Förstasidan > Statistik > Sysselsättning > 2009 > Yrke och socioekonomisk ställning > 2 Yrken bland arbetstagare med ett främmande modersmål 2009

2 Yrken bland arbetstagare med ett främmande modersmål 2009

2.1 Vanligaste yrken bland arbetstagare med ett främmande modersmål: städare och försäljare

De tre vanligaste yrkena bland arbetstagare med ett främmande språk som modersmål var städare, försäljare och servitör. Också de arbetstagare som arbetade som förare och på byggen hade ofta ett annat modersmål än finska eller svenska. Bland de tio vanligaste yrkena fanns det också andra än traditionella yrken – dataspecialist var det sjunde vanligaste yrket bland arbetstagare med ett främmande språk som modersmål. Jämfört med år 2006 återfanns en ny yrkesgrupp bland de tio mest vanliga yrkena år 2009: primärskötare och närvårdare.

I slutet av år 2009 var antalet sysselsatta som talade ett annat språk än finska, svenska eller samiska som sitt modersmål 80 000, dvs. 3,5 procent av den fasta befolkningen i Finland. De största grupperna sysselsatta som hade ett främmande modersmål var den ryskspråkiga (20 300 personer), den estniska (13 500 personer) och den engelskspråkiga gruppen (5 500 personer).

Figur 6. De vanligaste yrkesgrupperna med ett främmande modersmål 2009

Granskningen omfattade de personer i Finlands stadigvarande befolkning som talade ett annat språk än Finlands officiella språk som modersmål och som hade ett gällande anställningsförhållande årets sista vecka. Den omfattade inte den hyrda arbetskraften hos utländska arbetsgivare, personer på kortare utlandskommendering i Finland än ett år eller den gråa arbetskraften. Uppgifter om yrke har huvudsakligen producerats genom att utnyttja de registerbaserade uppgifter om yrkesbenämning som finns i administrativt material. Yrkesuppgifterna i sysselsättningsstatistiken uppdateras och publiceras årligen.

2.2 Yrken där andelen personer med ett främmande modersmål är störst

I yrkesgrupperna är andelen personer med ett främmande modersmål ännu relativt liten när det gäller uppgifterna för år 2009. Bara inom yrkesgruppen språkforskare, översättare och tolkar talade över 20 procent något annat språk som sitt modersmål än Finlands officiella språk. Dessutom hade över 10 procent av bl.a. städerskor, speditörer och tullare, tidnings- och reklamutdelare, restaurangföreståndare och serveringspersonal ett främmande språk som modersmål. Också av universitets- och högskolelektorer och överassistenter hade var tionde person ett främmande modersmål. Granskningen omfattade yrkesgrupper med över 500 sysselsatta.

Figur 7. Yrkesgrupper med relativt sett flest (%) personer med ett främmande modersmål 2009

Av yrkesgrupperna var andelen personer med ett främmande modersmål minst i militära yrken, bland poliser, driftsmaskinister vid kraftverk, skatteberedare och disponenter. Också i yrkesgrupper inom hälsovården fanns det relativt få personer som talade ett främmande modersmål. Deras andel var över 5 procent bara bland allmänpraktiserande läkare och specialläkare samt sjukhus- och vårdbiträden. Av de närvårdare som arbetar i anstalter hade 3 procent ett främmande modersmål.

Det fanns tydliga regionala skillnader mellan andelen sysselsatta med ett främmande modersmål. Flest sysselsatta med ett främmande modersmål fanns i Nyland (6,3 %) och på Åland (5,5 %). I landskapet Nyland var t.ex. andelen städare med ett främmande modersmål 35 procent och andelen servitörer 19 procent. Den minsta andelen sysselsatta med ett främmande modersmål hade Södra Österbotten (1,2 %) och Lappland (1,3 %).

Källa: Sysselsättningsstatistik 2009, Statistikcentralen

Förfrågningar: Airi Pajunen (09) 1734 3293, tyossakaynti@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 28.11.2011