Förstasidan > Statistik > Sektorräkenskaper kvartalsvis > 2013 > 1:a kvartalet > 1. Sektorvis översikt över uppgifterna för första kvartalet 2013

1. Sektorvis översikt över uppgifterna för första kvartalet 2013

1.1. Hushållens disponibla inkomst har ökat något

Hushållens disponibla inkomst ökade med omkring 0,7 miljarder euro, dvs. med något under 3 procent, under första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal året innan. På inkomstsidan utgörs de viktigaste komponenterna i den disponibla inkomsten av löne-, företagar- och kapitalinkomster samt erhållna sociala förmåner. De största utgiftsposterna utgörs av betalda skatter och socialskyddsavgifter.

Jämfört med siffrorna från året innan ökade den disponibla inkomsten främst på grund av att lönerna ökade med drygt 200 miljoner euro och de erhållna sociala förmånerna med 480 miljoner euro. I utgiftsposterna skedde inga betydande förändringar jämfört med motsvarande kvartal året innan. Både ränteinkomsterna och -utgifterna minskade klart jämfört med motsvarande kvartal året innan.

Figur 1. Komponenter i hushållssektorns justerade disponibla inkomst

När man adderar erhållna sociala transfereringar in natura med hushållens disponibla inkomst får man hushållens justerade disponibla inkomst, det mått på utveckling av ekonomisk välfärd som OECD rekommenderar. Med sociala transfereringar in natura avses bl.a. utbildningstjänster, hälsovårdstjänster och sociala tjänster. Den justerade disponibla inkomsten ökade med 2,1 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan.

Under första kvartalet 2013 var hushållens sparkvot -3 procent av den disponibla inkomsten. Året innan var sparkvoten -4,6 procent. Sparandet fås genom att dra av konsumtionsutgifterna från den disponibla inkomsten. Sparandet är negativt, om hushållens konsumtionsutgifter är högre än den disponibla inkomsten. Under första kvartalet 2013 var hushållens investeringskvot 11,1 procent av den disponibla inkomsten. Året innan var investeringskvoten 11,6 procent. Största delen av hushållens investeringar består av bostadsinvesteringar.

Figur 2. Hushålls nyckeltal

De löner som hushållens icke-vinstsyftande organisationer betalade ökade med en procent jämfört med motsvarande kvartal året innan.

I denna statistik omfattar hushållssektorn bara den egentliga hushållssektorn S14. Sektorn S15, hushållens icke-vinstsyftande organisationer, beräknas och publiceras separat. I Eurostats publikation omfattar hushållssektorn även uppgifterna för sektor S15. En annan skillnad är beaktandet av kapitalförslitning: Eurostat publicerar investerings- och sparkvoterna som bruttosiffror, dvs. inklusive kapitalförslitning. I denna statistik används nettouppgifter, dvs. kapitalförslitningen har dragits av från siffrorna.

1.2. Recessionen pressar ned företagssektorns vinster

Under första kvartalet 2013 var företagens vinstkvot, dvs. driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet, 20,0 procent. För ett år sedan var motsvarande siffra 23,2 procent. Jämfört med siffrorna från året innan har företagens vinstkvot legat i en svacka redan i över ett år. Vinstkvoten fastställs till stor del utgående från utvecklingen av förädlingsvärdet. Utbetalda löner och kollektiva avgifter utvecklas jämnare, varför svängningar i förädlingsvärdet syns i vinsterna.

Figur 3. Icke-finansiella företags nyckeltal

Företagens investeringskvot, dvs. andelen investeringar i fast kapital av förädlingsvärdet, har likaså varit nedåtgående. Samma utveckling fortsatte i år. Under första kvartalet 2013 var investeringskvoten 19,5 procent, medan motsvarande siffra ett år tidigare var 19,9 procent.

Den låga allmänna räntenivån inverkar fortfarande på finans- och försäkringssektorn. Sektorns kapitalinkomster var under årets första kvartal 27 procent lägre och kapitalutgifterna 34 procent lägre än under första kvartalet i fjol. Bruttoförädlingsvärdet inom sektorn sjönk med 2,9 procent från året innan och de utbetalda lönerna och kollektiva avgifterna med omkring en procent. Driftsöverskottet som beskriver vinster var något över åtta procent lägre än året innan. I förädlingsvärdet och driftsöverskottet syns inte kapitalvinster och -förluster som uppstod vid egen värdepappershandel, utan dessa begrepp beskriver inkomst som uppstår vid tillhandahållande av finansiella tjänster för allmänheten.

1.3. Den offentliga sektorns finansiella ställning klart svagare än året innan

Den offentliga sektorns icke-konsoliderade totalinkomster var under årets första kvartal 0,2 miljarder euro högre än ett år tidigare. De totala utgifterna ökade med 0,9 miljarder euro. Den offentliga sektorn består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonder. Med icke-konsoliderade totalinkomster och -utgifter avses flöden, där transaktioner mellan undersektorerna inte eliminerats.

Figur 4. Komponenter i offentliga sektorns nettoutlåning

Den offentliga sektorns underskott (nettoupplåning), som bildas som skillnaden mellan totalinkomster och -utgifter, sjönk med 0,8 miljarder euro. Underskottet ökade särskilt på grund av att de utbetalda sociala förmånerna ökade med 0,5 miljarder euro från året innan. På inkomstsidan var det totala skatteutfallet ungefär lika stort som året innan, medan kapitalinkomsterna minskade.

Av undersektorerna ökade statsförvaltningens och socialskyddsfondernas underskott från året innan, medan lokalförvaltningens finansiella ställning var nästan oförändrad. Mer detaljerad statistik publiceras om den offentliga sektorns kvartalsvisa sektorräkenskaper. I denna statistik har undersektorerna specificerats: http://www.stat.fi/til/jtume/index_sv.html .

1.4. Underskottet i utrikeshandeln under första kvartalet mindre än året innan

De mest väsentliga posterna i utlandssektorn är import och export av varor och tjänster. Exporten av varor och tjänster uppgick till 18,4 miljarder euro i löpande priser under första kvartalet 2013. För ett år sedan uppgick exporten i löpande priser till 19,1 miljarder euro. Exporten av varor minskade med 0,6 miljarder euro och exporten av tjänster var oförändrad jämfört med motsvarande kvartal året innan.

Figur 5. Komponenter i utrikessaldo för varor och tjänster (ur utlandssektorns synvinkel)

Obs: Siffror kan skilja sig från Finlands Banks betalningsbalans-siffror på grund av skillnader i sammanställningen scheman. Detta gäller särskilt de senaste kvartalen.

Importen uppgick till 19,0 miljarder euro i löpande priser under första kvartalet. För ett år sedan var värdet på importen 20,2 miljarder euro. Importen av varor minskade med 1,0 miljarder euro och importen av tjänster med 0,2 miljarder euro.

Varu- och tjänstebalansen, som bildas som skillnaden mellan export och import, visade således ett underskott på omkring 0,6 miljarder euro under första kvartalet. För ett år sedan var underskottet 1,1 miljarder euro. Minskningen av underskottet i varu- och tjänstebalansen kompenserades av övriga poster, såsom större transfereringar till utlandet, vilket innebar att underskottet i bytesbalansen låg på samma nivå som året innan.

1.5. Uppgifter och metoder som använts

Kvartalsuppgifterna revideras när källmaterialet uppdateras. Revideringarna är kraftigast för de senaste 2–3 åren, eftersom uppgifterna i årsräkenskaperna då ännu är preliminära. Uppgifterna i publikationen baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 20.6.2013. Uppgifterna för åren 1999–2012 motsvarar de årsvisa sektorräkenskaperna i nationalräkenskaperna, även om uppdateringen av källmaterial för 2012 års del orsakar små skillnader jämfört med föregående publicering av årsräkenskaperna 1.3.2013.

I de kvartalsvisa sektorräkenskaperna är sparkvoten, vinstkvoten och investeringskvoten med till nettobelopp, dvs. kapitalförslitningen har dragits av från siffrorna. Nyckeltalen har i denna statistik beräknats enligt följande:

Hushållens sparkvot = B8N / (B6N+D8R)

Hushållens investeringskvot = P51K / (B6N+D8R)

Företagens vinstkvot = B2N / B1NPH

Företagens investeringskvot = P51K / B1NPH

Källa: Sektorräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Jesse Vuorinen 09 1734 3363, Katri Soinne 09 1734 2778, skt.95@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 28.6.2013