Förstasidan > Statistik > Arbetskraftsundersökning > 2009 > Anställningsförhållanden och arbetstid 2009 > 5. Arbetstider

5. Arbetstider

Arbetstiderna förändras ganska långsamt. Arbetstiderna och arbetade timmar varierar efter förändringar i sysselsättnings- och löntagarstrukturen. Om t.ex. deltidsarbete blir mer allmänt än heltidsarbete, blir den genomsnittliga veckoarbetstiden kortare. Arbetstiderna varierar också efter näringsgren och yrke samt efter arbetsgivarsektor.

Arbetstidbegrepp i statistiken är normal veckoarbetstid, utförd veckoarbetstid och utförd årsarbetstid. Normal veckoarbetstid är den arbetstid som arbetstagaren vanligen gör och som också omfattar regelbunden övertid. På den genomsnittliga normala veckoarbetstiden inverkar arbetstidsformen, t.ex. om det är fråga om heltids- eller deltidsarbete. Den utförda veckoarbetstiden förkortas av frånvaro och förlängs av utfört övertids- och merarbete under undersökningsveckan. Utförd årsarbetstid är ett kalkylmässigt begrepp, där alla arbetade timmer per år divideras med antalet sysselsatta eller löntagare.

5.1 Den vanligaste veckoarbetstiden är 35–40 timmar

År 2009 var den normala arbetstiden bland största delen (73 procent) av löntagarna 35–40 timmar per vecka. Skillnaderna mellan olika löntagargrupper var ganska små. Av företagarna och företagarnas familjemedlemmar gjorde bara var fjärde regelbundet 35–40 timmars arbetsvecka.

Figur 6. Andelen personer med en normal arbetsvecka på 35–40 timmar efter socioekonomisk ställning år 2009, %

I figur 7 visas de andelar av löntagarna och företagarna vars arbetsvecka var kort, dvs. under 35 timmar år 2009. Omkring 17 procent av löntagarna hade en kort arbetsvecka. Omkring var femte av de lägre tjänstemännen hade en kort arbetsvecka. Bland högre tjänstemän var det mer sällsynt med en kort vecka. Den vanligaste veckoarbetstiden bland dem som regelbundet hade en kort arbetsvecka var 30–34 timmar. Var fjärde företagare och företagarfamiljemedlem hade en kort arbetsvecka.

Figur 7. Andelen personer med en normal kort arbetsvecka på 1–34 timmar av sysselsatta efter socioekonomisk ställning år 2009, %

Av löntagarna gjorde omkring nio procent en lång arbetsvecka på över 40 timmar. Bland löntagarna hade de högre tjänstemännen oftare en lång normal veckoarbetstid. Av dem 17 procent hade en lång veckoarbetstid. Vanligast var en lång normal veckoarbetstid bland företagare och företagares familjemedlemmar, av vilka något under 46 procent gjorde en lång veckoarbetstid. (Figur 8)

Figur 8. Andelen personer med en lång normal arbetsvecka på över 40 timmar efter socioekonomisk ställning år 2009, %

5.2 Männens arbetsvecka i heltidsarbete längre än kvinnornas

De genomsnittliga normala veckoarbetstiderna har inte förändrats nämnvärt från år 2008. Den genomsnittliga normala arbetstiden bland löntagare var 36,5 timmar och den utförda 35,2 timmar per vecka. Den längsta veckoarbetstiden gjorde företagare, vars genomsnittliga normala veckoarbetstid var omkring 43 timmar per vecka och den utförda 41,6 timmar per vecka år 2009. Männens normala och utförda arbetstid är längre än kvinnornas (tabell 1). Den utförda arbetstiden förkortas av semestrar och annan frånvaro och förlängs av arbetstid utförd som övertid.

Tabell 1. Löntagarnas genomsnittliga normala och utförda veckoarbetstid vid hel- och deltidsarbete år 2009

	Normal arbetstid		Utförd arbetstid
	Heltidsarbete	Deltidsarbete	Heltidsarbete	Deltidsarbete
Totalt	39,0	19,8	37,4	20,2
Män	39,9	18,3	38,5	19,0
Kvinnor	38,1	20,5	36,3	20,6

Direktörernas och de högre tjänstemännens normala veckoarbetstid för heltidsarbete är i genomsnitt omkring 41,5 timmar (figur 9). Långa arbetsveckor i genomsnitt som överstiger fyrtio timmar görs därutöver bara av process- och transportarbetare. Den kortaste arbetsveckan görs av kontorspersonal och personal i kundservicearbete.

Figur 9. Den genomsnittliga utförda veckoarbetstiden för löntagare i heltidsarbete efter yrke år 2009

5.3 Den utförda årsarbetstiden blev kortare 2009

I figur 10 jämförs utförd löntagarnas årsarbetstid med arbetsgivarsektorn. Under senare år har årsarbetstiden varit nästan lika lång inom privat och statlig sektor. Årsarbetstiden blev klart kortare i fjol inom den privata sektorn, vilket torde bero på den ekonomiska situationen, t.ex. på permitteringar och kortare arbetstider. Årsarbetstiden blev också kortare inom den statliga sektorn.

Inom kommunsektorn är årsarbetstiden klart kortare än inom andra sektorer, och den har inte heller förändrats nämnvärt.

Figur 10. Löntagarnas utförda årsarbetstid efter arbetsgivarsektor år 2005–2009

Den utförda årsarbetstiden bland kvinnor är omkring 200–250 timmar kortare än bland män. Kvinnorna har oftare t.ex. deltidsarbete än männen. Bland kvinnorna förkortas den utförda tiden också av familjeledigheter mer än bland män. Två tredjedelar av de deltidsanställda löntagarna är kvinnor.

Ifjol var skillnaden mellan kvinnornas och männens arbetstimmar allra störst inom hotell- och restaurangverksamheten: kvinnorna arbetade mer än 300 timmar mindre under året än männen. Årsarbetstiden blev kortare i fjol både bland män och bland kvinnor. Bland männen blev årsarbetstiden omkring 70 timmar och bland kvinnorna något under 40 timmar kortare i snitt från år 2008 till år 2009.

5.4 Skiftarbete vanligare bland kvinnor än bland män

Lördags- och söndagsarbete samt skiftarbete avviker från det vanliga dagarbete som utförs under vardagar. Under undersökningsveckan år 2009 utförde omkring 17 procent av de sysselsatta och 14 procent av löntagarna lördagsarbete (tabell 2), medan söndagsarbete utfördes av omkring 12 procent av de sysselsatta och 9 procent av löntagarna. Fler än var fjärde kvinnlig löntagare arbetade i skift, bland männen var andelen omkring var femte.

Tabell 2. Andelen personer i skiftarbete och under undersökningsveckan i veckoslutsarbete av sysselsatta och löntagare år 2009, %

	Sysselsatta		Löntagare
	Lördagsarbete	Söndagsarbete	Lördagsarbete	Söndagsarbete	Skiftarbete
Totalt	17	12	14	9	23
Män	17	11	12	8	19
Kvinnor	18	12	16	11	27

Källa: Arbetskraftsundersökning 2009. Statistikcentralen

Förfrågningar: Anna Pärnänen (09) 1734 2607, Päivi Keinänen (09) 1734 3416, tyovoimatutkimus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 1.6.2010