Bruttonationalprodukten ökade i fjol med 2,1 procent

Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade bruttonationalproduktens volym år 2005 med 2,1 procent. Bruttonationalprodukten, dvs. den sammanlagda värdeökningen av de producerade varorna och tjänsterna, var i fjol 155 miljarder euro.

Under årets första kvartal var produktionen 0,4 procent större än under föregående kvartal. Under årets andra kvartal minskade bruttonationalprodukten med 1,3 procent på grund av arbetskonflikten inom pappersindustrin och ökade igen under det tredje kvartalet med 2,9 procent. Under det sista kvartalet ökade bruttonationalprodukten med 0,9 procent jämfört med föregående kvartal.

Förändringar i volymen av bruttonationalprodukten 1996-2005, %

Efterfrågetillväxten var i fjol, liksom under tidigare år, beroende av hushållens konsumtion och de privata investeringarna. Investeringarna, som börjat öka år 2004, gick upp ytterligare. Exportvolymen ökade med 7 procent och importvolymen med drygt 10 procent. De privata konsumtionsutgifterna ökade i fjol med 3,4 procent. Anskaffningen av nya personbilar fortsatte på en moderat nivå, men hushållen skaffade ett betydligt större antal hushållsmaskiner och hemelektronik, möbler och andra inredningsartiklar jämfört med året innan. I fjol ökade inköpen av varaktiga varor med 8,5 procent, då ökningen året innan var 7 procent. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med en och en halv procent.

De fasta investeringarna ökade med något under 2 procent. Den totala volymen av maskin-, materiel- och transportmedelsinvesteringar minskade med 5,5 procent. Bostadsbyggnadsinvesteringarna gick upp med 4 procent jämfört med året innan, medan den övriga husbyggnadsverksamheten gick upp med 6 procent sett till året innan. De offentliga investeringarna gick ned med 6 procent.

Primärproduktionens volym ökade med något under 2 procent från året innan. Produktionen inom förädlingsbranscherna minskade med något under en procent från året förut. På grund av arbetskonflikten i början av sommaren var produktionen inom trä- och pappersindustrin nästan 10 procent mindre än året innan. Produktionen inom servicenäringarna ökade i fjol med 3 procent. Husbyggnadsverksamheten ökade med 5,4 procent.

Företagens vinster sjönk något

De icke-finansiella företagens driftsöverskott ökade med en procent från året innan och deras företagarinkomst minskade med 4 procent från föregående års rekordnivå. Företagarinkomsten motsvarar grovt vinst före betalning av skatter och dividender.

De icke-finansiella företagen betalade lika mycket i direkta skatter som föregående år, medan de betalade åtta procent mindre i dividender jämfört med året innan, sannolikt på grund av den ändrade skattebehandlingen av dividender.

De icke-finansiella företagens fasta investeringar i Finland ökade i fjol med 5 procent. Nettokreditgivningen, dvs. den finansiella ställningen, visade ett överskott på drygt fem miljarder euro, dvs. en minskning med drygt en miljard euro från föregående år.

Hushållens realinkomster ökade inte nämnvärt

Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med 1,6 procent och reellt med bara 0,4 procent. Bruttoinkomsterna ökade mest till följd av ökningen av lönesumman med 4,6 procent. Företagarinkomsterna var på samma nivå som föregående år. Det fanns flera orsaker till den obetydliga ökningen av hushållens totalinkomster. De betalade direkta skatterna ökade med 5 procent, en del av det berodde på att också dividenderna blev skattepliktiga. Hushållens dividendinkomster minskade samtidigt med 15 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 5 procent. Spargraden, dvs. sparandet i förhållande till den disponibla inkomsten, blev negativ och var -0,4 procent, då den året innan var +2,8 procent. Hushållens skuldsättningsgrad steg ytterligare.

Den offentliga sektorns överskott fyra miljarder

Statsförvaltningens finansiella ställning visade i fjol ett överskott på en miljarder euro. Statens skatteintäkter ökade med 3,4 procent, momsökningen var 5 procent. Transfereringarna till kommunerna steg med nästan 7 procent.

Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning visade ett underskott på drygt en miljard euro, lite mer än statsförvaltningen visade ett överskott. Den finansiella ställningen visade nu femte året i följd ett underskott. Kommunernas skatteintäkter ökade med 4 procent.

Totalt uppgick den offentliga sektorns EMU-överskott till 2,6 procent av bruttonationalprodukten år 2005. EMU-skulden var 41,1 procent av bruttonationalprodukten.

De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten var på samma nivå som året innan, dvs. 50,7 procent. Skattesatsen, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten, ökade i fjol något, till 44,5 procent. År 2004 var motsvarande siffra 44,3 procent.

Källa:
Nationalräkenskaper, förhandsuppgifter, år 2005 och 4:e kvartalet. Statistikcentralen
Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier. Statistikcentralen

Förfrågningar:
Nationalräkenskaper: Tuomas Rothovius (09) 1734 3360, Olli Savela (09) 1734 3316
Den offentliga sektorns underskott och skuld: Paula Koistinen-Jokiniemi (09) 1734 3362, skt.95@tilastokeskus.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Offentliggörande i samband med meddelandet:
Nationalräkenskaper
Kvartalsräkenskaper
Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier