Andelen elever som fick särskilt stöd minskade

Stödet för inlärning för grundskolelever har sedan år 2011 indelats i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Om det intensifierade stödet inte är tillräckligt, ges särskilt stöd. Efter lagändringen har andelen elever som fått intensifierat stöd ökat årligen. Andelen elever som fått särskilt stöd har minskat varje år. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens utbildningsstatistik.

Andelen grundskolelever som fått intensifierat eller särskilt stöd av alla grundskolelever 1995–2013, % 1)

1) Elever som intagits eller överförts till specialundervisning åren 1995–2010 har jämställts med elever som fått särskilt stöd.

Hösten 2013 fick 35 000 grundskolelever intensifierat stöd, dvs. 6,5 procent av grundskoleleverna. Detta är 3,2 procentenheter fler än år 2011. Av grundskoleleverna fick 39 600 särskilt stöd, dvs. 7,3 procent. Detta är 0,8 procentenheter färre än år 2011. Totalt omfattades 540 500 elever av förskoleundervisning, grundläggande utbildning och påbyggnadsundervisning i grundskolor.

Av dem som fick intensifierat stöd år 2013 var 65 procent pojkar och 35 procent flickor. Av dem som fick särskilt stöd var 70 procent pojkar och 30 procent flickor.

Statistiken över specialundervisning i grundskolan innehåller främst uppgifter om intensifierat och särskilt stöd . Uppgifter om elever som fått allmänt stöd fås genom att granska antalet elever som fått specialundervisning på deltid.

Uppgifter om specialundervisning inom yrkesutbildning finns i slutet av detta offentliggörande samt i tabellbilaga 9 .

I Kymmenedalen fick 18 procent av eleverna särskilt eller intensifierat stöd, i Kajanaland 10 procent.

Hur stor andel av grundskoleleverna fick intensifierat eller särskilt stöd varierar efter landskap år 2013. På Åland fick ungefär 20 procent av eleverna antingen intensifierat eller särskilt stöd. Av landskaperna på Fasta Finland finns den största andelen elever som fick intensifierat eller särskilt stöd i Kymmenedalen, där 18 procent av eleverna fick intensifierat eller särskilt stöd. Den minsta andelen som fått stöd fanns i Kajanaland, där 10 procent av eleverna fick särskilt eller intensifierat stöd.

Andelen grundskolelever som fått intensifierat eller särskilt stöd enligt landskap 2013, %

I landskapen i Fasta Finland varierade andelen elever som fick intensifierat stöd av alla elever mellan 4 och 8 procent. Andelen elever som fick intensifierat stöd var minst i Kajanaland och störst i Österbotten. På Åland fick 15 procent av grundskoleleverna intensifierat stöd.

I landskapen i Fasta Finland varierade andelen elever som fick särskilt stöd av alla grundskolelever mellan 5 och 10 procent. Andelen elever som fick särskilt stöd var minst i Mellersta Österbotten och störst i Kymmenedalen. På Åland var andelen elever som fick särskilt stöd 5 procent.

Tre av fyra elever som fick intensifierat stöd fick specialundervisning på deltid

Bland de elever som fick intensifierat stöd år 2013 ingick specialundervisning på deltid för 74 procent av eleverna, stödundervisning för 57 procent och biträdes- och/eller tolkningstjänster för 42 procent. Bland de elever som fick särskilt stöd ingick specialundervisning på deltid för 37 procent av eleverna, stödundervisning för 34 procent och biträdes- och/eller tolkningstjänster för 57 procent. Av eleverna med särskilt stöd hade 27 procent förlängd läroplikt.

Av de elever som fick särskilt stöd fick 19 procent sin undervisning helt i en grupp inom den allmänna undervisningen och 42 procent helt i en specialgrupp. Av eleverna med särskilt stöd fick 39 procent en del av sin undervisning i en grupp inom den allmänna undervisningen och en del i en specialgrupp.

Bland eleverna som fick särskilt stöd i grundskolans förskoleundervisning, grundläggande utbildning och i påbyggnadsundervisning studerade drygt 45 procent den allmänna lärokursen i alla läroämnen. Av eleverna studerade 14 procent ett läroämne enligt en individuell lärokurs, 12 procent studerade två eller tre läroämnen enligt en individuell lärokurs och 22 procent studerade fyra eller fler läroämnen enligt en individuell lärokurs. Av eleverna med särskilt stöd studerade 5 procent enligt verksamhetsområde. Undervisningen kan ordnas enligt verksamhetsområde, om den inte kan anordnas enligt lärokurser i läroämnena på grund av att eleven har ett svårt funktionshinder eller sjukdom.

En femtedel av eleverna i grundskolan fick specialundervisning på deltid under läsåret 2012–2013

Under läsåret 2012–2013 fick 120 200 elever specialundervisning på deltid, vilket var 22 procent av grundskoleleverna hösten 2012. Under föregående läsår 2011–2012 var antalet som fick specialundervisning på deltid färre, dvs. 116 300 elever (21 procent).

Andelen grundskolelever som fått specialundervisning på deltid av alla grundskolelever läsåren 2001/2002-2012/2013, %

Hösten 2012 ingick specialundervisning på deltid i 20 400 elevers plan för intensifierat stöd och i 15 400 elevers plan för särskilt stöd. När man subtraherar kommer man fram till att ungefär 84 000 av de 120 000 elever som fick specialundervisning på deltid under läsåret 2012–2013 fick specialundervisning på deltid som allmänt stöd.

Hösten 2012 hade en plan för lärande inom intensifierat stöd gjorts för 27 400 elever och 41 000 elever hade fått ett beslut om särskilt stöd. Under läsåret 2012–2013 fanns det totalt omkring 152 800 elever som fick specialundervisning på deltid som allmänt stöd, intensifierat stöd eller särskilt stöd, vilket var 28 procent av grundskoleleverna hösten 2012. Andelen är exakt lika stor som hösten 2011.

Antalet studerande inom yrkesutbildning som fått specialundervisning har ökat åtminstone fr.o.m. år 2004

Antalet studerande som fått specialundervisning inom yrkesutbildning som leder till examen har ökat åtminstone fr.o.m. år 2004, då uppgifterna började statistikföras: år 2004 fick totalt 12 500 studerande specialundervisning, år 2008 totalt 16 500 och år 2012 totalt 21 200 studerande. Andelen som fick specialundervisning av alla studerande inom yrkesutbildning som leder till examen var under samma år fem, sex och åtta procent.

År 2012 var antalet studerande inom yrkesutbildning för unga (läroplansbaserad yrkesutbildning i läroanstaltsform) 132 550, av vilka 15 procent var specialstuderande. Av manliga studerande var 17 procent och av kvinnliga 13 procent specialstuderande. Av alla specialstuderande var 60 procent män.

Av specialstuderande inom yrkesutbildning för unga studerade de flesta (86 %) i yrkesläroanstalter. När det gäller specialstuderande studerade 13 procent i specialyrkesläroanstalter och ungefär en procent i andra läroanstalter som erbjuder yrkesutbildning.

Bland specialstuderande inom yrkesutbildning för unga studerade 79 procent i samma grupp (integrerat) med andra studerande.

Källa: Utbildning. Statistikcentralen

Förfrågningar: Suvi Vainio 029 551 2915, koulutustilastot@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (300,0 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Uppdaterad 12.6.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Stöd för lärande [e-publikation].
ISSN=1799-1609. 2013. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 24.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/erop/2013/erop_2013_2014-06-12_tie_001_sv.html