Förstasidan > Statistik > Riksdagsval > 2015 > 1. Bakgrundsanalys av kandidaterna och de invalda i riksdagsvalet 2015

1. Bakgrundsanalys av kandidaterna och de invalda i riksdagsvalet 2015

I det följande redovisas uppgifter om röstberättigade personer i riksdagsvalet 2015, partiernas kandidater och de invalda i riksdagen utgående från olika bakgrundsuppgifter. Uppgifterna om röstberättigade personer har erhållits ur det rösträttsregister som upprättats 4.3.2015 och kandidatuppgifterna ur det kandidatregister som upprättats 19.3.2015. Uppgifterna om de invalda baserar sig på det fastställda resultatet 22.4.2015. Bakgrundsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens statistiska material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret. Av de röstberättigade ingår bara röstberättigade som är bosatta i Finland. Partier som fått in kandidater i riksdagen i riksdagsvalet 2011 presenteras specificerat i figurerna och i tabellerna och för dem används i analysen benämningen "Riksdagspartier". Uppgifter om övriga partiers och valmansföreningars kandidater har summerats i gruppen "Övriga".

Kandidaterna skiljer sig till sin ålders- och könsstruktur från alla röstberättigade. Detta måste tas i beaktande, då kandidaterna jämförs med de röstberättigade. I tabellerna och figurerna i analysen har uppgifterna inte åldersstandardiserats. Vid en åldersstandardisering skulle skillnaden mellan kandidater och röstberättigade minska något, t.ex. då man jämför kandidaternas och de röstberättigades utbildningsnivå, huvudsakliga verksamhet, familjeställning och socioekonomiska ställning.

1.1. Kandidater, invalda och röstberättigade efter kön

Kvinnornas andel av kandidaterna och de invalda har stabiliserats på 40 procent

Vid valet uppställdes 2 146 kandidater, vilket är 169 kandidater färre än i det förra riksdagsvalet, men ändå 142 fler än i riksdagsvalet år 2007. I valet år 2011 ställde nästan alla riksdagspartier upp fler kandidater än år 2007. I detta val var det bara Svenska folkpartiet i Finland (SFP) och Kristdemokraterna i Finland som ställde upp fler kandidater än i det förra valet. SFP:s kandidater ökade med 25 procent från 83 till 104. (Tabell 1)

Tabell 1. Antal av kandidaterna efter parti i riksdagsvalen 2007, 2011 och 2015

Parti	Antalet kandidater efter parti			Förändringen från föregående val (%)
	2007	2011	2015	2011	2015
Kandidater totalt	2 004	2 315	2 146	15,5	-7,3
Samlingspartiet    SAML	225	232	214	3,1	-7,8
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	230	238	216	3,5	-9,2
Sannfinländarna    SAF	168	238	215	41,7	-9,7
Centern    i Finland    CENT	233	233	216	0,0	-7,3
Vänsterförbundet    VÄNST	208	236	216	13,5	-8,5
Gröna    förbundet    GRÖNA	202	228	208	12,9	-8,8
Svenska folkpartiet    i Finland    SFP	75	83	104	10,7	25,3
Kristdemokraterna    i Finland    KD	188	191	193	1,6	1,0
Övriga	475	636	564	33,9	-11,3

Av kandidaterna var 1 301 män och 845 kvinnor. Av riksdagspartierna ställde Sannfinländarna (35,3 %) och Centern i Finland (39,8 %) upp relativt sett minst kvinnliga kandidater i valet år 2015. Av riksdagspartierna var Sannfinländarna det enda partiet som låg under den genomsnittliga andelen för kvinnor (39,4 %). Flest kvinnliga kandidater hade Gröna förbundet (56,3 %) och Finlands Socialdemokratiska Parti (47,2 %). Bara Gröna förbundet hade fler kvinnliga än manliga kandidater. Av de röstberättigade är kvinnorna i majoritet, dvs. 51,5 procent. (Figur 1, Tabell 2)

Figur 1. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter kön i riksdagsvalet 2015, %

Andelen kvinnor av kandidaterna har varit på samma nivå under hela 2000-talet, dvs. en aning under 40 procent. Andelen kvinnliga kandidater hos Sannfinländarna har ökat med tio procentenheter från år 2003. Trots detta var de kvinnliga kandidaternas andel hos Sannfinländarna det lägsta av alla riksdagspartier. Jämfört med förra valet ökade andelen kvinnliga kandidater utöver hos Sannfinländarna också hos Samlingspartiet, SDP, Gröna förbundet och Kristdemokraterna.

