Förstasidan > Statistik > Sektorräkenskaper kvartalsvis > 2012 > 3:e kvartalet > 1. Sektorvis översikt över uppgifterna för tredje kvartalet 2012

1. Sektorvis översikt över uppgifterna för tredje kvartalet 2012

1.1. Ökningen av löner och erhållna social förmåner ökade hushållens disponibla inkomst

Hushållens disponibla inkomst ökade med 3,1 procent under tredje kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal året innan. På inkomstsidan utgörs de viktigaste komponenterna i den disponibla inkomsten av löne-, företagar- och kapitalinkomster samt sociala förmåner. De största utgiftsposterna utgörs av betalda skatter och socialskyddsavgifter. Jämfört med siffrorna från året innan ökade den disponibla inkomsten särskilt på grund av att lönerna ökade med 0,5 miljarder euro och de erhållna sociala förmånerna med 0,7 miljarder euro.

Figur 1. Komponenter i hushållssektorns justerade disponibla inkomst

När man adderar erhållna sociala transfereringar in natura med hushållens disponibla inkomst får man hushållens justerade disponibla inkomst, det mått på utveckling av ekonomisk välfärd som OECD rekommenderar. Med sociala transfereringar in natura avses bl.a. utbildningstjänster, hälsovårdstjänster och sociala tjänster. Den justerade disponibla inkomsten ökade med 2,7 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan.

Under tredje kvartalet 2012 var hushållens sparkvot 1,7 procent av den disponibla inkomsten. För ett år sedan var sparkvoten 2,3 procent. Sparkvoten fås genom att subtrahera konsumtionsutgifterna från den disponibla inkomsten. xSparkvoten kan också vara negativ, om hushållens konsumtionsutgifter är högre än den disponibla inkomsten. Under tredje kvartalet 2012 var hushållens investeringskvot 14,2 procent av den disponibla inkomsten. För ett år sedan var investeringskvoten något högre, dvs. 14,6 procent. Största delen av hushållens investeringar består av bostadsinvesteringar.

Figur 2. Hushålls nyckeltal

De löner som hushållens icke-vinstsyftande organisationer betalade ökade under tredje kvartalet 2012 med något under två procent från året innan.

I denna statistik omfattar hushållssektorn bara den egentliga hushållssektorn S14. Sektorn S15, hushållens icke-vinstsyftande organisationer, beräknas och publiceras separat. I Eurostats publikation omfattar hushållssektorn även uppgifterna för sektor 15. En annan skillnad är att Eurostat publicerar investerings- och sparkvoterna som bruttosiffror, dvs. inkl. kapitalförslitning. I denna statistik används nettouppgifter, dvs. kapitalförslitningen har dragits av från siffrorna.

1.2. Företagens vinstkvot försvagades från året innan

Under tredje kvartalet 2012 var företagens vinstkvot, dvs. driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet, 22,5 procent. För ett år sedan var motsvarande siffra 23,7 procent. Vinstkvoten sjönk kraftigt i slutet av år 2008 och har ökat måttligt sedan dess. Under år 2012 verkar trenden ha vänt nedåt. Vinstkvoten fastställs främst utgående från utvecklingen av förädlingsvärdet. Utbetalda löner och kollektiva avgifter utvecklas jämnare, varför svängningar i förädlingsvärdet syns i vinsterna. Företagens investeringskvot, dvs. andelen investeringar i fast kapital av förädlingsvärdet, var 22,6 procent under tredje kvartalet 2012. För ett år sedan var siffran något högre, dvs. 23,4 procent.

Figur 3. Icke-finansiella företags nyckeltal

Nettoutlåningen, som beskriver företagens finansiella ställning, har länge varit positiv. Detta betyder att företagssektorn som helhet har finansierat sina investeringar med hjälp av sitt eget överskott. Under recessionen år 2009 ökade företagssektorns nettoutlåning, vilket kan bero på att det var svårare att få lån eller att allt färre var villiga att ta lån. Under tredje kvartalet 2012 var företagens nettoutlåning 3 procent av bruttonationalprodukten.

