Förstasidan > Statistik > Europaparlamentsval > 2019 > Europaparlamentsval, kvalitetsbeskrivning

Europaparlamentsval, kvalitetsbeskrivning

• 1. Relevans av statistikuppgifterna
• 2. Metodbeskrivning för statistikundersökningen
• 3. Riktighet och exakthet
• 4. Tidsenlighet och rättidighet
• 5. Tillgänglighet och transparens
• 6. Jämförbarhet
• 7. Tydlighet och konsistens/enhetlighet samt dokumentering

1. Relevans av statistikuppgifterna

1.1 Sammandrag av uppgiftsinnehåll i statistiken

Statistikcentralen producerar Finlands officiella statistik över Europaparlamentsvalet med de centrala uppgifterna om kandidater, invalda, röstberättigade, väljare och väljarstödet för partierna. På internet har förhandsuppgifter publicerats om Europaparlamentsvalen i Finland från och med det första valet år 1996. Statistiken har uppdaterats med siffrorna för det fastställda resultatet. På statistiksidan Europaparlamentsval finns också tabeller i databaserna, dvs. i statistiktjänsten StatFin, där det fr.o.m. år 2004 finns uppgifter också efter röstningsområde.

1.2 Centrala begrepp
Valförrättning

Europaparlamentsvalet förrättas vart femte år i alla medlemsländer. Europaparlamentet är det enda internationella organ som medborgarna väljer i direkta val. För de praktiska arrangemangen svarar de nationella myndigheterna. I Finland anordnas valet av justitieministeriet, som fastställer kandidaterna och valresultatet. I Finland förrättas Europaparlamentsvalet söndagen den 26 maj. Valet förrättas enligt gällande vallagstiftning. Närmare information finns på justitieministeriets webbsidor www.vaalit.fi (=> vallagstiftning) och www.finlex.fi, vallagen (714/1998).

Vallagstiftning

Val av ledamöter till Europaparlamentet (Europarlamentsval) förrättas i alla medlemsstater enligt statens nationella lagstiftning. Dessutom följs bestämmelserna i EU:s rättsakt (från år 1976). Genom en revidering av vallagstiftningen år 1998 samlades alla valbestämmelser under en lag, vallagen (714/1998), som trädde i kraft 8.10.1998. Vallagen (714/1998) 2 §, 2 mom. och 18 §, 3 mom. har ändrats genom lagen 1213/2013. Lag 1213/2013 trädde i kraft 1.1.2014.

Ändring av vallagstiftningen 939/2017

Ändring av vallagen (939/2017), där brevröstning för utlandsfinländare och andra som vistas utomlands under valtiden möjliggjordes fastställdes 14.12.2017 och träder i kraft 1.11.2018. Brevröstningen kan användas första gången i riksdagsvalet 2019.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen (RP 101/2017 rd).

Centrala principer vid förrättning av val

Alla val i Finland förrättas enligt följande principer:

• Valen är direkta . Väljarna (de röstberättigade) röstar direkt på dem som de vill se invalda.

• Valen är proportionella. Vid proportionella val står antalet kandidater som väljs från varje parti (eller annan gruppering) i proportion till antalet röster partiet eller grupperingen får i jämförelse med andra grupperingar (gäller inte presidentval).

• Valen är hemliga. Valhemligheten innebär att varken valmyndigheterna eller någon annan får veta vem en väljare röstat på eller om väljaren eventuellt lämnat in en blank röstsedel. Om väljaren överhuvudtaget har utövat sin rösträtt, dvs. om han eller hon har röstat, hör dock inte till valhemligheten.

• Allmän och lika rösträtt i valen. Allmän rösträtt innebär att rösträtten är enbart beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller. Lika rösträtt innebär att varje röstberättigad har lika rätt att påverka valresultatet. Vid allmänna val har alla en röst.

• Varje väljare skall rösta själv. Rösträtten får inte utövas via ombud.

