, 46 miljarder försäkringsfordringar, 39 miljarder icke noterade aktier och andelar, 24 miljarder börsaktier och 14 miljarder fondandelar. Dessutom hade hushållen andra finansiella tillgångar på 17 miljarder euro. Hushållens bostadsaktier statistikförs inte som hushållens finansiella tillgångar i finansräkenskaperna.

Ökningen av hushållens skulder fortsatte. Hushållens låneskulder ökade under året med drygt 6 miljarder euro och uppgick i slutet av året till 123 miljarder euro. Skuldsättningsgraden, dvs. låneskulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, steg till 118,2 procent från föregående års 115,7 procent. Eftersom hushållens skulder ökade mer än deras finansiella tillgångar, minskade hushållens finansiella nettotillgångar med något under 4 miljarder till 88 miljarder euro.

1.1 Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades

Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades år 2012. I slutet av året uppgick den offentliga sektorns finansiella nettotillgångar till 107 miljarder euro, vilket är 4 miljarder euro mer än året innan. Förbättringen av förmögenhetsställningen förklaras i huvudsak av ökningen av de finansiella tillgångarna hos arbetspensionsanstalterna, som hör till socialskyddsfonderna. Samtidigt som statsförvaltningens finansiella nettotillgångar krympte med 8 miljarder euro och lokalförvaltningens med över 2 miljarder euro, förbättrades socialskyddsfondernas ställning med något under 15 miljarder.

Även om statsförvaltningens finansiella tillgångar ökade, i huvudsak i och med ökningen av långfristiga lånefordringar, fortsatte den försvagning av förmögenhetsställningen som började år 2008. Statsförvaltningens finansiella nettotillgångar minskade under år 2012 från -34 miljarder euro till -42 miljarder euro. Minskningen berodde huvudsakligen på ökningen av masskuldebrevsstocken. Statsförvaltningens bruttoskuld till marknadspris ökade enligt finansräkenskaperna med 11 miljarder euro under året.

Arbetspensionsanstalternas finansiella nettotillgångar ökade under år 2012 från 133 miljarder euro till 147 miljarder euro. Ökningen förklaras i huvudsak av uppgången i marknadsvärdet för arbetspensionsanstalternas börsaktier och fondandelar, som följde efter återhämtningen av aktierkurserna. År 2012 uppgick arbetspensionsanstalternas kapitalvinster till totalt 9 miljarder euro, medan nettoinvesteringarna var något under 4 miljarder euro. År 2012 placerade arbetspensionsanstalterna sina tillgångar främst i fondandelar och icke-noterade aktier.

1.2. Emissionen av börsaktier återhämtade sig

År 2012 var företagen intresserade av att ta upp finansiering i form av eget kapital på aktiemarknaden. De börsnoterade företagen emitterade nya aktier för 2 miljarder euro, medan emissionerna året innan uppgick till något under en miljard. Föregående gång var emissionerna på samma nivå år 2007. Liksom året innan var återköpen av egna aktier obetydliga. Från år 2003 till år 2008 amorterade företagen sin aktieskuld genom att köpa tillbaka egna aktier i större omfattning än vad de emitterade aktier.

Figur 2. Förändringar av noterade aktier som företagen emitterad, miljarder euro

Företagens skuldfinansiering ökade under år 2012. Samtidigt flyttades tyngdpunkten vid ny låntagning från låneskulder till skuldpapper. Med skuldfinansiering avses summan av låneskulder och finansiering i form av skuldebrev. Företagens låneskulder ökade måttligt från 169 miljarder till 172 miljarder euro. Däremot emitterade företagen skuldpapper på 9 miljarder euro netto.

1.3. Inhemska placeringsfonder ökade

De inhemska placeringsfonderna som minskat året innan ökade med totalt 21 miljarder euro år 2012. Av ökningen var något under 14 miljarder placeringsportföljernas kapitalvinster och 7 miljarder nettoplaceringar. Till placeringsfonderna flödade pengar särskilt från utlandet samt från försäkringsanstalter och hushåll. Också i penningmarknadsfonderna tecknades fler fondandelar än vad andelar inlöstes.

1.4. De utländska placeringarna i Finland är ökande

Finländarna var något mer intresserade av utländska masskuldebrevslån och fondandelar än året innan. Fler placeringar gjordes i utländska noterade aktier jämfört med året innan, men finländarnas intresse var inte lika stort som åren 2009–2010.

Finländarnas nettoplaceringar i utländska masskuldebrevslån, aktier och fonder uppgick till totalt 16 miljarder euro år 2012, medan de året innan uppgick till drygt 8 miljarder euro. Även om placeringarna visar en ökning, var det totala beloppet av placeringarna emellertid mindre än hälften av 2010 års nivå.

Inhemska enheters pengar flödade in i utländska insättningar och lån i betydligt mindre omfattning än år 2011. Flödet minskade från 49 miljarder året innan till något under 9 miljarder euro. En stor del av nedgången förklaras av att ökningen av centralbankens utländska insättningar har avtagit och inlåningsbankernas utländska insättningar har minskat. Lån till utlandet beviljades liksom under de föregående åren främst av inlåningsbankerna.

De utländska investerarna ökade sina innehav i finländska börsaktier efter en paus på flera år. Sammantaget såldes börsaktier i fjol till utländska investerare för något under en miljard euro netto. Värdet av det utländska börsinnehavet var i slutet av året 51 miljarder euro. Andelen utländskt ägande av värdet av inhemska börsaktier var dock 43 procent, liksom året innan. De utländska investerarnas intresse för finländska masskuldebrevslån och fondandelar har varit i stigande under de senaste åren och trenden fortsatte också år 2012. Jämfört med år 2008 har värdet av det utländska ägandet fördubblats både när det gäller finländska masskuldebrevslån och fondandelar.

1.5. Den privata sektorns skuld

Den privata sektorns skuld ökade i fjol med 18 miljarder euro, vilket är 6 miljarder mer än år 2011. Skuldens förhållande till bruttonationalprodukten steg med 5,6 procentenheter till 185,1 procent. Indikatorn överskrider dock fortfarande det gränsvärde som Europeiska kommissionen slagit fast, dvs. 160 procent. Senast underskreds gränsvärdet år 2007.

Figur 3. Den privata sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten

Europeiska kommissionen har startat en uppföljning av makroekonomiska obalanser (Macroeconomic Imbalance Procedure), som grundar sig på elva indikatorer. En av de indikatorer som följs upp är den privata sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten. I den privata sektorns skuld ingår företagens, hushållens och hushållens icke-vinstsyftande organisationers låneskulder och skulder i form av skuldpapper.

Källa: Finansräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Martti Pykäri 09 1734 3382, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 11.7.2013