I riksdagsvalet invaldes 117 män och 83 kvinnor. Andelen kvinnor av de invalda är 41,5 procent, vilket är ett par procentenheter högre än andelen kvinnor av kandidaterna. I valet år 2007 steg kvinnornas andel av de invalda till över 40 procent och har därefter stabiliserats på denna nivå. Jämfört med valet år 2011 valdes dock en procentenhet färre kvinnor till riksdagen.

Relativt sett flest kvinnor invaldes bland Kristdemokraterna, SDP och Vänsterförbundet. I alla dessa partier var över hälften av de invalda kandidaterna kvinnor. De minsta andelarna kvinnor av de invalda fanns bland Centern (28,6 %), Sannfinländarna (31,6 %) och SFP (33,3 %).

Vänsterförbundet och SDP har profilerat sig som partier för kvinnor. I valet år 2003 var 26 procent av Vänsterförbundets invalda kvinnor och i valet år 2007 bara 17 procent. Ett klart kliv framåt skedde i valet år 2011 då kvinnornas andel av partiets invalda redan var över 40 procent. Nu var andelen nästan 60 procent. En liknande trend har också funnits bland SDP:s invalda, medan Gröna förbundet uppvisar en motsatt trend. Då nästan 80 procent av Gröna förbundets invalda var kvinnor i valet år 2003 har nu kvinnornas andel sjunkit under 50 procent. I små partier, såsom SFP och Kristdemokraterna kan slumpmässigheten orsaka betydande variationer i könsandelarna.

Tabell 2. Andelen kvinnor av röstberättigade, kandidater och invalda (efter parti) i riksdagsvalet 2003, 2007, 2011 och 2015, %

Parti	2003	2007	2011	2015
Röstberättigade	51,7	51,6	51,6	51,5
Kandidater	39,8	39,9	39,0	39,4
Samlingspartiet    SAML	49,1	44,0	44,8	46,3
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	48,0	49,1	43,3	47,2
Sannfinnländarna    SAF	24,6	25,0	33,2	35,3
Centern    i Finland    CENT	41,5	43,8	41,2	39,8
Vänsterförbundet    VÄNST	44,6	45,7	43,6	43,1
Gröna    förbundet    GRÖNA	52,2	52,5	51,8	56,3
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	41,6	45,3	44,6	44,2
Kristdemokraterna    i Finland    KD	40,9	39,4	42,9	45,6
Övriga	28,1	28,2	28,5	24,5
Invalda	37,5	42,0	42,5	41,5
Samlingspartiet    SAML	37,5	40,0	34,1	43,2
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	45,3	55,6	64,3	61,8
Sannfinnländarna    SAF	0,0	20,0	28,2	31,6
Centern    i Finland    CENT	23,6	29,4	34,3	28,6
Vänsterförbundet    VÄNST	26,3	17,6	42,9	58,3
Gröna    förbundet    GRÖNA	78,6	66,7	50,0	46,7
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	50,0	55,6	55,6	33,3
Kristdemokraterna    i Finland    KD	42,9	57,1	50,0	60,0

Minst kvinnliga kandidater i Vasa och Laplands valkretsar

I valet 2015 fanns det minst kvinnliga kandidater i Lapplands och Vasa valkretsar, dvs. omkring 36 procent. I Vasa valkrets var de kvinnliga kandidaternas andel på samma nivå också i valen år 2007 och 2011. I Lapplands valkrets ökade de kvinnliga kandidaternas andel med ett par procentenheter jämfört med valet år 2011, men var dock tre procentenheter lägre jämfört med valet år 2007. (Figur 2, Tabell 3)

Av valkretsarna i Fasta Finland var de kvinnliga kandidaternas andel högst i Tavastlands valkrets (42,5 %). Också i Helsingfors, Egentliga Finlands, Mellersta Finlands och Uleåborgs valkretsar var andelen kvinnliga kandidater över 40 procent. Av de sju kandidaterna i Ålands valkrets var fyra kvinnor, dvs. 57 procent.

I nästan alla valkretsar är majoriteten av de röstberättigade kvinnor. Den kvinnliga majoriteten är störst i Helsingfors valkrets där 54,3 procent av de röstberättigade är kvinnor. I Uleåborgs och Lapplands valkretsar finns det nästan lika många röstberättigade kvinnor som män.