• Röstningen skall ske i närvaro av en valmyndighet. Ett undantag är brevröstning som inte sker i närvaro av en valmyndighet. När brevröstningen förrättas ska den röstande se till att det finns två personer närvarande som vittnen undertecknar en försäkran om att den röstande har röstat med bevarande av valhemligheten och så att hans eller hennes valfrihet inte har kränkts.

• Det finländska valsystemet är en kombination av personval och partival . Med en och samma siffra röstar väljarna både på ett parti och en person (gäller inte presidentval).

Rösträtt (2 § 2, ändring 1.1.2014), upprättande av och uppgifter i rösträttsregister (18 § 3, ändring 1.1.2014) samt valbarhet

Röstberättigad vid Europaparlamentsval som förrättas i Finland är var och en som senast på valdagen har fyllt 18 år:

• a) finska medborgare oavsett boningsort, och

• b) medborgare i andra medlemsstat i Europeiska unionen som inte förlorat sin röstträtt i den medlemsstat i vilken de är medborgare och som senast den 80 dagen före valdagen har anmält sig till Finlands rösträttsregister via magistraten och

• b1) som har en hemkommun i Finland den 51 dagen före valdagen eller

• b2) är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finland verksam internationell organisation eller medborgare som är familjemedlemmar till sådana personer och som bor i Finland.

Vid samma Europaparlamentsval får var och en rösta enbart i en av Europeiska unionens medlemsstater, dvs. en röstberättigad får rösta antingen i sitt hemland eller i den stat där han eller hon bor (bosättningstaten).

En finsk medborgare som inom den föreskrivna tidsfristen har meddelat att han eller hon önskar utöva sin rösträtt i en annan medlemsstat är inte röstberättigad i Finlands Europaparlamentsval.

Den röstberättigade kan rösta antingen 1) under förhandsröstningstiden eller 2) på valdagen, på söndagen.

Rösträttsförfarande för medborgare i en annan medlemsstat i Europeiska unionen

Medborgare i en annan medlemsstat i Europeiska unionen som är bosatta i Finland kan om de så önskar rösta i Finlands Europaparlamentsval. Förutsättningen för detta är att personen själv anmäler sig till Finlands rösträttsregister senast 7.3.2019 före kl. 16. Anmälan görs till magistraten.

När en person har antecknats i rösträttsregistret i Finland, skickar Finlands myndigheter meddelande om detta till myndigheterna i den röstberättigades hemstat, varvid hemstatens myndigheter avför den röstberättigade från vallängden för hemstaten. Detta därför att den röstberättigade enligt Europeiska Unionens valakt får rösta i en enda medlemsstat inom EU: antingen i sin hemstat eller sin bosättningsstat.

En medborgare i Europeiska unionen som antecknats i Finlands rösträttsregister kan också ställa upp som kandidat i Finlands Europaparlamentsval.

Rösträttsförfarande för finska medborgare i en annan medlemsstat i Europeiska unionen

En röstberättigad finsk medborgare som är bosatt i en annan medlemsstat i Europeiska unionen får välja om han eller hon röstar i Europaparlamentsvalet i sin bosättningsstat eller i Finland.

Om han eller hon vill utnyttja sin rösträtt i Europaparlamentsvalet i sin bosättningsstat ska han eller hon anmäla sig till vallängden i staten i fråga inom utsatt tid och i enlighet med bosättningsstatens vallagstiftning. Därefter skickar valmyndigheten i staten i fråga meddelande om detta till Befolkningsregistercentralen i Finland, som ser till att personen inte antecknas i rösträttsregistret för Europaparlamentsvalet i Finland.

Om han eller hon vill rösta i Europaparlamentsvalet i Finland, behöver han eller hon inte göra någonting, utan han eller hon är automatiskt röstberättigad i valen i Finland. Om den röstberättigade däremot tidigare har anmält att han/hon röstar i valen i sin bosättningsstat och nu önskar rösta i valen i Finland, ska han eller hon begära avförande av den tidigare anmälan av valmyndigheten i sin bosättningsstat. Om den röstberättigade är osäker på om anmälan är i kraft kan saken kontrolleras genom att kontakta valmyndigheten i bosättningsstaten.

Om Förenade kungariket (UK) utträder ur Europeiska unionen före början av valperioden (Brexit), deltar landet inte i Europaparlamentsvalet 2019. Alla finska medborgare som bor i Förenade kungariket kommer automatiskt att anmälas till Europaparlamentsvalets rösträttsregister i Finland och de kommer att sändas en anmälan om rösträtt till den adress som de angett i Finlands Befolkningsdatasystem.

Upprättande av och uppgifter i rösträttsregister

Om den röstberättigade inte har hemkommun i Finland den 51 dagen före valdagen, ska folkbokföringskommunen enligt lagen om hemkommun antecknas i rösträttsregistret i stället för hemkommunen. Om folkbokföringskommunen inte längre hör till finskt territorium, ska Helsingfors stad antecknas i stället för den. Om en sådan medborgare i en annan medlemsstat i Europeiska unionen som är röstberättigad vid Europaparlamentsval inte har hemkommun i Finland, ska rösträttskommunen antecknas i rösträttsregistret i stället för hemkommunen. Den röstberättigade hör i detta fall till det röstningsområde som fullmäktige med stöd av 8 § 1 mom. har bestämt i fråga om de röstberättigade som i befolkningsdatasystemet inte har antecknats vid någon fastighet.

Valbarhe t

För valbarhet vid Europaparlamentsval gäller vad som bestäms om valbarhet vid riksdagsval. Valbar, dvs. behörig att vara kandidat, är således

1. varje i Finland röstberättigad finsk medborgare som inte står under förmynderskap och

2. varje röstberättigad medborgare i en medlemsstat inom Europeiska unionen, som anmälts och tagits in i rösträttsregistret i Finland, förutsatt att han eller hon inte i hemstaten har förlorat sin valbarhet vid Europaparlamentsval.

Ledamot av Europaparlamentet kan inte dock vara den som är

1. medlem av statsrådet,

2. ledamot av Europeiska kommissionen,

3. domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska gemenskapernas domstol eller i Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt,

4. direktionsledamot i Europeiska centralbanken,

5. ledamot av Europeiska revisionsrätten,

6. Europeiska ombudsmannen,

7. medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska gemenskapen eller Europeiska atom- och energigemenskapen,

8. medlem av Regionkommittén,

9. medlem av sådana kommittéer eller andra organ som tillsatts enligt fördragen om upprättande av Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapens medel eller för att utföra permanenta och direkta förvaltningsuppgifter,

10. styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken,

11. tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan eller i Europeiska centralbankens tjänst eller

12. sådan innehavare av ämbete eller uppdrag som inte enligt grundlagen kan vara riksdagsledamot.

Kandidatuppställning

Kandidater vid Europaparlamentsval får ställas upp av

1. partier, som införts i partiregistret och

2. valmansföreningar som bildats av röstberättigade.

De uppställda kandidaterna är kandidater i hela landet. Varje parti får ställa upp högst 20 kandidater. Partierna kan sluta sig samman till att bilda valförbund. Partier som bildat valförbund får dock ställa upp högst lika många kandidater som det maximala antalet kandidater för ett enskilt parti (dvs. 20). Alla kandidater ställs upp på riksnivå. För att bilda en valmansförening som ställer upp en kandidat vid Europaparlamentsval krävs minst 2 000 röstberättigade personer. Valmansföreningarna kan bilda gemensamma listor och varje lista kan ha högst 20 kandidater.

