Växthusgasutsläppen minskade inom industrin och energiförsörjningen år 2012

Nedgången i industriproduktionen och den minskade användningen av fossila bränslen och torv gjorde att växthusgasutsläppen minskade i Finland år 2012. Användningen av olja, kol, naturgas och torv ersattes med importerad el samt med träbränslen, vilkas koldioxidutsläpp inte räknas med i växthusgasutsläppen. Hushållens växthusgasutsläpp ökade däremot något. Uppgifterna framgår av Statistikcentralen statistik över luftutsläpp efter näringsgren, där utsläppen beräknas enligt den näringsindelning som används inom nationalräkenskaperna.

Växthusgasutsläpp efter näringsgren 2011 och 2012, miljoner ton koldioxidekvivalenter

Koldioxidutsläpp som härstammar från biobränslen ökade inom nästan alla näringsgrensgrupper i och med att användningen av träbränslen och flytande biobränslen ökade. Växthusgasutsläppen inom transport och magasinering minskade med nästan 13 procent främst i och med att transporterna minskade, men också den ökade användningen av flytande biobränslen hade en inverkan.

Fördelningen av andra utsläpp än växthusgasutsläpp på olika näringsgrenar varierar efter slag av utsläpp. År 2012 härrörde 39 procent av kvävedioxidutsläppen från transport och magasinering. Försörjning av el, gas, värme och kyla stod för 17 procent och tillverkningen 16 procent. Av kolmonoxidutsläppen stod hushållen för mer än 50 procent. Av svaveldioxidutsläppen stod energiförsörjning och tillverkning för över 30 procent var och transport och magasinering för något under 30 procent.

Luftutsläpp efter näringsgrensgrupp 2012, ton

	Växthusgaser (CO2-foss, CH4, N2O, HFC, PFC, SF6) CO2-ekv. ¹⁾ ²⁾ ³⁾	Biogen koldioxid (CO2-bio)	Svaveldioxid (SO2)	Kvävedioxid (NO2)	Kolmonoxid (CO)	Ammoniak (NH3)
A 01, 03 Jordbruk, fiske och vattenbruk, jakt	7 303 443	682 216	970	9 550	17 191	33 364
A 02 Skogsbruk	392 519	8 397	2	1 585	16 419	7
B Utvinning av mineral	200 477	3 265	188	274	80	0
C 10 - 12 Livsmedelsindustri osv.	283 192	30 454	620	395	137	0
C 16, 17 Skogsindustri	3 126 208	18 599 125	5 138	18 109	21 245	32
C 19, 20 Oljeraffinering och tillverkning av kemikalier	4 320 865	94 468	10 114	4 966	1 332	333
C 24, 25 Metallframställning och tillverkning av metallvaror	5 121 099	2 005	5 365	3 893	946	152
C 13 - 15, 18, 21 - 23, 26 - 33 Övrig industri	1 555 535	15 424	1 147	2 985	256	168
D Energiförsörjning	17 759 792	8 868 138	22 032	32 076	13 632	5
E Vatten- och avfallshantering	2 439 871	78 255	39	1 030	1 477	152
F Byggverksamhet	1 899 833	49 714	120	12 055	9 851	99
G Handel	551 589	31 706	144	353	4 801	13
H 49 Landtransport	4 446 729	331 504	135	16 795	11 930	728
H 50 Sjötransport	2 859 164	179 580	18 662	47 475	7 018	8
H 51 Lufttransport	2 724 123	14 229	674	7 949	8 142	34
H 52, 53 stödtjänster till transport och postverksamhet	121 334	18 860	79	263	12 962	6
L Fastighetsverksamhet	966 505	2 819 388	1 087	3 756	65 171	11
I - K, M - S Annan serviceverksamhet och förvaltning	1 753 746	195 617	710	5 532	23 037	270
Hushåller	6 060 217	3 578 854	1 147	19 195	228 232	1 355
TOTALT	63 886 242	35 601 199	68 376	188 237	443 859	36 735

1) Växthusgaser: Fossil koldioxid (CO2- foss), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkarboner (PFC), svavelhexafluorid (SF6).
2) I växthusgaserna ingår inte biogen koldioxid. I inventeringen av växthusgaser rapporteras utsläppen av biogen koldioxid inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. I nettoutsläppen från denna sektor beaktar man också den koldioxid som binds av skog eller annan växtlighet.
3) CO2-ekvivalenten har räknats ut för metan, dikväveoxid och F-gaser med hjälp av GWP -faktorerna enligt IPCC:s andra utvärderingsrapport.

Statistiken över luftutsläpp efter näringsgren ingår i miljöräkenskaperna vars huvudsyfte är att beskriva växelverkan mellan miljö och ekonomi. I statistiken presenteras utsläppen enligt den näringsgrensindelning som används inom nationalräkenskaperna. På så sätt kan uppgifterna direkt kombineras med olika monetära variabler i nationalräkenskaperna, såsom totalproduktion och förädlingsvärde. Uppgifterna om utsläpp efter näringsgren kan också kombineras med uppgifter om miljöskatter efter näringsgren.

Statistiken över luftutsläpp efter näringsgren beräknas enligt Europeiska unionens förordning om miljöräkenskaper. Näringsgrensindelningen i statistiken avviker från den sektorindelning som används i rapporteringen av växthusgaser till FN:s klimatkonvention. I statistiken beaktas inte heller den mängd koldioxid som binds av skog eller annan växtlighet.

Till skillnad från inventeringen och rapporteringen av växthusgaser omfattar statistiken över luftutsläpp efter näringsgren också finländarnas utsläpp från land-, sjö- och lufttransporter utomlands. Från luftutsläppen efter näringsgren avdras däremot utsläppen från utländska transporter inom Finland. Definitionen av transport motsvarar förfaringssättet i nationalräkenskaperna, där hushållens transporter är privat konsumtion. På grund av skillnaderna i definitionerna är de totala utsläppen av växthusgaser efter näringsgren större än i rapporteringen av inventeringen av växthusgaser till FN:s klimatkonvention.

Källa: Luftutsläpp efter näringsgren 2012, Statistikcentralen

Förfrågningar: Niina Autio 029 551 3406, Jukka Muukkonen 029 551 3224, ymparisto.energia@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

Publikationen i pdf-format (310,1 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Uppdaterad 25.9.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Luftutsläpp efter näringsgren [e-publikation].
ISSN=2323-7597. 2012. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tilma/2012/tilma_2012_2014-09-25_tie_001_sv.html