Förstasidan > Statistik > Inkomstfördelningsstatistik > 2008 > Första skedet av recessionen minskade realinkomsterna i hushållen med hög- och låginkomsttagare

Publicerad: 20.5.2010

Första skedet av recessionen minskade realinkomsterna i hushållen med hög- och låginkomsttagare

Recessionen som började under senare hälften av år 2008 slukade nästan 15 procent av hushållens kapitalinkomster och nästan 7 procent av företagarinkomsterna jämfört med totalinkomsten året innan, men löneinkomsterna ökade ännu med ungefär 1 procent. Enligt Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik var den genomsnittliga lönenivån mätt med medianen av hushållens disponibla inkomster nästan oförändrad.

Den reella förändringen av hushållens disponibla inkomster efter inkomstdecil år 2008, %

Inkomstnivån minskade i båda ändar av inkomstfördelningen. Inkomsterna för hushållen med de största inkomsterna minskade mest och den rikaste inkomstdecilens andel av alla inkomster minskade för första gången sedan 2002 närmast till följd av minskade försäljningsvinster. Å andra sidan minskade också inkomsterna för den lägsta decilen på grund av en reell försvagning av grundskyddet och ökade boendekostnader.

Den kraftiga nedgången i kapital- och företagarinkomster ledde till att företagarhushållens inkomster minskade år 2008. Företagarnas inkomster har dock ökat snabbare än hos andra socioekonomiska grupper på 2000-talet. De arbetslösas inkomster minskade med 3,5 procent år 2008. Utkomsten för grupper som i huvudsak lever på inkomstöverföringar, såsom arbetslösa och studerande, har sackat allt längre efter medelinkomsttagarens nivå. År 2008 ökade visserligen de studerandes inkomster med 4,5 procent.

Den genomsnittliga inkomstnivån för personer som bor i hyresgästhushåll är klart lägre och deras inkomster ökar långsammare än hos dem som bor i ägarbostäder. Boendeutgiftsbördan, dvs. boendekostnadernas andel av de disponibla penninginkomsterna, var år 2008 i genomsnitt 20 procent. Hos hyresgästerna var bördan i genomsnitt 27, i ägarbostäder som finansierats med skuld 15 och i skuldfria ägarbostäder 8 procent. Bördan är störst hos personer med de lägsta inkomsterna och sjunker då inkomsterna ökar: i den lägsta inkomstdecilen var bördan i genomsnitt 40 procent av inkomsterna och i den högsta 8 procent. Då man beaktade amorteringar av bostadsskulderna, ökade bördan mest i den högsta inkomstklassen, till 14 procent i genomsnitt.

I en jämförelse mellan boendeförhållandena i 29 europeiska länder framgår det att Finland med sin andel på omkring 34 procent hör till de länder som har större hyresmarknader än i genomsnitt. En större andel hyresbostäder än denna hade tio länder. Den största andelen hade Tyskland, där vartannat hushåll bodde i hyresbostäder. Finlands genomsnittliga boendeutgiftsbörda var den tionde lägsta i Europa.

Hushållens medelinkomster efter olika definitioner 2000-2008, i 2008 penningvärde

Korrigerad 20.5.2010 kl. 13.30. De korrigerade talen är markerade med rött, var tidigare 2 483 000 och 2 513 000.
		2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008
Hushållens disponibla inkomster	Medeltal	32 100	32 400	33 200	34 300	35 900	36 800	37 300	38 300	37 700
	Median	26 400	27 300	28 200	29 000	29 500	30 900	31 100	31 300	31 200
Disponibla inkomster per konsumtionsenhet*	Medeltal	20 900	21 000	21 600	22 400	23 400	23 900	24 300	25 100	24 800
	Median	18 100	18 500	19 200	19 700	20 500	21 200	21 300	21 700	22 000
Hushållens disponibla penninginkomster	Medeltal	29 100	29 400	30 000	30 900	32 500	33 300	34 000	35 300	34 800
	Median	23 500	24 300	25 200	25 800	26 400	27 600	28 000	28 300	28 400
Disponibla penninginkomster per konsumtionsenhet	Medeltal	18 800	19 100	19 400	20 100	21 100	21 500	22 100	23 100	22 800
	Median	16 300	16 700	17 100	17 600	18 300	19 000	19 200	19 800	20 100
Hushåll	Antal	2 373 000	2 381 500	2 397 500	2 405 000	2 415 000	2 435 000	2 455 000	2 483 500	2 513 500

• *Konsumtionsenheter: hushållets 1. vuxen 1,0 - andra 14 år fyllda 0,5 - under 14-åriga 0,3 (= sk. OECD modifierad ekvivalensskala)

Källa: Inkomstfördelningsstatistik 2008, Statistikcentralen

Förfrågningar: Juha Honkkila (09) 1734 3651, Hannele Sauli (09) 1734 3497, toimeentulo.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (292,9 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

Tabellbilagor

• 1.Decilgruppernas inkomstandelar (%) åren 1966 - 2008. Decilgrupperna har bildats utgående från personer efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. (20.5.2010)
• 2. Faktorinkomsternas, bruttoinkomsternas och de disponibla inkomsternas Gini-koefficienter samt transfereringarnas utjämnande effekt på inkomstskillnaderna åren 1966 - 2008. (20.5.2010)
• 3a. Medeltalet av inkomsterna i decilgrupperna åren 1987 - 2008. Decilgrupperna har bildats utgående från personer efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. (20.5.2010)
• 3b. Median av inkomsterna i decilgrupperna åren 1987 - 2008. Decilgrupperna har bildats utgående från personer efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. (20.5.2010)
• 4. Övre gräns för inkomsterna i decilgrupperna åren 1987 - 2008. Decilgrupperna har bildats utgående från personer efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. (20.5.2010)
• 5. Hushållens inkomststruktur i inkomstklasser efter hushållens disponibla inkomst 2008. (20.5.2010)
• 6. Hushållens inkomststruktur i inkomstklasser efter hushållens bruttoinkomst 2008. (20.5.2010)

---

Uppdaterad 20.5.2010