Partier och valmansföreningar ska ge in sin kandidatlista (kandidatansökan) till Helsingfors valkretsnämnd senast på den 40 dagen före valdagen före kl. 16. Vid Europaparlamentsvalet 2019 är tidsfristen för inlämnandet av kandidatansökan dock undantagsvis torsdagen den 18 april 2019 före kl. 16. Anmälan om valförbund och gemensamma listor ska lämnas till valkretsnämnden inom samma tidsfrist.

Helsingfors valkretsnämnd gör upp en sammanställning av kandidatlistorna i vilken kandidaterna för alla partier, valmansföreningar och gemensamma listor finns i utlottad ordning. För varje kandidat antecknas i sammanställningen ordningsnummer (med 2 som första nummer), namn, hemkommun och titel, yrke eller befattning.

Parlamentsplatser

Europaparlamentet består av högst 751 ledamöter (efter möjligt utträde av Förenade kungariket 705 ledamöter). Var och en medlemsstat kan ha högst 96, men minst 6 ledamöter.

I valet 2019 är antalet ledamöter som utses från Finland 14 eller 13, beroende på om Förenade kungariket fortfarande är medlem i EU då valperioden inleds (=i början av juli). Vid tidigare Europaparlamentsval har antalet ledamöter som utsetts från Finland varit enligt följande: 16 ledamöter åren 1996 och 1999, 14 ledamöter år 2004 samt 13 ledamöter åren 2009 och 2014.

Medlemsstater och deras nuvarande platsantal och det platsantal som blir gällande om Förenade kungariket inte längre är en medlemsstat

Medlemsstat	Nuvarande platsantal	Nytt platsantal	Förändring
Tyskland	96	96	-
Frankrike	74	79	+5
Förenade kungariket	73	-	-73
Italien	73	76	+3
Spanien	54	59	+5
Polen	51	52	+1
Rumänien	32	33	+1
Nederländerna	26	29	+3
Grekland	21	21	-
Belgien	21	21	-
Portugal	21	21	-
Tjeckien	21	21	-
Ungern	21	21	-
Sverige	20	21	+1
Österrike	18	19	+1
Bulgarien	17	17	-
Danmark	13	14	+1
Slovakien	13	14	+1
Finland	13	14	+1
Irland	11	13	+2
Kroatien	11	12	+1
Litauen	11	11	-
Slovenien	8	8	-
Lettland	8	8	-
Estland	6	7	+1
Cypern	6	6	-
Luxemburg	6	6	-
Malta	6	6	-
Totalt	751	705

I Europaparlamentet hör ledamöterna till olika politiska grupper efter sin politiska tillhörighet, inte nationalitet. För att bilda en politisk grupp krävs 25 ledamöter från minst sju medlemsstater. Parlamentets platsfördelning *15.5.2019 (www.europarl.europa.eu/meps/fi/search/advanced?groupCode=2970):

EPP-gruppen, Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) *216
S&D, Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet *185
ECR, Gruppen Europeiska konservativa och reformister *77
ALDE&R, Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa + Renaissance + USR PLUS *69
Gruppen De gröna/EFA, Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen Greens/EFA *52
GUE/NGL, Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster *52
EFDD, Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa *42
ENF, Gruppen Nationernas och frihetens Europa *36
NI Grupplösa *20

Parlamentsplatserna är fördelade på så sätt att de medlemsländer som till sin folkmängd är små har relativt sett fler platser är de stora medlemsländerna.

Europaparlamentet, namn och förkortningar på de politiska grupperna samt de finländska ledamöternas partitillhörighet (situation 5.6.2019)

Den finländska ledamotens partitillhörighet	Förkortning	Gruppens namn på svenska och förkortining
Samlingspartiet SAML	EPP	Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) EPP
Centern i Finland CENT Svenska folkpartiet i Finland SFP	ALDE&R	Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa + Renaissance + USR PLUS ALDE
Sannfinländarna SAF	ECR	Gruppen Europeiska konservativa och reformister ECR
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	S & D	Gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater och demakrater i Europaparlamentet S & D
Gröna förbundet GRÖNA	Gröna/EFA	Gruppen De Gröna/ Europeiska fria alliansen Gröna/EFA
Vänsterförbundet VÄNST	GUE/NGL	Gruppen Europeiska enade vänstern/ Nordisk grön vänster GUE/NGL
..	EFDD	Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa EFDD
..	NI	Grupplösa - Ledamöter som inte tillhör någon politisk grupp NI
..	ENF	Gruppen Nationers och frihetens Europa ENF

