Bruttonationalprodukten ökade med 5,5 procent
Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade bruttonationalprodukten med 5,5 procent år 2006. Bruttonationalprodukten var i fjol 168 miljarder euro.
Under det fjärde kvartalet ökade bruttonationalprodukten med 0,9 procent jämfört med föregående kvartal. Jämfört med motsvarande period året innan var ökningen 4,5 procent.
Ökningen år 2006 förstärktes för sin del av arbetskonflikten inom pappersindustrin året innan. År 2006 hade två arbetsdagar mindre än föregående år. De preliminära uppgifterna bygger på de uppgifter om fjolårets ekonomiutveckling som fanns tillgängliga före 20.2.2007.
Industrin och handeln ökade kraftigt
Volymen av primärproduktionen minskade med 1,5 procent från året innan. Förädlingsvärdet inom jordbruket gick inte upp nämnvärt från 2005 års nivå. Skogsbruket minskade med 3,5 procent på årsnivå, även om förädlingsvärdet ökade under det andra kvartalet på grund av arbetskonflikten inom pappersindustrin i maj-juni år 2005.
Inom förädlingsnäringarna steg förädlingsvärdet med nästan tio procent från året innan. Inom metallindustrin ökade förädlingsvärdet med något under 13 procent och ökningen fördelades rätt så jämnt på alla kvartal. Särskilt produktionen inom metallframställningen steg kraftigt under det senare halvåret. Byggandet av fartyg samt produktionen inom el- och elektronikindustrin ökade kraftigt under hela året. På grund av arbetskonflikten år 2005 var förädlingsvärdet inom trä- och pappersindustrin hela 15 procent större än året innan. Inom den övriga fabriksindustrin ökade förädlingsvärdet med något under sex procent.
Husbyggandet gick upp med något under fem procent och den tidsmässiga tyngdpunkten låg under årets förra hälft. Anläggningsverksamheten ökade med fyra och en halv procent.
Förädlingsvärdet inom servicenäringarna gick i fjol upp med något under fyra procent. Handeln ökade med 6,5 procent. Inom partihandeln ökade förädlingsvärdet med 6,5 procent, medan detaljhandeln ökade med något under sex procent. Motorfordonshandeln var fortsatt livlig med en ökning på drygt 8 procent från året innan. Hotell- och restaurangverksamheten ökade med 4,5 procent. Inom samfärdseln ökade förädlingsvärdet med 3,5 procent. Finansierings- och försäkringsverksamheten gick upp med 5 procent. Fastighets-, forsknings- och andra företagstjänster ökade också med drygt fem procent från föregående år.
Under årets första kvartal var produktionen 1,9 procent större än under föregående kvartal. Under årets andra kvartal ökade bruttonationalprodukten med 1,6 procent. Under det tredje kvartalet ökade bruttonationalprodukten med 0,8 procent från föregående kvartal och med 0,9 procent under det fjärde kvartalet.
Exporten drog efterfrågeökningen
Alla efterfrågeposter inom samhällsekonomin ökade i fjol. Snabbast ökade exporten. Ökningen var drygt 10 procent från året innan. Importen ökade med fem procent, vilket innebär att ökningen av nettoexporten blev mer än 40 procent. De investeringar som börjat öka år 2004 gick upp ytterligare. Konsumtionsutgifterna ökade med 2,3 procent.
De privata konsumtionsutgifterna ökade i fjol med tre procent. I fjol köptes färre bilar, men klart fler hushållsmaskiner och hemelektronik, möbler och andra inredingsartiklar införskaffades. Konsumtionen av varaktiga och halvvaraktiga varor ökade med sex procent, konsumtionen av kortvariga varor med drygt två procent. Tjänster konsumerades två procent mer än föregående år.
De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med en procent. Ökningen hänförde sig främst till lokalförvaltningen. De offentliga investeringarna gick upp med något under två procent.
Inom hela ekonomin ökade investeringarna med fem procent. Den totala volymen av maskin-, materiel- och transportinvesteringar ökade med sex procent. Byggnadsinvesteringarna gick upp med fem procent. Bostadsbyggnadsinvesteringarna ökade jämfört med föregående år med något under 6 procent, övriga husbyggnader överskred fjolårets nivå med 4 procent.
Det relativa arbetslöshetstalet sjönk, antalet arbetade timmar ökade
Enligt Statistikcentralens arbetskraftsstatistik var det relativa arbetslöshetstalet 7,7 procent, medan det var 8,4 procent året innan. I fjol var i genomsnitt 204 500 personer arbetslösa. Det relativa sysselsättningstalet var 68,9 procent, föregående år var det 68 procent. Antalet sysselsatta ökade i fjol med 1,4 procent och antalet arbetade timmar ökade med 1,6 procent enligt arbetsskraftsstatistiken.
Prisstegringen fortfarande måttlig, bytesförhållandet försvagades igen
Prisnivån inom hela samhällsekonomin beräknas ha stigit med 1,3 procent i fjol, mätt med bruttonationalproduktens prisindex. Till stegringen av bruttonationalproduktens prisindex bidrog speciellt prisstegringen inom el-, gas- och vattenförsörjningen.
Konsumentprisindexet steg på årsnivå med 1,6 procent och prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter var 1,8 procent högre än året innan. I nationalräkenskaperna mäts priset på alla boendetjänster med förändringen av marknadshyror, medan man i konsumentprisindexet beaktar också alla utgifter för ägarboende. Prisutvecklingen inom finansierings- och försäkringstjänster mäts också på olika sätt i nationalräkenskaperna och konsumentprisindexet.
