Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 26.9.2013

Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning

Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år 2011 något under en tredjedel av växthusgasutsläppen inom hela samhällsekonomin. För industrin var andelen en fjärdedel, för transport och magasinering 16 procent, för jord- och skogsbruk 11 procent och för hushållen åtta procent. Uppgifterna framgår av Statistikcentralen statistik över luftutsläpp efter näringsgren, där utsläppen beräknas och rapporteras till Europeiska unionen enligt den näringsindelning som används inom nationalräkenskaperna.

Växthusgasutsläpp efter näringsgrens 2011, miljoner ton koldioxidekvivalenter

Växthusgasutsläpp efter näringsgrens 2011, miljoner ton koldioxidekvivalenter

Fördelningen av andra utsläpp än växthusgasutsläpp på olika näringsgrenar varierar efter slag av utsläpp. År 2011 härrörde över 40 procent av kvävedioxidutsläppen från transport och magasinering, 17 procent både från energiförsörjning och från tillverkning. Av kolmonoxidutsläppen stod hushållen för mer än 50 procent. Av utsläppen av svaveldioxiden stod energiförsörjning och tillverkning för över 30 procent var och transport och magasinering för nästan 30 procent.

Luftutsläpp efter näringsgrensgrupp 2011, ton

  Växthusgaser (CO2-foss, CH4, N2O, HFC, PFC, SF6) CO2-ekv. 1) 2) 3) Biogen koldioxid (CO2-bio) Dikväveoxid (N2O) Metan (CH4) Svaveldioxid (SO2) Kvävedioxid (NO2) Kolmonoxid (CO)
A 01, 03 Jordbruk, fiske och vattenbruk, jakt 7 324 352 629 885 12 872 90 661 1 126 8 773 15 418
A 02 Skogsbruk 308 478 7 735 9 88 2 1 237 7 031
B Utvinning av mineral 304 321 791 4 7 149 945 395
C 10 - 12 Livsmedelsindustri osv. 254 877 27 617 11 9 858 564 185
C 16, 17 Skogsindustri 3 666 899 18 269 894 316 393 4 894 18 940 21 728
C 19, 20 Oljeraffinering och tillverkning av kemikalier 5 330 488 129 691 660 731 11 913 7 589 24 606
C 24, 25 Metallframställning och tillverkning av metallvaror 5 919 039 983 33 456 8 486 4 517 6 743
C 13 - 15, 18, 21 - 23, 26 - 33 Övrig industri 1 725 329 16 727 23 29 1 044 4 527 350
D Energiförsörjning 21 394 228 8 629 440 972 898 25 691 35 883 14 007
E Vatten- och avfallshantering 2 455 477 68 984 534 93 128 39 1 314 1 933
F Byggverksamhet 1 857 992 54 516 67 104 101 11 373 8 515
G Handel 168 795 25 908 7 40 120 617 2 178
H 49 Landtransport 4 157 650 193 261 206 1 357 98 18 062 12 822
H 50 Sjötransport 3 074 485 93 893 81 264 22 792 56 501 5 830
H 51 Lufttransport 3 672 461 11 106 138 89 812 9 670 9 981
H 52, 53 stödtjänster till transport och postverksamhet 573 561 31 762 25 91 64 2 096 14 744
L Fastighetsverksamhet 625 108 158 242 21 193 856 1 530 20 160
I - K, M - S Annan serviceverksamhet och förvaltning 1 534 972 113 710 64 199 352 5 494 26 167
Hushåller 5 692 083 5 744 531 293 11 281 1 987 20 343 261 843
UTSLÄPP TOTALT 70 040 605 34 208 675 16 335 200 018 81 383 209 976 454 635
1) Växthusgaser: Fossil koldioxid (CO2- foss), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkarboner (PFC), svavelhexafluorid (SF6).
2) I växthusgaserna ingår inte biogen koldioxid. I inventeringen av växthusgaser rapporteras utsläppen av biogen koldioxid inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. I nettoutsläppen från denna sektor beaktar man också den koldioxid som binds av skog eller annan växtlighet.
3) CO2-ekvivalenten har räknats ut för metan, dikväveoxid och F-gaser med hjälp av GWP -faktorerna enligt IPCC:s andra utvärderingsrapport.

Statistiken över luftutsläpp efter näringsgren ingår i miljöräkenskaperna vars huvudsyfte är att beskriva växelverkan mellan miljö och ekonomi. I statistiken presenteras utsläppen enligt den näringsgrensindelning som används inom nationalräkenskaperna. På så sätt kan uppgifterna direkt kombineras med olika monetära variabler i nationalräkenskaperna, såsom totalproduktion och förädlingsvärde. Uppgifterna om utsläpp efter näringsgren kan också kombineras med uppgifter om miljöskatter efter näringsgren.

Statistiken över luftutsläpp efter näringsgren beräknas enligt Europeiska unionens förordning om miljöräkenskaper. Finland rapporterar uppgifterna för åren 2008–2011 till EU för första gången i slutet av september. I fortsättningen rapporteras uppgifterna årligen.

Näringsgrensindelningen i statistiken över luftutsläpp efter näringsgren avviker från den sektorindelning som används i rapporteringen av växthusgaser till FN:s klimatkonvention. I statistiken beaktas inte heller den mängd koldioxid som binds av skog eller annan växtlighet.

Till skillnad från inventeringen och rapporteringen av växthusgaser omfattar statistiken över luftutsläpp efter näringsgren också finländarnas utsläpp från land-, sjö- och lufttransporter utomlands. Från luftutsläppen efter näringsgren avdras däremot utsläppen från utländska transporter inom Finland. Definitionen av transport motsvarar förfaringssättet i nationalräkenskaperna, där hushållens transporter är privat konsumtion. På grund av skillnaderna i definitionerna är de totala utsläppen av växthusgaser efter näringsgren årligen omkring 3–5 procent större än i rapporteringen av inventeringen av växthusgaser till FN:s klimatkonvention.


Källa: Luftutsläpp efter näringsgren 2011, Statistikcentralen

Förfrågningar: Niina Autio 09 1734 3406, Jukka Muukkonen 09 1734 3224, ymparisto.energia@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

Publikationen i pdf-format (321,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Uppdaterad 26.9.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Luftutsläpp efter näringsgren [e-publikation].
ISSN=2323-7597. 2011. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tilma/2011/tilma_2011_2013-09-26_tie_001_sv.html