Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 6.10.2011

El- och värmeproduktionen ökade år 2010

Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme med 14 procent år 2010 enligt Statistikcentralens statistik över el- och värmeproduktionen. Ökningen av den totala elförbrukningen med 8 procent från året innan ökade elproduktionen i Finland. För den nordiska elmarknaden producerades dessutom mer el än året innan. Elproduktionen steg i synnerhet inom särproduktionen av kondenskraft, med 58 procent.

Produktionen av el, fjärrvärme och industrivärme 2000–2010

Produktionen av el, fjärrvärme och industrivärme 2000–2010

Den totala elförbrukningen ökade med åtta procent från året innan till 87,7 terawattimmar (TWh), dvs. miljarder kilowattimmar (kWh). Av förbrukningen täcktes 88 procent med inhemsk produktion och återstående 12 procent med nettoimport av el. El importeras till Finland från de nordiska länderna samt från Ryssland och Estland. El exporteras också till de övriga nordiska länderna och Estland. Volymen av importerad el var på samma nivå som året innan, men exporten av el ökade till de nordiska länderna, där vattenreserverna, liksom föregående år, var på en lägre nivå än i genomsnitt.

I Finland och övriga Norden ökade efterfrågan på el sedan ekonomin vänt uppåt efter recessionen. Enligt Statistikcentralens uppgifter om volymindexet för industriproduktionen år 2010 ökade industriproduktionen i Finland med 6 procent. Den kalla vintern och hösten ökade för sin del elförbrukningen.

År 2010 producerades 77,2 TWh el i Finland. Produktionen steg med 12 procent. Mest steg produktionen med kondenskraft, med 58 procent. Av kondenskraften producerades 66 procent med kol (innehåller förutom stenkol också koks samt masugns- och koksgas). Även den el som producerades genom samproduktion av el och värme ökade, med 13 procent, och visade nya rekordsiffror, 28,1 TWh. Ökningen av samproduktionen berodde på skogsindustrins återhämtning och på att nya kraftverk togs i drift.

Användningen av kol, trä och torv ökade inom elproduktionen. Produktionen av vattenkraft steg med en procent, medan produktionen av kärnkraft minskade med tre procent. Produktionen av vindkraft gick upp med sex procent.

Fjärrvärmeproduktionen ökade med nio procent från året innan och var 39,0 TWh. Den kalla vintern och hösten ökade behovet av uppvärmning och dessutom fortsatte kundkretsen inom fjärrvärmesektorn att växa.

Fjärrvärme producerades nästan till 60 procent av fossila bränslen, varav hälften är naturgas. Nästan lika mycket fjärrvärme producerades med torv som med förnybara bränslen, 19 procent. Mer fjärrvärme producerades i synnerhet med naturgas, torv och träbränslen.

Produktionen av industrivärme ökade med 14 procent och uppgick till 54,8 TWh. I och med återhämtningen av industriproduktionen ökade behovet av värme för användningen inom industrin, men också industriföretagens egen energiproduktion.

Den värme som industrin använder producerades till mer än 60 procent med förnybara bränslen. Merparten av de förnybara bränslena utgjordes av avlutar från skogsindustrin och resten av andra träbränslen. Användningen av återvinningsbränslen i produktionen av industrivärme var minimal. Tjugoen procent av värmen producerades med fossila bränslen. Det största fossila bränslet inom produktionen av industrivärme var naturgas, 14 procent. Inom produktionen av industrivärme ökade användningen av träbränslen och torv. Andelen torv inom värmeproduktionen var nio procent.

El- och värmeproduktion samt bränslen efter produktionsform 2010

  El, TWh Fjärrvärme, TWh Industrivärme, TWh Bränsleförbrukning, PJ 1)
Separat elproduktion        
- Vattenkraft 12,7
- Vindkraft 0,3
- Kärnkraft 21,9
- Kondenskraft 2) 14,2 136,8
- Totalt 49,1 136,8
Samproduktion av el och värme 28,1 29,2 46,6 450,9
Separat värmeproduktion 9,7 8,2 74,8
Totalt produktion 77,2 39,0 54,8 662,5
Nettoimporten av el 10,5
Totalt 87,7 39,0 54,8 662,5
1) Vid beräkningen av totalkonsumtionen av primärenergi görs vatten- och vindkraft kommensurabla med bränslen enligt direkt erhållen elektricitet (3,6 PJ/TWh). Totalkonsumtionen av kärnenergi beräknas med en standard verkningsgrad på 33 procent av den producerade kärnenergin (10,91 PJ/TWh).
2) Kondenskraft omfattar kondenskraftverk, andelen kondenskraft i kombianläggningar för el och värme samt toppgasturbiner o.d. separat produktion av el.

Förbrukningen av bränslen inom el- och värmeproduktionen ökade med 19 procent år 2010. De fossila bränslena täckte något under hälften av bränsleförbrukningen, kol täckte 22 procent och naturgas 19 procent. De förnybara bränslena stod för 37 procent av förbrukningen, avlutarna från skogsindustrin för 20 procent och övriga träbränslen för 15 procent. Torvens andel var 14 procent.

Kolförbrukningen ökade med 25 procent från året innan, förbrukningen av träbränslen med 21 procent och torvförbrukningen med 31 procent.

Förbrukningen av bränslen inom el- och värmeproduktionen 2009 och 2010

Förbrukningen av bränslen inom el- och värmeproduktionen 2009 och 2010

Statistiken över el- och värmeproduktionen omfattar hela elproduktionen. Statistiken omfattar inte små fjärrvärmeverk eller industriföretag.

Länkar:

Statistikcentralens enkät om el- och värmeproduktion http://tilastokeskus.fi/keruu/ene/index_sv.html

Elstatistiken av Finsk Energiindustri http://www.energia.fi/sv/statistik-och-publikationer/elstatistik


Källa: Statistiken över el- och värmeproduktion, Statistikcentralen och Elstatistiken, Finsk Enrergiindusti rf

Förfrågningar: Minna Niininen 09 1734 3549, energia@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

Publikationen i pdf-format (340,4 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 6.10.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): El- och värmeproduktion [e-publikation].
ISSN=1798-5080. 2010. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/salatuo/2010/salatuo_2010_2011-10-06_tie_001_sv.html