Bytesförhållandet försämrades ytterligare, eftersom exportpriserna bara steg med drygt två procent medan importpriserna steg med sex procent.
Även bruttonationalinkomsten ökade reellt
I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med över 7 procent och var 27 300 euro per capita. Bruttonationalinkomsten var i fjol 169 miljarder euro, dvs. något större än bruttonationalprodukten. Bruttonationalinkomsten ökade reellt med 4,1 procent, dvs. mindre än bruttonationalprodukten, eftersom bytesförhållandet försvagades.
Hushållens löneinkomster ökade med 4,4 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med något under fem procent. Sammanlagt minskade andelen löntagarersättningar av nationalinkomsten till 56,4 procent. Föregående år var andelen 57,9 procent. Andelen kapital- och företagarinkomster av nationalinkomsten var 29,2 procent. Föregående år var andelen 27,4 procent.
Företagens vinster ökade klart
De icke-finansiella företagens driftsöverskott ökade med 17 procent och deras företagarinkomst med 18 procent från året innan. Företagarinkomsten motsvarar grovt taget vinst före betalning av skatter och dividender. De icke-finansiella företagens vinster var nominellt större än någonsin tidigare.
De icke-finansiella företagen betalade 7 procent mer t i direkta skatter än föregående år och två procent mer i dividender.
De icke-finansiella företagens fasta investeringar i Finland ökade i fjol med 9 procent och var nominellt större än någonsin tidigare. De icke-finansiella företagens finansiellt sparande, som beskriver den finansiella ställningen, visade ett överskott på 8,5 miljarder euro.
De finansiella företagens räntebidrag (indirekt mätta finansiella tjänster) gick upp något från året innan. Utlånings- och inlåningsstocken ökade och räntemarginalen breddades samtidigt som räntenivån började öka. De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på drygt en miljard euro.
Den offentliga sektorns överskott över sex miljarder euro
Statsförvaltningens finansiella ställning visade i fjol ett överskott på 1,6 miljarder euro. Det var det största överskottet efter år 2002. Statens skatteinkomster steg med 3,6 procent. Intäkten från indirekta skatter ökade med fem procent och de direkta skatterna med drygt en procent. Löpande transfereringar till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med 9,5 procent, medan transfereringarna till socialskyddsfonder sjönk med en procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med bara en halv procent.
Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning visade ett underskott på en halv miljard euro, medan underskottet var en miljard euro året innan. Kommunernas skatteintäkter ökade med 6,8 procent och transfereringarna från staten med 9,5 procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 4,6 procent.
Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott var något under fem miljarder euro och de övriga socialskyddsfondernas finansiella överskott 0,3 miljarder euro, efter att i många år visat ett underskott.
Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. finansiellt sparande, hade ett överskott på totalt 6,3 miljarder euro, dvs. den uppgick till 3,8 procent av bruttonationalprodukten. Emu-överskottet avviker en aning från den offentliga sektorns finansiellt sparande enligt nationalräkenskaperna och var 3,9 procent, dvs. störst sedan år 2002. Emu-skulden var 39,1 procent av bruttonationalprodukten, medan den var 41,4 procent året innan. Nedgången i andelen av EMU-skulden berodde på ökningen av bruttonationalprodukten, eftersom EMU-skulden ökade något räknat i euro jämfört med föregående år.
De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten sjönk till 48,6 procent. Skattesatsen, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten minskade något i fjol, till 43,5 procent. Föregående år var skattesatsen 44,0 procent.
Hushållens realinkomster ökade med 1,6 procent
Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med 3,5 procent och reellt med 1,6 procent. Lönesumman steg med 4,4 procent, vilket var en följd av inkomstnivåökningen och den förbättrade sysselsättningen. Företagarinkomsterna ökade med två procent. Företagarinkomsten av jordbruket sjönk, medan företagarinkomsten av skogsbruket steg. Den imputerade bostadsinkomsten av ägarbostäder minskade på grund av ökningen av ränteutgifter.
Hushållens sociala förmåner ökade med två och en halv procent. Hushållen betalade 3,4 procent mer i direkta skatter och drygt 13 procent i obligatoriska socialförsäkringsavgifter.
Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med fem procent. Spargraden, dvs. sparandets andel av den disponibla inkomsten var -1,5 procent, medan den året innan var noll. Hushållens löpande inkomster räckte med andra ord inte helt till för att täcka konsumtionsutgifterna. Hushållens fasta investeringar ökade med 9 procent i och med att bostadsbyggandet ökade. Hushållens finansiella ställning hade ett underskott på 5,4 miljarder euro.
Hushållens skuldsättning steg ytterligare och skuldsättningsgraden var i slutet av september 94,4 procent, högre än någonsin tidigare. Skuldsättningsgraden utgörs av förhållandet mellan kreditbeståndet och den disponibla inkomsten under året.
Nästa revidering 12.7.2007
Uppgifterna för år 2006 revideras nästa gång 12.7.2007. De preliminära uppgifterna för det första kvartalet år 2007 publiceras 8.6.2007.
Senast uppdaterad 1.3.2007
Finlands officiella statistik (FOS):
Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2006,
Bruttonationalprodukten ökade med 5,5 procent
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 16.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2006/vtp_2006_2007-03-01_kat_001_sv.html