Platserna fördelas mellan partierna, valförbunden och valmansföreningarna enligt storleksordningen av de röstetal som kandidaterna sammanlagt fått i hela landet i enlighet med d`Hondts metod. Partiet, valförbundet eller den gemensamma listan får som första jämförelsetal partiets, valförbundets eller den gemensamma listans hela röstetal. Den kandidat som fått mest röster i grupperingen får som jämförelsetal grupperingens hela röstetal, den kandidat som fått näst mest röster hälften av röstetalet och den som fått tredje mest röster en tredjedel av röstetalet etc.

Ändringar i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningar

Ändringarna i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningarna när det gäller valen under olika år återfinns i avsnittet Klassificeringar (på ingångssidan Europaparlamentsval).

Valkretsindelningen ändrades genom lagen om ändring av vallagen (271/2013) som trädde i kraft 1.9.2013. Lagen tillämpades första gången i riksdagsvalet 2015 (19.4.2015). I samband med ändringen av vallagen sammanslogs Kymmene (08) och Södra Savolax (09) valkretsar till Sydöstra Finlands valkrets (08) samt Norra Savolax (10) och Norra Karelens (11) valkretsar till Savolax-Karelens valkrets (09).

Kommunerna har placerats i valkretsar efter gällande valkretsindelning. I början av år 2019 fanns det 295 kommuner i Fastlandsfinland och 16 i landskapet Åland.

I statistiken har gällande statistiska kommungruppering använts (Statistikcentralen, kommuner och kommunbaserade indelningar). I den statistiska kommungrupperingen indelas kommunerna på basis av tätortsbefolkningsandelen och invånarantalet i den största tätorten i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner. Indelningen baserar sig på tätortsavgränsningen år 2018 och uppgiften om kommunens folkmängd från år 2017. Tätortsavgränsningen görs årligen av Finlands miljöcentral.

1. Urbana kommuner är de kommuner i vilka 90 procent av befolkningen bor i tätorter eller där den största tätortens folkmängd är minst 15 000.

2. Tätortskommuner utgörs av de kommuner i vilka minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är minst 4 000 men under 15 000.

3. Landsbygdskommuner är de kommuner där mindre ån 60 procent av befolkningen bor i tätorder och den största tätortens folkmängd är under 15 000 samt de kommuner där minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är under 4 000.

Indelningarna i statistiken

Valkretsarnas namn i Europaparlamentsvalet 2019 är:

1. Helsingfors valkrets

2. Nylands valkrets

3. Egentliga Finlands valkrets

4. Satakunta valkrets

5. Lanskapet Ålands valkrets

6. Tavastlands valkrets

7. Birkalands valkrets

8. Sydöstra Finlands valkrets

9. Savolax-Karelens valkrets

10. Vasa valkrets

11. Mellersta Finlands valkrets

12. Uleåborgs valkrets

13. Lapplands valkrets

I Europaparlamentsvalet är Finland en enda valkrets. Kandidaterna är kandidater i hela landet och väljarna kan rösta på vilken kandidat som helst. De angivna rösterna i Europaparlamentsvalet räknas dock i första hand efter valkrets och därefter sammanslår Helsingfors valkretsnämnd resultaten för alla valkretsar för att få resultatet för hela landet.

Statistikcentralens kommunindelning. Valkrets, kommungrupp, kommun, röstningsområde, parti (som finns antecknade i partiregistret), kandidaternas och de invaldas ålder, nationalitet och bostadsland.