Bland kandidaterna var underrepresentationen av kvinnor störst i Vasa, Lapplands och Birkalands valkretsar, där andelen kvinnliga kandidater var över 14 procentenheter mindre än andelen kvinnor av de röstberättigade. I Tavastlands, Mellersta Finlands och Uleåborgs valkretsar var denna skillnad minst, dvs. under 10 procentenheter.

Relativt sett flest invalda kvinnor i Lapplands och egentliga Finlands valkretsar

Fler kvinnor än män invaldes från Lapplands och Egentliga Finlands valkretsar. Från Satakunta, Savolax-Karelens och Uleåborgs valkretsar invaldes lika många kvinnor och män. Relativt sett minst kvinnor valdes in i riksdagen från Mellersta Finlands och Vasa valkretsar, kvinnornas andel av de invalda var bara omkring 30 procent. Man bör dock beakta att slumpmässigheten kan påverka könsandelarna i betydande grad i de små valkretsarna.

Figur 2. Andel kvinnor av röstberättigade, kandidater och invalda efter valkrets i riksdagsvalet 2015, %

Landskapet Ålands valkrets ingår inte i figuren på grund av få kandidater

Tabell 3. Andel kvinnor av kandidater och av invalda efter valkrets i riksdagsvalen 2007, 2011 och 2015 samt av invalda 2015, % ¹⁾

Valkrets	Andelen kvinnor av kandidaterna (%)			Andelen kvinnor av de invalda (%)
	2007	2011	2015	2007	2011	2015
Hela landet	39,9	39,0	39,4	42,0	42,5	41,5
Helsingfors	40,8	40,8	41,3	61,9	42,9	36,4
Nyland	42,6	40,9	39,6	50,0	48,6	34,3
Egentliga Finland	39,6	40,3	41,0	41,2	47,1	52,9
Satakunta	37,4	40,2	38,1	22,2	33,3	50,0
Tavastland	39,0	38,6	42,5	42,9	42,9	42,9
Birkaland	44,1	36,7	37,4	27,8	44,4	42,1
Sydöstra Finland	37,1	36,3	38,9	44,4	38,9	41,2
Savolax-Karelen	41,0	40,7	38,1	25,0	33,3	50,0
Vasa	36,1	36,1	35,9	41,2	35,3	31,3
Mellersta Finland	37,9	41,8	40,9	50,0	60,0	30,0
Uleåborg	37,2	38,5	40,6	38,9	33,3	50,0
Lappland	38,6	33,3	35,6	28,6	42,9	57,1

1) Landskapet Ålands valkrets ingår inte i tabellen på grund av få kandidater

En tredjedel av kandidaterna uppställda också år 2011

Drygt en tredjedel av kandidaterna i riksdagsvalet år 2015 var också uppställda som kandidater i valet år 2011 och ungefär 15 procent var uppställda både i valet år 2011 och år 2007. Av riksdagspartierna hade SDP (45,8 %) och Sannfinländarna (42,8 %) den största andelen samma kandidater som i det förra valet. Den minsta andelen samma kandidater hade SFP (26,9 %) och Kristdemokraterna (29,0 %). SFP och Kristdemokraterna är de enda partierna där antalet kandidater ökade jämfört med det förra valet, SFP med t.o.m. en fjärdedel. (Figur 3)

Figur 3. Andel samma kandidater (efter parti) i riksdagsvalen 2007, 2011 och 2015, % av partiets kandidater

En tredjedel av dem som valdes in i riksdagen också invalda i de två föregående valen

Av dem som valdes in i riksdagen invaldes 61,5 procent också i riksdagsvalet år 2011. Relativt sett mest samma invalda hade valets förlorare SDP (70,6 %) medan relativt sett minst samma invalda fanns bland Gröna förbundets kandidater, som åter hörde till valets vinnare. En tredjedel av den nya riksdagens ledamöter har också invalts i de två föregående valen. (Figur 4).

Figur 4. Andel samma invalda riksdagsledamöter (efter parti) i riksdagsvalen 2007, 2011 och 2015, % av partiets invalda

1.2. Åldersstruktur

Kandidaterna i genomsnitt 4,5 år yngre än de röstberättigade

De manliga kandidaternas genomsnittliga ålder var 46,1 år och de kvinnliga kandidaternas 45,2 år. De kvinnliga kandidaterna var i genomsnitt ungefär sex år yngre än de kvinnliga röstberättigade, de manliga kandidaterna var något under tre år yngre. De röstberättigades genomsnittliga ålder har stigit med något under ett år från föregående riksdagsval. Männens genomsnittliga ålder på valdagen var nu 48,9 år och kvinnornas 51,5 år.

Kandidaternas åldersstruktur avviker från de röstberättigades (figurerna 5 och 6). Ålderspyramiden liknar varken i den ena eller i den andra gruppen längre någon pyramid. Pyramiden för de röstberättigade är jämntjock ända till 70-åringarna och efter det minskar åldersklasserna kraftigt. I kandidaternas pyramid är majoriteten i alla ålderklasser män, dessutom saknas både de yngsta och de äldsta åldersklasserna. Flest manliga kandidater finns bland 30–34-åringarna och bland 50–54-åringarna. De kvinnliga kandidaternas tyngdpunkt ligger däremot i åldersklasserna 35–39-åringar och 45–54-åringar.

Figur 5. Röstberättigades åldersfördelning efter kön i riksdagsvalet 2015, % av alla röstberättigade

Figur 6. Kandidaternas åldersfördelning efter kön i riksdagsvalet 2015, % av alla kandidater

Kvinnorna i majoritetet bland riksdagsledamöter under 50 år

De män som invaldes i riksdagen är klart äldre än de invalda kvinnorna. Genomsnittsåldern för de invalda männen är 49,1 år och för de invalda kvinnorna 44,4 år. Flest män finns i åldersklassen 50–54 år (11,0 % av alla invalda) och flest kvinnor i åldersklassen 35–39 år (8 % av alla invalda). I den övre delen av åldersspannet, av dem som fyllt 60 år, är bara 17,2 procent kvinnor. Bland ledamöter under 50 år finns det däremot en knapp kvinnlig majoritet: 50,5 procent av ledamöterna under 50 år är kvinnor.

Nu invaldes betydligt fler ledamöter under 35 år än i de två föregående valen. Av de invalda är 17 procent under 35 år, medan de ungas andel har varit 12–13 procent i de två föregående valen.

Äldre än genomsnittet är Kristdemokraternas och Centerns invalda riksdagsledamöter. Genomsnittsåldern för Kristdemokraternas invalda är 52,6 år och för Centerns invalda 51,0 år. (Tabell 4, figur 6 och 7)

Figur 7. De invaldas åldersfördelning efter kön i riksdagsvalet 2015, % av alla invalda

Kristdemokraternas kandidater de äldsta

Bland riksdagspartierna hade Kristdemokraterna de äldsta kandidaterna: kandidaternas genomsnittliga ålder var 49,7 år och andelen kandidater som fyllt 65 år är 12,2 procent. De yngsta kandidaterna fanns hos Gröna förbundet. Av Gröna förbundets kandidater var omkring en tredjedel yngre än 35 år och kandidaternas genomsnittliga ålder var 40,6 år. Av alla kandidater var omkring en fjärdedel yngre än 35 år och omkring tio procent 65 år eller äldre. (Figur 8, Tabell 4)

Figur 8. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter åldersklass i riksdagsvalet 2015, %

Tabell 4. De röstberättigades, kandidaternas och de invaldas (partivis) genomsnittsålder efter kön i riksdagsvalet 2015

Parti	Totalt	Män	Kvinnor
Röstberättigade	50,3	48,9	51,5
Kandidater	45,8	46,1	45,2
Samlingspartiet    SAML	45,5	46,5	44,3
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	44,6	45,6	43,5
Sannfinländarna    SAF	47,3	48,6	44,9
Centern    i Finland    CENT	47,1	48,1	45,5
Vänsterförbundet    VÄNST	43,3	43,6	42,8
Gröna    förbundet    GRÖNA	40,6	40,8	40,4
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	44,5	45,4	43,3
Kristdemokraterna    i Finland    KD	49,7	50,4	48,9
Övriga	47,0	45,7	51,0
Invalda	47,2	49,1	44,4
Samlingspartiet    SAML	47,1	51,3	41,4
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	46,6	50,5	44,2
Sannfinländarna    SAF	46,2	45,3	48,3
Centern    i Finland    CENT	51,0	53,3	45,4
Vänsterförbundet    VÄNST	43,7	52,6	37,3
Gröna    förbundet    GRÖNA	41,7	38,6	45,1
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	45,4	43,2	..
Kristdemokraterna    i Finland    KD	52,6	..	..
Övriga	..	..	..

1.3. Utländsk bakgrund

Svenska folkpartiet har flest kandidater med främmande modersmål

Relativt sett fanns det något fler personer med ett främmande språk som modersmål bland kandidaterna än bland de röstberättigade. Av kandidaterna hade 2,2 procent ett främmande modersmål, medan 1,7 procent av de röstberättigade har ett främmande språk som modersmål (tabell 5). Jämfört med riksdagsvalet år 2011 minskade andelen kandidater med ett främmande modersmål något, även om andelen personer med främmande modersmål har ökat bland de röstberättigade. Över hälften av kandidaterna med ett främmande modersmål kandiderade i Helsingfors eller Nylands valkrets.

Också när det gäller svenskspråkiga var andelen kandidater något fler än andelen röstberättigade. Av de röstberättigade har 5,3 procent svenska som modersmål och av kandidaterna 6,6 procent. I Fasta Finland koncentrerades de svenskspråkiga kandidaterna till Vasa, Nylands och Helsingfors valkretsar.

Flest kandidater med främmande modersmål hade SFP, nästan fem procent, och SDP 3,2 procent (figur 9). Minst kandidater med främmande modersmål hade däremot Sannfinländarna och Samlingspartiet, dvs. mindre än en procent av alla kandidater.

Av de invalda har 1,5 procent ett främmande språk som modersmål och 8,0 procent är svenskspråkiga (tabell  5). De förras andel av alla invalda är något mindre än deras andel av de röstberättigade. De svenskspråkigas andel är däremot något större än deras andel av befolkningen.

Tabell 5. Röstberättigade, kandidater och invalda efter kön och språk i riksdagsvalet 2015, %

	Totalt	Män	Kvinnor
Röstberättigade	100,0	100,0	100,0
Finska, samiska	92,9	92,9	92,9
Svenska	5,3	5,5	5,2
Annat språk	1,7	1,6	1,9
Kandidater	100,0	100,0	100,0
Finska, samiska	91,3	91,4	91,1
Svenska	6,6	6,4	6,9
Annat språk	2,2	2,2	2,0
Invalda	100,0	100,0	100,0
Finska, samiska	90,5	90,6	90,4
Svenska	8,0	8,5	7,2
Annat språk	1,5	0,9	2,4

Figur 9. Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade och kandidater (partivis) samt invalda i riksdagsvalet 2015, %

Av kandidaterna är 2,5 procent av utländsk härkomst

Man kan också granska befolkningen med utländsk bakgrund efter personens härkomst. Till personer med utländsk härkomst räknas personer vars båda föräldrar (eller enda förälder) är födda utomlands. I riksdagsvalet 2015 var 2,5 procent av kandidaterna av utländsk härkomst och av röstberättigade något under två procent. Andelen personer med utländsk härkomst ökade något både bland kandidaterna och de röstberättigade. Andelen personer av utländsk härkomst av alla personer bosatta i Finland är dock större eftersom bara finska medborgare är röstberättigade och får kandidera i riksdagsval. Av befolkningen som var bosatt i Finland år 2007 hade 3,5 procent utländsk härkomst och i slutet av år 2014 var andelen 5,5 procent. (Figur 10)

Figur 10. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade och kandidater i riksdagsvalen 2007, 2011 och 2015, %

I fråga om befolkningen bosatt i Finland är den senaste uppgiften från i slutet av år 2014

Av riksdagspartierna hade SFP (3,8 %), SDP (3,2 %) och Vänsterförbundet (2,8 %) flest kandidater med utländsk härkomst. Av partierna utanför riksdagen hade omkring sex procent av Finlands Kommunistiska Partis kandidater och något över tre procent av Självständighetspartiets kandidater utländsk härkomst. Av riksdagspartierna hade Sannfinländarna minst kandidater med utländsk härkomst, dvs. något under en procent av kandidaterna. (Figur 11)

En procent av de invalda har utländsk härkomst.

Figur 11. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda i riksdagsvalet 2015, %

1.4. Utbildningsnivå

Riksdagskandidaterna hade allt högre utbildning

Riksdagskandidaterna var en högt utbildad grupp. Nästan hälften av kandidaterna hade högskoleexamen, men bara omkring 20 procent av de röstberättigade. Av alla kandidater hade 9,1 procent bara utbildning på grundnivå, men av de röstberättigade är andelen 27,2 procent. (Figur 12, Tabell 6)

Kandidaternas utbildningsnivå har stigit för varje val. I valet år 2007 hade omkring 14 procent av kandidaterna enbart utbildning på grundnivå, i valet år 2015 är andelen något under tio procent. På motsvarande sätt har andelen kandidater som avlagt högskoleexamen stigit med omkring tio procentenheter från valet år 2007, dvs. från 39,4 procent till 48,7 procent.

Högst utbildade var Samlingspartiets kandidater, av dem hade 55 procent högre högskoleexamen eller examen på forskarutbildningsnivå. Andelen kandidater som avlagt examen på denna nivå var lägst hos Vänsterförbundet (22,2 %) och Sannfinländarna (23,7 %).

Av de invalda har 70 procent examen på högskolenivå

Till riksdagsledamöter väljs högt utbildade personer. Av de invalda har nästan 70 procent avlagt examen på högskolenivå, medan andelen av alla kandidater är omkring hälften och av de röstberättigade omkring 20 procent. Examen enbart på grundnivå har bara 3,5 procent av de invalda. Av kandidaterna och alla röstberättigade hade 9,1 procent resp. omkring 27,2 procent avlagt examen enbart på grundnivå.

Kvinnorna är numera mer utbildade än männen, särskilt i de yngre åldersklasserna. Detsamma gäller också i den nya riksdagen. Av de kvinnliga riksdagsledamöterna har omkring 76 procent avlagt examen på högskolenivå och av de manliga riksdagsledamöterna 63 procent.

Figur 12. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter utbildningsnivå i riksdagsvalet 2015, %

Tabell 6. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter utbildningsnivå i riksdagsvalet 2015, %

Parti	Totalt	Grund- nivå	Mellan- nivå	Lägsta högre nivå	Lägre högsk. nivå	Högre högsk.nivå, forsk.utb.
Röstberättigade	100,0	27,2	42,2	10,7	10,3	9,6
Kandidater	100,0	9,1	33,3	8,6	16,6	32,4
Samlingspartiet    SAML	100,0	5,1	14,0	13,1	12,6	55,1
Gröna    förbundet    GRÖNA	100,0	1,4	21,7	1,9	23,2	51,7
Centern    i Finland    CENT	100,0	2,8	22,0	12,1	15,0	48,1
Kristdemokraterna    i Finland    KD	100,0	7,8	27,6	9,4	14,1	41,1
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	100,0	7,7	29,8	3,8	18,3	40,4
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	100,0	6,0	33,3	8,8	19,9	31,9
Sannfinnländarna    SAF	100,0	5,6	36,7	15,3	18,6	23,7
Vänsterförbundet    VÄNST	100,0	8,3	39,8	5,6	24,1	22,2
Övriga	100,0	19,5	48,2	7,2	11,8	13,3
Invalda	100,0	3,0	19,6	9,5	17,1	50,8
Män	100,0	5,2	22,4	10,3	18,1	44,0
Kvinnor	100,0	0,0	15,7	8,4	15,7	60,2

1.5. Arbetsmarknadsställning

Största delen av kandidaterna i arbetslivet

Största skillnaden mellan kandidaternas och de röstberättigades huvudsakliga verksamhet är andelarna sysselsatta och pensionärer. Den senaste statistiska uppgiften är från slutet av år 2013. Av alla röstberättigade var något över hälften sysselsatta, medan över 70 procent av kandidaterna var sysselsatta. Bland de röstberättigade är pensionärerna däremot betydligt fler än bland kandidaterna, dvs. omkring 30 procent. Var tionde av kandidaterna var pensionär. Skillnaden beror till största delen på åldersstrukturen. Av kandidaterna hade mindre än 10 procent fyllt 65 år, medan motsvarande andel bland de röstberättigade är 26 procent. Om man jämför kandidaterna med röstberättigade som är under 65 år minskar skillnaden mellan kandidater och röstberättigade.

