Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade sidan Statistiska uppgifter.

Pressmeddelande 30.3.2006

Tieto&trendit: Deltidsarbete vann terräng inom servicebranscherna

Andelen personer som utför deltidsarbete har ökat bland alla löntagare sedan början av 1990-talet. Inom den offentliga sektorn förklaras fenomenet av att deltidspensionering blivit populärt, inom de privata servicebranscherna är marknaderna den största orsaken till ökningen. Bakom utvecklingen vad gäller deltidsarbete ligger ändringar i lagstiftningen, hårdare konkurrens, lågkonjunkturen på 1990-talet samt utvecklingen av datatekniken, som t.ex. kassaterminalerna, skriver forskarna Laura Hulkkooch Anna Pärnänen i det senaste numret av tidskriften Tieto&trendit.

Enligt arbetskraftsundersökningen arbetade 13,1 procent av löntagarna deltid år 2005. År 1989 var motsvarande siffra 8,9 procent. Tillväxten har till största del berott på kvinnornas anställningsförhållanden, eftersom kvinnorna deltidsarbetar mer än två gånger så ofta som män. Deltidsarbete bland män har under de senaste åren varit t.o.m. lite ovanligare än under lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet.

Arbetskraften rytmiseras efter kundströmmen

Typiska branscher för deltidsanställda inom den privata sektorn är handeln samt hotell- och restaurangbranscherna. Inom dessa branscher har också deltidsarbete ökat kraftigast. Inom andra näringsgrenar har andelen deltidsanställda varit ganska stabil eller rentav minskat under 15 år. Allra vanligast är deltidsarbete inom detaljhandeln, där deltidsarbetets andel var 38 procent år 2005, samt inom restaurangbranschen, där motsvarande andel var 33 procent.

Inom servicebranscherna är både detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen arbetskraftsintensiva branscher, där arbetskraftskostnader utgör en betydande del av alla utgifter. Då konkurrensen hårdnar har företagen börjat mera noggrannare än tidigare rikta användningen av arbetskraften. Dessutom har de nya kassasystemen stött rytmiseringen av de anställda efter kundströmmen, eftersom systemen har möjliggjort exakt uppföljning av kundbesöken.

Finlands höga nationalprodukt syns inte i konsumtionen

Finland har klart en högre nationalprodukt än i industriländerna i genomsnitt, men lika klart en lägre konsumtionsnivå, skriver överaktuarie Olli Savela i tidskriften Tieto&trendit. Finlands bruttonationalprodukt per capita var 7 procent högre än genomsnittet i OECD-länderna. Däremot blev den faktiska individuella konsumtionen 7 procent lägre i Finland än i OECD-länderna i genomsnitt.

Allmänt taget motsvarar den individuella konsumtionen och nationalprodukten varandra mycket bra. Ju större produktion (bruttonationalprodukt) desto högre konsumtion. Men det finns också en del länder där konsumtionen blir klart lägre. Sådana länder är t.ex. Luxemburg, Norge, Irland, Finland, Japan och Sydkorea.

När det gäller Finland är prisnivån förklaringen till den låga konsumtionsnivån i förhållande till bruttonationalprodukten. I Finland är bara prisnivån på den individuella konsumtionen hög internationellt sett, men däremot är prisnivåerna på kollektiv konsumtion och investeringar inte särskilt höga.

Externalisering inom företag som tema

Temat i marsnumret av tidskriften Tieto&trendit är företag och externalisering. Professor Christian Berggren från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet skriver att externaliseringen av produktionen inte alltid är så lönsam som man kunde tro. Verkställande direktör Sixten Korkman vid ETLA anser att hjärnexport skulle berika Finland. Förutom toppexperter behövs också tillväxtinriktade företagare, mobilitet och tolerans mot invandrare.

I tidskriften behandlas också bland annat utbildning. Enligt utvecklingschef Heikki Havénnämns ofta i den offentliga debatten att 60 eller t.o.m. 70 procent av 25 - 34-åringarna avlägger högskoleexamen. Detta är dock inte sant, eftersom bara 26 procent av 25 - 34-åringarna avlade högskoleexamen år 2004.

Förfrågningar:
forskare Laura Hulkko, Statistikcentralen, (09) 1734 2607
forskare Anna Pärnänen, Statistikcentralen, (09) 1734 2611
överaktuarie Olli Savela, Statistikcentralen, (09) 1734 3316
specialredaktör Satu Elho, Statistikcentralen, (09) 1734 2785

Länkar:
Läs Christian Berggrens artikel (på svenska) i Tieto&trendit och mer om andra teman på adressen www.tilastokeskus.fi/tietotrendit
Prenumerera på tidskriften på Statistiktorget eller kontakta försäljningstjänsten (09) 1734 2011, myynti@tilastokeskus.fi