Förstasidan > Statistik > Sektorräkenskaper kvartalsvis > 2012 > 4:e kvartalet > 1. Sektorvis översikt över uppgifterna för sista kvartalet 2012

1. Sektorvis översikt över uppgifterna för sista kvartalet 2012

1.1. Hushållens disponibla inkomst ökade något

Hushållens disponibla inkomst ökade med 0,5 miljarder euro, dvs. med något under 2 procent, under sista kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal året innan. På inkomstsidan utgörs de viktigaste komponenterna i den disponibla inkomsten av löne-, företagar- och kapitalinkomster samt erhållna sociala förmåner. De största utgiftsposterna utgörs av betalda skatter och socialskyddsavgifter.

Jämfört med siffrorna från året innan ökade den disponibla inkomsten särskilt på grund av att lönerna ökade med 0,5 miljarder euro och de erhållna sociala förmånerna med 0,6 miljarder euro. Av utgifterna var inkomstskatterna den enskilda post som ökade mest, dvs. med 0,6 miljarder euro jämfört med året innan.

Figur 1. Komponenter i hushållssektorns justerade disponibla inkomst

När man adderar erhållna sociala transfereringar in natura med hushållens disponibla inkomst får man hushållens justerade disponibla inkomst, det mått på utveckling av ekonomisk välfärd som OECD rekommenderar. Med sociala transfereringar in natura avses bl.a. utbildningstjänster, hälsovårdstjänster och sociala tjänster. Den justerade disponibla inkomsten ökade med 2,2 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. En tredjedel av detta förklaras av en ökning av sociala naturaförmåner.

Under sista kvartalet 2012 var hushållens sparkvot 0,3 procent av den disponibla inkomsten. Året innan var sparkvoten 2,6 procent. Sparandet fås genom att dra av konsumtionsutgifterna från den disponibla inkomsten. Sparandet kan också vara negativt, om hushållens konsumtionsutgifter är högre än den disponibla inkomsten. Under sista kvartalet 2012 var hushållens investeringskvot 11,8 procent av den disponibla inkomsten. Året innan var investeringskvoten 12,3 procent. Största delen av hushållens investeringar består av bostadsinvesteringar.

Figur 2. Hushålls nyckeltal

De löner som hushållens icke-vinstsyftande organisationer betalade minskade med en halv procent från året innan.

I denna statistik omfattar hushållssektorn bara den egentliga hushållssektorn S14. Sektorn S15, hushållens icke-vinstsyftande organisationer, beräknas och publiceras separat. I Eurostats publikation omfattar hushållssektorn även uppgifterna för sektor S15. En annan skillnad är att Eurostat publicerar investerings- och sparkvoterna som bruttosiffror, dvs. inklusive kapitalförslitning. I denna statistik används nettouppgifter, dvs. kapitalförslitningen har dragits av från siffrorna.

1.2. Företagens vinst- och investeringskvoter har krympt

Under sista kvartalet 2012 var företagens vinstkvot, dvs. driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet, 32,9 procent. Ett år tidigare var motsvarande siffra 33,7 procent. Jämfört med siffrorna året innan har företagens vinstkvot under alla kvartal 2012 varit 1–2 procentenheter lägre. Vinstkvoten fastställs till stor del utgående från utvecklingen av förädlingsvärdet. Utbetalda löner och kollektiva avgifter utvecklas jämnare, varför svängningar i förädlingsvärdet syns i vinsterna.

Figur 3. Icke-finansiella företags nyckeltal

Företagens investeringskvot, dvs. andelen investeringar i fast kapital av förädlingsvärdet, krympte likaså under slutet av år 2012. Under sista kvartalet 2012 var investeringskvoten 23,6 procent, då motsvarande siffra ett år tidigare var 25,1 procent.

Den låga allmänna räntenivån inverkar fortfarande på finans- och försäkringssektorn. Sektorns kapitalinkomster var under sista kvartalet 23 procent lägre och kapitalutgifterna 17 procent lägre än året innan. De låga räntorna försvagar kreditinstitutens räntenetto. Även om det försvagade räntenettot har kompenserats med andra finansiella tjänster, sjönk bruttoförädlingsvärdet inom sektorn med något under en procent från året innan. Då de utbetalda lönerna och kollektiva avgifterna samtidigt ökade med något under 3 procent från året innan, var driftsöverskottet som beskriver vinster något under 10 procent mindre jämfört med året innan. I driftsöverskottet och vinstkvoten syns inte kapitalvinster och -förluster som uppstod vid egen värdepappershandel, utan dessa begrepp beskriver inkomst som uppstår vid tillhandahållande av finansiella tjänster för allmänheten.

Företagens och de finansiella företagens nettoutlåning har varit positiv under de senaste åren. Detta betyder att sektorerna i sin helhet har finansierat sina investeringar med hjälp av sitt eget överskott och därtill beviljat krediter till andra sektorer. Då man granskar glidande medelvärden har företagssektorns nettoutlåning varit omkring tre procent av bruttonationalprodukten och nettoutlåningen för sektorn finansiella företag och försäkringsföretag har legat runt en BNP-andel på något under en procent. Under år 2012 ökade företagssektorns nettoutlåning klart. Detta beror till en stor del på en reducering av lagren.

1.3. Den offentliga sektorns underskott för sista kvartalet lika stort som året innan

Den offentliga sektorns icke-konsoliderade totalinkomster var 0,7 miljarder euro högre än ett år tidigare. De totala utgifterna ökade likaså med 0,7 miljarder euro. Den offentliga sektorn består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonder. Med icke-konsoliderade totalinkomster och -utgifter avses flöden, där transaktioner mellan undersektorerna inte eliminerats.

Figur 4. Komponenter i offentliga sektorns nettoutlåning

Den offentliga sektorns underskott (nettoupplåning), som bildas som skillnaden mellan totalinkomster och -utgifter, låg på samma nivå som året innan. På inkomstsidan hade det 0,2 miljarder euro högre inkomstbeskattningsutfallet en förbättrande inverkan på den offentliga sektorns finansiella ställning. I sociala förmåner utbetalades 0,6 miljarder euro mer än året innan, medan bara 0,3 miljarder euro mer än året innan uttogs i socialskyddsavgifter. Av undersektorerna var statsförvaltningens underskott mindre än året innan, medan lokalförvaltningens underskott ökade. Socialskyddsfondernas sammanlagda överskott minskade. Mer detaljerad statistik publiceras om den offentliga sektorns kvartalsvisa sektorräkenskaper. I denna statistik har undersektorerna specificerats: http://www.stat.fi/til/jtume/index_sv.html .

Inom den offentliga sektorn ändrades beräkningsmetoden för socialskyddsavgifter (D61R) som tas ut av arbetspensionsanstalter, för att prestationsprincipen skulle realiseras bättre i den kvartalsvisa fördelningen av betalningar. Metodändringen inverkar på den kvartalsvisa fördelningen i tidsserien, men inte på årsnivåerna.

1.4. Utrikeshandeln visade ett underskott under sista kvartalet

De mest väsentliga posterna i utlandssektorn är import och export av varor och tjänster. Exporten av varor och tjänster uppgick till 19,8 miljarder euro i löpande priser under sista kvartalet 2012. Exporten av varor minskade med 0,1 miljarder euro och exporten av tjänster med 0,2 miljarder euro jämfört med motsvarande kvartal året innan.

Figur 5. Komponenter i utrikessaldo för varor och tjänster (ur utlandssektorns synvinkel)

Obs: Siffror kan skilja sig från Finlands Banks betalningsbalans-siffror på grund av skillnader i sammanställningen scheman. Detta gäller särskilt de senaste kvartalen.

Importen uppgick till 19,9 miljarder euro i löpande priser under sista kvartalet. Totalt minskade värdet av importen med 1,2 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. Importen av varor minskade med 0,9 miljarder euro och importen av tjänster med 0,3 miljarder euro.

Varu- och tjänstebalansen, som bildas som skillnaden mellan export och import, visade ett underskott på omkring 0,1 miljarder euro under sista kvartalet 2012.

1.5. Uppgifter och metoder som använts

Kvartalsuppgifterna revideras när källmaterialet uppdateras. Revideringarna är kraftigast för de senaste 2–3 åren, eftersom uppgifterna i årsräkenskaperna då ännu är preliminära. Uppgifterna i publikationen baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 20.3.2013. Uppgifterna för åren 1999–2011 motsvarar de årsvisa sektorräkenskaperna i nationalräkenskaperna. För 2012 års del uppdaterades uppgifterna för statsförvaltningen något under mars månad, vilket orsakar små skillnader jämfört med publiceringen av årsräkenskaperna 1.3.2013.

I de kvartalsvisa sektorräkenskaperna är sparkvoten, vinstkvoten och investeringskvoten med till nettobelopp, dvs. kapitalförslitningen har dragits av från siffrorna. Nyckeltalen har i denna statistik beräknats enligt följande:

Hushållens sparkvot = B8N / (B6N+D8R)

Hushållens investeringskvot = P51K / (B6N+D8R)

Företagens vinstkvot = B2N / B1NPH

Företagens investeringskvot = P51K / B1NPH

Källa: Sektorräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Jesse Vuorinen 09 1734 3363, Erkki Lääkäri 09 1734 3355, skt.95@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 28.3.2013