Följande registrerade partier ställde upp kandidater i europaparlamentvalet 2019 (17/19):

• Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP)

• Centern i Finland (CENT)

• Samlingspartiet (SAML)

• Svenska folkpartiet i Finland (SFP)

• Kristdemokraterna i Finland (KD)

• Gröna förbundet (GRÖNA)

• Vänsterförbundet (VÄNST)

• Sannfinländarna (SAF)

• Finlands Kommunistiska Parti (FKP)

• Liberalpartiet - Frihet att välja (LIBE)

• Piratpartiet (Pirat.p.)

• Djurrättspartiet (EOP)

• Medborgarpartiet (KP)

• Feministiska partiet (FP)

• Blå framtid (Sin)

• Finlands folk först (SKE)

• Rörelsen sju stjärnor (STL)

Insamlingsmetoder för uppgiftskälla

Statistikcentralen får primärmaterialet för valen ur Justitieministeriets valdatasystem, vars tekniska utförande sköts av Tieto Abp. Statistikcentralen samlar in uppgifter med en separat blankett om förhandsröstning från de kommuner som inte använder ett elektroniskt rösträttsregister (kommunerna i landskapet Ålands valkrets).

1.3 Lagar, förordningar och rekommendationer

Statistikcentralens uppgift är att sammanställa statistik över samhällsförhållanden (lag om Statistikcentralen 24.1.1992/48). Statistiken omfattar också valstatistiken. I Statistikcentralens arbetsordning fastställs enheten för befolknings- och välfärdsstatistik som producent av valstatistik (Statistikcentralens arbetsordning, TK-00-954-18).

2. Metodbeskrivning för statistikundersökningen

Statistiken baserar sig på ett totalmaterial. Statistikens primärmaterial baserar sig på justitieministeriets valdatasystem, som består av fem delsystem:

1. Basdata- och röstningsställesystemet med uppgifter om bl.a. valkrets-, kommun- och röstningsområdesindelningar, valmyndigheterna och röstningsställena (registret över röstningsställen som innehåller uppgifter om allmänna förhandsröstningsställen och röstningställen på valdagen).

2. Rösträttssystemet (rösträttsregistret), till vilket Befolkningsregistercentralen plockar ut uppgifterna om alla röstberättigade den 46:e dagen (10.4.2019) före valdagen.
   Rösträttsregistret grundas separat för varje val. Till rösträttsregistret förs de uppgifter om varje röstberättigad (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe), som ingick i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen före valdagen (5.4.2019). Rösträttsregistret vinner laga kraft klockan 12 den 12:e dagen före valdagen.
   Rösträttsregistret är i använd på förhandsröstningsställena och alla som förhandsröstat antecknas i det. Efter förhandsröstningen skrivs vallängderna, som ska finnas på vallokalerna på valdagen, ut ur registret. Rösträttsregistret kan dock också användas på vallolakerna på valdagen i stället för vallängderna.
   

3. Kandidatdatasystemet (kandidatregistret, fasställs 25.4.2019), i vilket följande uppgifter om varje kandidat antecknas: namn, kandidatnummer, yrke, hemkommun, parti/valmansförening (som uppställt kandidaten) och personbeteckning.

4. Det centraliserade räkningssystemet, till vilket valkretsnämnderna och kommunala centralvalnämnder levererar uppgifterna om valresultatet.

5. Resultattjänsten (Statistik- och datatjänstsystemet), med hjälp av vilken uppgifterna om valresultatet och övriga statistikuppgifter förmedlas till massmedierna och Statistikcentralen.

Statistikcentralens valdatasystem består av följande fyra valfiler: områdesfilen, partifilen, kandidatfilen och kandidatregistret.

Bakgrundsanalys av de röstande

Uppgifterna om röstberättigade och väljare har erhållits ur rösträttsregistret i Justitieministeriets valdatasystem. Bakgrundsuppgifterna på individnivå baserar sig på Statistikcentralens material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistiken samt på examensregistret.

De grupper som är föremål för granskning är dels röstberättigade och förhandsröstande i valet i hela landet, dels de röstberättigade och de som röstat i sådana röstningsområden där ett elektroniskt rösträttsregister användes i europaparlamentsvalet 2019.

Av de röstberättigade ingår i analysen bara finska medborgare som är bosatta i Finland.

I analysen har de röstberättigade och de röstande beskrivits utifrån vissa variabler. Bakgrundsuppgifterna är i allmänhet från år 2016–2017. Nyare uppgifter än detta var inte tillgängliga. Med ålder avses personens ålder på valdagen i hela år.

I det följande beskrivs de bakgrundsvariabler som använts i analysen.

Valkretsar

När det gäller de röstberättigade baserar sig uppgiften om valkrets på den uppgift om personens bostadskommun som 51 dagar före valdagen uttagits från Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Utländsk bakgrund

Utländsk bakgrund har granskats med hjälp av två variabler, dvs. personens språk eller härkomst. De som klassificerats som personer med utländsk bakgrund efter språk har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Personer vars båda föräldrar (eller den enda kända föräldern) är födda utomlands klassificeras som personer med utländsk bakgrund på grundval av härkomst. Uppgiften är från år 2018.

Huvudsaklig verksamhet

Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av en persons ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas efter huvudsaklig verksamhet i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. Dessa kan ytterligare indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka. Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register.

Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:

• sysselsatta

• arbetslösa

• 0–14-åringar

• studerande, skolelever

• pensionärer

• beväringar, civiltjänstgörare

• övriga utanför arbetskraften

Uppgiften i analysen beskriver personens verksamhet under sista veckan år 2017.

Familjeställning

I den här analysen har befolkningen indelats enligt familjeställning i följande kategorier:

• gift/sambo med barn

• ensamförsörjare

• par utan barn

• ensamboende

• hemmaboende ungdom

• annat

Till gift/sambo med barn räknas alla äkta makar eller sambor samt personer i registrerat partnerskap, med egna och/eller partners barn som bor hemma. Par utan barn är gifta/sambor samt personer i registrerat partnerskap som inte har barn. Med hemmaboende ungdomar avses personer som bor tillsammans med sina egna föräldrar/sin egen förälder eller sina adoptivföräldrar/sin adoptivförälder och som har ställningen barn i familjen. Gruppen "annan" innehåller sådana personer utan familj som bor tillsammans med andra personer (t.ex. en mor/far som bor tillsammans med sitt barns familj), bostadslösa och anstaltsbefolkning. Ensamboende utan familj hör till klassen "ensamboende".

Uppgiften om familjeställning är från år 2017.

Antal barn

I analysen har antalet biologiska barn och adoptivbarn använts som barnantal för en person. Uppgiften är från år 2017.

Utbildningsnivå

Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen.

Personer som avlagt examen på mellannivå har 11–12 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. studentexamina, 1–3 års yrkesexamina och yrkesinriktade grundexamina.

Utbildning på lägsta högre nivå tar 2–3 år efter mellannivån. Sådana utbildningar är t.ex. tekniker-, merkonom- och sjukskötarexamina, som inte är yrkeshögskoleexamina.

För lägre högskoleexamen krävs 3–4 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till lägre högskolenivå räknas t.ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina.

För högre högskoleexamen krävs i regel 5–6 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till utbildning på högre högskolenivå räknas t.ex. magisterexamina och läkarnas specialiseringsexamina.

För examen på forskarutbildningsnivå krävs självständigt och publiceringsdugligt forskningsarbete eller avhandling. Examina är vetenskapliga licentiat- eller doktorsexamina.

Uppgifterna om utbildning erhålls ur Statistikcentralens examensregister. Uppgifterna i analysen är från år 2017.

