Förstasidan > Statistik > CVTS, Företagens personalutbildning > 2005 > Deltagande i kursutbildning > Utbildningstjänster köps allt mer av privata utbildningsföretag

Publicerad: 26.11.2008

Utbildningstjänster köps allt mer av privata utbildningsföretag

Den viktigaste anordnaren då företagen skaffar personalutbildningstjänster är de privata utbildningsföretagen. De anordnade nästan 50 procent av den kursbundna personalutbildningen, vilket var en ökning med omkring 15 procentenheter från år 1999. Läroanstalternas andel (yrkesläroanstalter, yrkeshögskolor och högskolor) och de offentligt stödda utbildningsanstalternas andel vid anordnande av personalutbildning har däremot gått ned. Dessa utbildningsanstalters andel av de erbjudna utbildningstimmarna har sjunkit från 36 procent till omkring 20 procent.

Sjunkande kostnader för personalutbildningen

År 2005 satsade företagen 522 euro per anställd på arbetstagarnas personalutbildning. År 1999 var siffran betydligt större, 760 euro. Att utbildningsaktiviteten sjunkit syns också i den relativa andelen utbildningskostnader av arbetskraftskostnaderna. År 1999 var andelen utbildningskostnader av företagets arbetskraftskostnader 2,4 procent, medan motsvarande andel år 2005 var 1,5 procent.

Den sjunkande trenden har dock varit allmän också i de övriga europeiska länderna. Då medeltalet för de gamla deltagarländerna (EU15) var 2,0 procent av arbetskraftskostnaderna 1999, så var det år 2005 1,6 procent. Den relativa minskningen var störst i Norge, Finland och Nederländerna.

Utbildningskostnadernas andel av arbetskraftskostnaderna i EU15-länderna och Norge år 2005

Arbetslivsträningens andel har ökat

Tyngdpunkten för den utbildning som företagen tillhandahåller sina anställda har i någon mån förskjutits från utveckling av sakkunskap med anknytning till yrkesskicklighet mot en förbättring av de allmänna färdigheterna inom arbetslivet och arbetsgemenskapen. Satsningarna på utvecklingen av de allmänna färdigheterna inom arbetslivet har dock inte ökat volymmässigt från år 1999, utan det är fråga om en mindre ändring i prioriteringen av utbildningens innehåll. Språkutbildningens andel är oförändrad, men andelen utbildning i användning av dator och datateknik samt isynnerhet andelen utbildning med anknytning till kontorsarbete, bokföring, ledning och administration har sjunkit från år 1999 till år 2005.

Också när det gäller utbildningens innehåll är trenderna allmäneuropeiska. Då utbildningen i användningen av dator år 1999 hade en andel på mer än 15 procent i största delen av deltagarländerna, nådde man år 2005 bara i några länder upp till en andel på över 15 procent. Språkutbildningens andel av utbildningstimmarna är oförändrad och andelen är högre än genomsnittet särskilt i de nya östeuropeiska medlemsländerna.

Tyngdpunkten håller på att flyttas mot intern utbildning

År 1999 utgjorde den interna utbildning som företagen själv anordnar 47 procent av all kursutbildning och den externa utbildningen utgjorde 53 procent. År 2005 är förhållandena de omvända. År 2005 var 53 procent av alla kursutbildningsdagar intern utbildning som företagen själv anordnade.

Inom industribranscherna anlitar man externa utbildningsanordnare mer sällan än inom servicesektorn. Mindre företag anlitar externa tjänster mer än de stora företagen, eftersom de nödvändiga egna utbildningsresurserna är mindre.

Liten utbildning av unga arbetstagare

Under år 2005 hade mer än 40 procent av 25–54-åringarna deltagit i kursbunden utbildning. Motsvarande andel för anställda över 54 år var 34 procent och för anställda under 25 år bara 25 procent. De unga arbetstagarna får eller söker sig alltså inte till utbildning på samma sätt som medelålders eller åldrande arbetstagare.

I Finland har det inte skett någon förändring i de olika åldersgruppernas deltagande i utbildning, men t.ex. i Sverige, Danmark och Norge var skillnaderna mellan de olika åldersgruppernas deltagande mindre än i Finland.

Inom industribranscherna var de ungas deltagargrad något högre än inom servicesektorn. Inom vardera sektorn fanns det dock rätt så stora skillnader mellan de enskilda näringsgrenarna.

Det är inte nödvändigtvis fråga om medveten politik eller omedveten åldersdiskriminering från företagens sida. Bakom fenomenet kan också ligga motiveringar som naturliga resurser, utbildningsbehov, de anställdas kunnande och utbildningsbakgrund.

Utbildningshinder

Nästan vart fjärde företag anordnade inte någon personalutbildning år 2005. Av dessa företag upplevde omkring 60 procent att det största hindret för anordnande av utbildning var att de anställdas kunnande och behörighet överensstämde med företagets aktuella behov.

Också de anställdas arbetspress och tidsbrist (40 procent av företagen upplevde detta som ett hinder) och det faktum att företaget rekryterat personer med det kunnande och den behörighet som behövs i företaget (37 %) var hinder för anordnande av utbildning.

I EU-länderna var de viktigaste hindren samma tre faktorer som i Finland, men andelarna var olika.

Källa: CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning, Statistikcentralen

Förfrågningar: Hannu Virtanen 09–1734 2514, Tarja Seppänen 09–1734 3220

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 26.11.2008