Förstasidan > Statistik > Sektorräkenskaper kvartalsvis > 2014 > 3:e kvartalet > 1. Sektorvis översikt över uppgifterna för tredje kvartalet 2014

1. Sektorvis översikt över uppgifterna för tredje kvartalet 2014

1.1. Hushållens konsumtionsutgifter ökade och översteg inkomsterna

Hushållens disponibla inkomst var nästan oförändrad under tredje kvartalet 2014. Inkomsten ökade med bara 0,2 procent från motsvarande kvartal året innan. På inkomstsidan utgörs de viktigaste komponenterna i den disponibla inkomsten av löne-, företagar- och kapitalinkomster samt erhållna sociala förmåner. De största utgiftsposterna utgörs av betalda skatter och socialskyddsavgifter.

Jämfört med siffrorna från året innan ökade den disponibla inkomsten närmast på grund av att lönerna ökade med drygt 0,2 miljarder euro och de erhållna sociala förmånerna med drygt 0,4 miljarder euro. Också företagarinkomsterna ökade en aning jämfört med motsvarande kvartal året innan, medan kapitalinkomsterna minskade genomgående. När det gäller utgiftssidan ökade betalda inkomstskatter med 0,4 miljarder euro och betalda socialskyddsavgifter med drygt 0,2 miljarder euro. Vad beträffar andra utgiftsposter skedde inga betydande förändringar. Både ränteinkomsterna och -utgifterna minskade ytterligare en aning jämfört med motsvarande kvartal året innan.

När man adderar erhållna sociala transfereringar in natura med hushållens disponibla inkomst får man hushållens justerade disponibla inkomst, det mått på utveckling av ekonomisk välfärd som OECD rekommenderar. Med sociala transfereringar in natura avses bl.a. utbildningstjänster, hälsovårdstjänster och sociala tjänster som den offentliga sektorn samt hushållens icke-vinstsyftande organisationer producerar. Den justerade disponibla inkomsten har minskat svagt under drygt ett år. Under tredje kvartalet 2014 minskade inkomsten med något under en procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Volymindikatorn som beskriver utvecklingen av den justerade disponibla inkomsten som rensats för prisförändringar finns i tabellbilaga 3 i denna publikation.

Hushållens säsongrensade sparkvot var -1,3 procent under tredje kvartalet 2014. Föregående kvartal var den 1,3 procent. Sparandet fås genom att konsumtionsutgifterna dras av från den disponibla inkomsten. Sparandet är negativt, om hushållens konsumtionsutgifter är större än den disponibla inkomsten. Under tredje kvartalet 2014 var hushållens säsongrensade investeringskvot 11,0 procent av den disponibla inkomsten, dvs. nästan densamma som föregående kvartals motsvarande uppgift, dvs. 10,9 procent. Största delen av hushållens investeringar består av bostadsinvesteringar.

De löner som hushållens icke-vinstsyftande organisationer betalade ökade med 0,4 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan.

I denna statistik omfattar hushållssektorn bara den egentliga hushållssektorn S14. Sektorn S15, hushållens icke-vinstsyftande organisationer, beräknas och publiceras separat. I Eurostats publikation omfattar hushållssektorn även uppgifterna för sektor S15. En annan skillnad jämfört med Eurostats publikation är hur kapitalförslitning beaktas. Eurostat publicerar investerings- och sparkvoterna som bruttosiffror, dvs. inklusive kapitalförslitning. I den här statistiken används nettouppgifter, dvs. när kapitalförslitning beaktas, minskar spar- och investeringskvoterna.

1.2. Företagssektorns vinstkvot förbättrades något

Under tredje kvartalet 2014 förbättrades företagens säsongrensade vinstkvot en aning jämfört med föregående kvartal och stannade på 21,9 procent. Med vinstkvot avses driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet. Bakom den lilla förbättringen av vinstkvoten var den måttliga ökningen av löneutgifterna.

Företagens investeringskvot, dvs. andelen investeringar i fast kapital av företagssektorns förädlingsvärde, har varit nedåtgående under de senaste två åren. Under tredje kvartalet 2014 var investeringskvoten 24,1 procent, dvs. nästan densamma som under föregående kvartal.

1.3. De finansiella företagens och försäkringsföretagens vinster ökade och den finansiella ställningen förbättrades

Förädlingsvärdet inom sektorn steg med 18,3 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan, då produktionen ökade med 7,7 procent och insatsförbrukningen var nästan oförändrad. Löntagarersättningarna inom sektorn minskade med 6,2 procent från året innan. Driftsöverskottet, som beskriver sektorns vinster, ökade från 318 miljoner euro till 550 miljoner euro. I förädlingsvärdet och driftsöverskottet syns inte kapitalvinster och -förluster som uppstod vid egen värdepappershandel, utan dessa begrepp beskriver inkomst som uppstår vid tillhandahållande av finansiella tjänster till allmänheten.