Disponibla penningunkomster

De disponibla penninginkomsterna omfattar inkomstposter i form av pengar och naturaförmåner med anknytning till anställning. I penninginkomster ingår inte kalkylerade inkomstposter, av vilka den kalkylerade bostadsinkomsten är den viktigaste. Då man från penninginkomsterna (brutto) drar av betalda transfereringar, är den återstående inkomsten disponibel penninginkomst.

Uppgiften är från år 2017.

Medianinkomst

I en rangordning av inkomsttagarna efter inkomstens storlek är medianinkomsten den mittersta observationen. På vardera sidan om den mittersta inkomsttagaren finns lika många inkomsttagare. Medianen är inte lika känslig för extrema observationer som det aritmetiska medeltalet.

Yrke

Yrke har granskat med hjälp av Yrkesklassificering 2010 som beskriver yrkestrukturen i samhälle.

Uppgiften är från år 2016.

3. Riktighet och exakthet

Materialet i valstatistiken baserar sig på Justitieministeriets valdatasystem och på de uppgifter som valmyndigheterna levererat, som kan anses vara tillförlitliga.

4. Tidsenlighet och rättidighet

De fastställda uppgifterna avviker alltid i någon mån från siffrorna i förhandsstatistiken. Förhandsresultatet efter valnatten står till användarnas tjänst till dess att ett fastställt resultat erhålls.

Resultaten ändras till alla delar efter att det fastställda resultatet erhållits: efter röstningsområde, kommun, valkrets, parti samt ifråga om antalet röster för alla kandidater och för de invalda, vilket innebär att t.o.m. deras inbördes ordning kan ändras.

5. Tillgänglighet och transparens

Det första materialet, dvs. förhandsuppgifterna, publiceras på internet, i StatFin-tjänsten samt på statistiksidan Europaparlamentsval, så snart som möjligt. Valuppgifterna efter kommun och röstningsområde samt antalet röster för de invalda förs in i StatFin-tjänsten.

På statistiksidan Europaparlamentsval publiceras offentliggöranden och tabeller på tre språk (finska, svenska och engelska) gällande det aktuella valet. Det andra materialet, dvs. de slutliga uppgifterna levereras till Statistikcentralen efter att valresultatet fastställts. De fastställda uppgifterna, som motsvarar den preliminära statistiken, publiceras på internet efter det att valresultatet fastställts och uppdateras i StatFin-tjänstens databaser.

6. Jämförbarhet

Den nya statistiska kommungrupperingen (urbana kommuner, tätorts- och landsbygdskommuner) började användas år 1999. Innan dess grupperades kommunerna på följande sätt: städer och övriga kommuner. De ändringar i valkretsar och kommuner som skett mellan valen har beaktats i sådan statistik som har jämförelseuppgifter i förhållande till resultaten från tidigare val.

På statistiksidan Europaparlamentsval presenteras uppgifter om valresultaten som tidsserietabeller fr.o.m. år 1996. Preliminär valstatistik har publicerats på internet på statistiksidan. StatFin-tjänsten har en tidsserie över Europaparlamentsvalen fr.o.m. 1996 (Obs! Fr.o.m. år 2004 också uppgifter efter röstningsområde).

7. Tydlighet och konsistens/enhetlighet samt dokumentering

Justitieministeriet publicerar omfattande allmän information om de olika valen, det landsomfattande kandidatregistret och uppgifter om valresultatet på sina webbsidor (www.vaalit.fi). Justitieministeriets statistik över förhandsväljare avviker från Statistikcentralens statistik över förhandsväljare, eftersom uppgifterna fastställs utgående från olika grunder:

• Justitieministeriet räknar antalet förhandsväljare av antalet röstberättigade

• Statistikcentralen räknar antalet förhandsväljare av alla väljare

De indelningar som använts i statistiken finns på Statistikcentralens webbsidor.

Källa: Europaparlamentsvalet 2019, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 12.7.2019