Publicerad: 16.3.2012
Finland folkmängd ökade mer än på 20 år
Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen uppgick Finlands officiella folkmängd till 5 401 267 personer i slutet av år 2011. Av dem var 2 652 534 män och 2 748 733 kvinnor. Folkmängden ökade under år 2011 med 25 991 personer, vilket är den största ökningen sedan år 1991. För femte året i följd var inflyttningsöverskottet från utlandet en större befolkningsökande faktor än den naturliga befolkningsökningen.
Förändring av Finlands folkmängd 1971–2011
Folkmängden i Norra Karelen och Norra Savolax ökade för första gången på 18 år
Under år 2011 ökade folkmängden i 13 landskap och minskade i sex. Folkmängden i Norra Karelen (+40 personer) och Norra Savolax (+187 personer) ökade för första gången sedan år 1993. Folkmängden i Österbotten ökade under år 2011 med 1 160 personer, vilket är kvantitativt sett mest sedan år 1982.
Kvantitativt sett ökade folkmängden mest i Nyland, med 16 749 personer, och i Birkaland, med 3 549 personer. Relativt sett ökade folkmängden mest på Åland, med 1,2 procent, och i Nyland, med 1,1 procent.
Kvantitativt minskade folkmängden mest i Södra Savolax, med 930 personer, och i Kajanaland, med 775 personer. Relativt sett minskade folkmängden mest i landskapet Kajanaland, med 0,9 procent, och i landskapet Södra Savolax, med 0,6 procent.
Under år 2011 gick folkmängden upp i 131 kommuner och ned i 204 kommuner. Kvantitativt sett ökade folkmängden mest i Helsingfors (6 835), Esbo (4 469) och Vanda (2 946). Kvantitativt sett minskade folkmängden mest i Kouvola (505), Suomussalmi (213) och Saarijärvi (200). Av kommunerna i Fasta Finland ökade folkmängden relativt sett mest i Birkala, 3,1 procent, och Lundo, 2,6 procent. Av kommunerna i Fasta Finland minskade folkmängden relativt sett mest i Luhanka, 3,5 procent, och Pelkosenniemi, 3,5 procent.
Den demografiska försörjningskvoten högst i Södra Savolax och Södra Österbotten
I slutet av år 2011 fanns det i Finland 888 982 personer under 15 år, 3 532 645 personer i åldern 15–64 år och 979 640 personer som fyllt 65 år eller mer. Den demografiska försörjningskvoten, dvs. antalet personer yngre än 15 år samt 65-åringar och äldre per 100 personer i arbetsför ålder, var 52,9 i slutet av år 2011. Senast har den demografiska försörjningskvoten varit högre än detta år 1966. Under Finlands självständighet har den demografiska försörjningskvoten varit som högst 67,6 år 1917 och som lägst 46,7 år 1984.
Sett till region var den demografiska försörjningskvoten högst i landskapet Södra Savolax, 61,1, och i landskapet Södra Österbotten, 60,0. Lägst var den demografiska försörjningskvoten i landskapet Nyland, 46,0. Sett till kommun var den demografiska försörjningskvoten högst i kommunerna Luhanka, 91,0, Kivijärvi, 82,7, och Multia, 82,6. Lägst var den i Helsingfors, 40,8, Tammerfors, 43,4, och Uleåborg, 43,5.
Den demografiska försörjningskvoten efter landskap åren 1981–2011
| Landskap | År | |||
| 1981 | 1991 | 2001 | 2011 | |
| HELA LANDET | 47,2 | 48,8 | 49,5 | 52,9 |
| Nylands landskap | 44,0 | 42,7 | 43,0 | 46,0 |
| Egentliga Finlands landskap | 49,3 | 50,2 | 50,2 | 53,6 |
| Satakunta landskap | 48,0 | 50,1 | 52,5 | 58,9 |
| Egentliga Tavastlands landskap | 48,3 | 51,5 | 54,0 | 57,0 |
| Birkalands landskap | 47,1 | 48,9 | 49,5 | 52,5 |
| Päijänne-Tavastlands landskap | 46,6 | 47,4 | 49,7 | 55,9 |
| Kymmenedalens landskap | 46,6 | 48,9 | 52,4 | 57,5 |
| Södra Karelens landskap | 46,9 | 49,0 | 52,2 | 57,2 |
| Södra Savolax landskap | 47,2 | 51,4 | 55,0 | 61,1 |
| Norra Savolax landskap | 47,4 | 51,1 | 52,5 | 55,4 |
| Norra Karelens landskap | 46,8 | 52,1 | 52,7 | 55,2 |
| Mellersta Finlands landskap | 47,2 | 50,9 | 50,6 | 54,5 |
| Södra Österbottens landskap | 51,7 | 56,9 | 57,3 | 60,0 |
| Österbottens landskap | 54,1 | 56,7 | 56,0 | 58,7 |
| Mellersta Österbottens landskap | 52,5 | 54,8 | 54,0 | 59,3 |
| Norra Österbottens landskap | 50,2 | 53,5 | 51,6 | 55,5 |
| Kajanalands landskap | 45,0 | 49,7 | 52,8 | 57,6 |
| Lapplands landskap | 44,5 | 48,5 | 50,6 | 54,2 |
| Åland | 55,0 | 53,0 | 53,6 | 54,5 |
Antalet personer med ett främmande språk som modersmål närmar sig antalet svenskspråkiga
Av befolkningen var 4 863 351 finskspråkiga (90,0 %), 291 219 svenskspråkiga (5,4 %) och 1 870 samiska (0,03 %). Av befolkningen talade 244 827 personer, dvs. 4,5 procent, något annat språk än finska, svenska eller samiska som sitt modersmål. De största grupperna med ett främmande språk som modersmål var de ryska (58 331), estniska (33 076), somaliska (14 045), engelska (13 804) och arabiska (11 252) grupperna.
I slutet av år 2011 fanns det 5 218 134 fast bosatta finska medborgare i Finland. Av dem är 101 306 födda utomlands. Antalet utländska medborgare som var bosatta i Finland uppgick till 183 133, dvs. 3,4 procent av befolkningen.
Källa: Befolkningsstruktur 2011, Statistikcentralen
Förfrågningar: Markus Rapo 09 1734 3238, vaesto.tilasto@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Publikationen i pdf-format (330,3 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Figurer
-
- Figurbilaga 1. Finlands befolkning 1750 - 2011 (16.3.2012)
- Figurbilaga 2. Största befolkningsgrupper med främmande språk som modersmål 2001 och 2011 (16.3.2012)
- Figurbilaga 3. Utländska medborgare efter kön 1980 - 2011 (16.3.2012)
- Figurbilaga 4. Befolkningen efter födelseland, medborgarskap och språk 31.12.2011 (16.3.2012)
- Kvalitetsbeskrivningar
-
- Kvalitetsbeskrivning: Befolkningsstruktur 2011 (16.3.2012)
Uppdaterad 16.3.2012
Finlands officiella statistik (FOS):
Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. 2011. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 20.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2011/vaerak_2011_2012-03-16_tie_001_sv.html