Nettoutlåningen, som beskriver sektorns finansiella ställning, förbättrades avsevärt och var 803 miljoner euro på plus, medan nettoutlåningen under motsvarande period året innan var 59 miljoner euro på minus. Till förbättringen av nettoutlåningen bidrog utöver den gynnsamma utvecklingen av driftsöverskottet också minskade kapitalutgifter samt ökade erhållna skadeförsäkringsersättningar.

1.4. Den offentliga sektorns finansiella ställning förbättrades från året innan

Den offentliga sektorns konsoliderade totalinkomster ökade med 1,4 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. De totala utgifterna ökade med 0,6 miljarder euro. Den offentliga sektorn består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna. Med konsoliderade totalinkomster och -utgifter avses flöden, där transaktioner mellan den offentliga sektorns undersektorer har eliminerats.

Den offentliga sektorns finansiella ställning, som utgör skillnaden mellan totalinkomster och -utgifter, ökade med 0,9 miljarder euro från året innan. Till den förbättrade finansiella ställningen bidrog särskilt ökningen av kapitalinkomster och skatteinkomster. Av utgifterna ökade särskilt de utbetalda sociala förmånerna.

Av undersektorerna förbättrades statens och socialskyddsfondernas finansiella ställning, medan lokalförvaltningens finansiella ställning försämrades. Mer detaljerad statistik publiceras om den offentliga sektorns kvartalsvisa sektorräkenskaper , där undersektorerna har specificerats.

1.5. Minskningen av importen förbättrade varu- och tjänstebalansen

De mest väsentliga posterna i utlandssektorn är import och export av varor och tjänster. Exporten uppgick till 19,2 miljarder euro i löpande priser under tredje kvartalet 2014. Exporten ökade med 140 miljoner euro, dvs. med 0,7 procent, från motsvarande kvartal året innan. Importen uppgick till 19,0 miljarder euro i löpande priser. Jämfört med året innan minskade importen med 631 miljoner euro, dvs. med 3,2 procent. Minskningen gällde i synnerhet värdet på importen av oljeprodukter.

På grund av den minskade importen förbättrades varu- och tjänstebalansen samt bytesbalansen jämfört med året innan. Båda visade ett överskott på 0,2 miljarder euro under tredje kvartalet 2014. Siffrorna i denna statistik kan avvika från motsvarande siffror i statistiken över betalningsbalansen på grund av att statistikgrenarna har olika revideringspraxis. Till exempel i den här statistiken revideras kapitalinkomsterna mellan utlandet och hemlandet för år 2013 först när motsvarande revidering har gjorts i årsräkenskaperna.

1.6. Uppgifter och metoder som använts

Kvartalsuppgifterna revideras när källmaterialet uppdateras. Revideringarna är kraftigast för de senaste 2–3 åren, eftersom uppgifterna i årsräkenskaperna då ännu är preliminära. Sett till kvartal förekommer större revideringar i publikationen för andra kvartalet i månadsskiftet september–oktober samt i publikationen för fjärde kvartalet i månadsskiftet mars–april. Dessa revideringar beror på uppdateringen av årsräkenskaperna. Uppgifterna i denna statistikpublikation baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 11.12.2014. Uppgifterna för åren 1999–2013 motsvarar de årsvisa sektorräkenskaperna i nationalräkenskaperna, även om uppdateringen av källmaterial för 2013 års del orsakar en del skillnader jämfört med föregående publicering av årsräkenskaperna.

I de kvartalsvisa sektorräkenskaperna redovisas sparkvoten, vinstkvoten och investeringskvoten med nettobelopp, dvs. kapitalförslitningen har dragits av från siffrorna. Nyckeltalen har i denna statistik beräknats enligt följande:

Hushållens sparkvot = B8N / (B6N+D8R)

Hushållens investeringskvot = P51K / (B6N+D8R)

Företagens vinstkvot = B2N / B1NPH

Företagens investeringskvot = P51K / B1NPH

Volymindikatorn som beskriver hushållens utveckling av den justerade disponibla inkomsten som rensats för prisförändringar och dess förändringsprocenter finns i tabellbilaga 3 i denna publikation. Den här volymindikatorn har beräknats genom att använda prisuppgifterna i statistiken Kvartalsräkenskaper med hjälp av vilka den justerade disponibla inkomstens komponenter har deflaterats. Hushållens disponibla inkomst har deflaterats med hushållens implicita prisindex för konsumtionsutgifter. Det finns också prisuppgifter för hushållens icke-vinstsyftande organisationers konsumtion. I och med en metodmässig brist måste den offentliga sektorns individuella konsumtionsutgifter deflateras med prisindexet för offentliga sektorns totala utgifter när exaktare uppgifter saknas. Volymtidsserien har skapats med annual overlap-metoden.

Källa: Sektorräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Jesse Vuorinen 029 551 3363, Katri Soinne 029 551 2778, kansantalous.suhdanteet@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 19.12.2014