Under tredje kvartalet 2012 präglades finans- och försäkringssektorn av inverkan av den låga räntenivån. Den låga räntenivån syntes i sektorns kapitalinkomster och -utgifter, som båda minskade med 14 procent på ett år, samt som en minskning av räntebidraget. Det minskade räntebidraget och den ökade insatsförbrukningen drog ned sektorns förädlingsvärde, som sjönk med 9 procent från året innan. De finansiella företagens och försäkringsföretagens driftsöverskott, dvs. vinster, sjönk under tredje kvartalet 2012 med 20 procent från motsvarande kvartal året innan. Trots minskningen var sektorns vinstkvot 35 procent. I driftsöverskottet och vinstkvoten syns inte kapitalvinster och -förluster som uppstod vid egen värdepappershandel, utan de beskriver inkomst som uppstår vid tillhandahållande av finansiella tjänster för allmänheten. Till sin finansiella ställning är finans- och försäkringssektorn huvudsakligen kreditgivare, detta var också fallet under tredje kvartalet 2012.

1.3. Den offentliga sektorns underskott ökade ytterligare

Den offentliga sektorns icke-konsoliderade inkomster ökade under tredje kvartalet 2012 med 0,5 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. De icke-konsoliderade utgifterna ökade med 1,8 miljarder euro. I den offentliga sektorn visade skillnaden mellan inkomster och utgifter ett underskott (nettoupplåning) som ökade med 1,3 miljarder euro jämfört med motsvarande kvartal året innan. Under tredje kvartalet 2012 var den offentliga sektorns underskott (nettoupplåning) 1,1 miljarder euro. Den offentliga sektorn består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonder.

Figur 4. Komponenter i offentliga sektorns nettoutlåning

Den offentliga sektorns nettoutlåning jämfört med fjolårets siffror försvagades särskilt på grund av högre utbetalda sociala förmåner, vilka ökade med 0,7 miljarder euro samtidigt som skatteinkomsterna var nästan oförändrade och kapitalinkomsterna minskade något. Underskottet ökade inom alla undersektorer.

Mer detaljerad statistik publiceras om den offentliga sektorns kvartalsvisa sektorräkenskaper. I denna statistik har undersektorerna specificerats: http://www.stat.fi/til/jtume/index_sv.html .

1.4. Utrikeshandeln visade ett överskott under tredje kvartalet

Import och export av varor och tjänster hör till de till de mest väsentliga posterna i utlandssektorn. Exporten av varor och tjänster uppgick till 19,2 miljarder euro i löpande priser under tredje kvartalet 2012. Exporten låg på samma nivå som under motsvarande kvartal året innan. Exporten minskade inom basmetaller och ökade inom raffinerade petroleumprodukter och inom elapparatur.

Figur 5. Komponenter i utrikessaldo för varor och tjänster (ur utlandssektorns synvinkel)

Obs: Siffror kan skilja sig från Finlands Banks betalningsbalans-siffror på grund av skillnader i sammanställningen scheman. Detta gäller särskilt de senaste kvartalen.

Importen uppgick till 18,7 miljarder euro i löpande priser under tredje kvartalet. Totalt minskade värdet av importen med 0,1 miljarder euro. Importen av varor minskade med 0,4 miljarder euro och importen av tjänster ökade med 0,3 miljarder euro. Importen av motorfordon minskade mest och importen av råpetroleum och naturgas ökade mest. Varu- och tjänstebalansen, som bildas som skillnaden mellan export och import, visade ett överskott på omkring 500 miljoner euro under tredje kvartalet 2012.

1.5. Uppgifter och metoder som använts

Uppgifterna i publikationen baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 12.12.2012. Uppgifterna för åren 1999–2011 motsvarar de årsvisa sektorräkenskaperna i nationalräkenskaperna. Kvartalsuppgifterna revideras när källmaterialet uppdateras. Revideringarna är kraftigast för de senaste 2–3 åren, eftersom uppgifterna i årsräkenskaperna då ännu är preliminära.

I de kvartalsvisa sektorräkenskaperna anges sparkvoten, vinstkvoten och investeringskvoten till nettobelopp, dvs. kapitalförslitningen har dragits av från siffrorna. Nyckeltalen har i denna statistik beräknats enligt följande:

Hushållens sparkvot = B8N / (B6N+D8R)

Hushållens investeringskvot = P51K / (B6N+D8R)

Företagens vinstkvot = B2N / B1NPH

Företagens investeringskvot = P51K / B1NPH

Källa: Sektorräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Jesse Vuorinen 09 1734 3363, Erkki Lääkäri 09 1734 3355, skt.95@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 4.1.2013