Nästan 90 procent av Centerns och SDP:s kandidater var sysselsatta. Också av Samlingspartiets, Gröna förbundets och Sannfinländarnas kandidater var mer än 80 procent sysselsatta. Av riksdagspartierna hade Vänsterförbundet (73,1 %) den minsta andelen sysselsatta av kandidaterna. Pensionärernas andel var synnerligen stor bland kandidaterna utanför riksdagspartierna. Av riksdagspartierna hade Kristdemokraterna och SFP flest pensionärskandidater. (Figur 13, Tabell 7)

Det fanns ungefär lika mycket studerande och arbetslösa bland både röstberättigade och kandidater. Vänsterförbundet och Gröna förbundet hade det största antalet studerande bland kandidaterna och Vänsterförbundet och Sannfinländarna det största antalet arbetslösa.

Av de invalda var nästan alla, dvs. 93,5 procent, sysselsatta i slutet av år 2012. Av de invalda var 3,5 procent pensionärer och 2,5 procent studerande.

Figur 13. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2015, %

Tabell 7. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2015, %

Parti	Totalt	Sysselsatta	Arbetslösa	Studerande	Pensionärer	Övriga
Röstberättigade	100,0	52,4	7,1	7,0	29,9	3,7
Röstberättigade, 18–64-åriga	100,0	69,9	9,6	9,5	6,5	4,5
Kandidater	100,0	72,2	7,7	7,3	10,0	2,9
Centern    i Finland    CENT	100,0	89,7	1,4	4,7	3,7	0,5
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	100,0	88,4	3,2	3,7	3,7	0,9
Samlingspartiet    SAML	100,0	84,6	1,9	5,1	7,0	1,4
Gröna    förbundet    GRÖNA	100,0	80,2	4,8	11,1	1,0	2,9
Sannfinnländarna    SAF	100,0	79,5	9,8	2,8	6,0	1,9
Kristdemokraterna    i Finland    KD	100,0	77,1	4,7	4,2	10,4	3,6
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	100,0	74,0	4,8	8,7	8,7	3,8
Vänsterförbundet    VÄNST	100,0	73,1	102	11,6	4,2	0,9
Övriga	100,0	46,2	14,9	9,9	23,1	5,9
Invalda	100,0	93,5	0,0	2,5	3,5	0,5

Högsta relativa sysselsättningstal bland Centern, SDP:s och Samlingspartiets kandidater

Det relativa sysselsättningstalet beskriver de sysselsattas andel av befolkningen i en viss ålder, oftast används åldersklassen 15–64 år. Här har det relativa sysselsättningstalet beräknats på basis av 18–64-åringar. De röstberättigades relativa sysselsättningstal är 69,6 procent (figur 14). Kandidaternas sysselsättning låg på en klart högre nivå. Det relativa sysselsättningstalet för alla kandidater var 77,1 procent. Det högsta relativa sysselsättningstalet hade Centerns, SDP:s och Samlingspartiets kandidater: omkring 90 procent. Det lägsta relativa sysselsättningstalet av riksdagspartierna hade Vänsterförbundet, 74,4 procent.

Kvinnornas sysselsättning ligger oftast på en högre nivå. De röstberättigade kvinnornas relativa sysselsättningstal är 3,7 procentenheter högre än männens och de kvinnliga kandidaternas 4,1 procentenheter högre än de manliga kandidaternas. Det finns dock skillnader mellan partierna. Kvinnornas relativa sysselsättningstal var högre än männens bland Samlingspartiets, Sannfinländarnas och Centerns kandidater. Det relativa sysselsättningstalet för Samlingspartiets kvinnliga kandidater var allra högst, nästan 96 procent.

Figur 14. De röstberättigades och kandidaternas (partivis) relativa sysselsättningstal i riksdagsvalet 2015, de sysselsattas andel av 18–64-åringar (%)

En stor del av de sysselsatta kandidaterna var tjänsteman

Av de sysselsatta kandidaterna var ungefär 70 procent tjänstemän. Av de röstberättigade sysselsatta hör omkring 58 procent till denna grupp. Flest tjänstemän fanns det bland Kristdemokraternas och SFP:s kandidater (omkring 80 procent). I alla riksdagspartier var tjänstemännens andel av kandidaterna större än tjänstemännens andel av de röstberättigade. Däremot fanns det klart färre tjänstemän som kandidater för partier utanför riksdagen och för valmansföreningar. (Figur 13)

Av de röstberättigade är var tionde företagare, av kandidaterna något fler (13 %). Flest kandidater med företagarbakgrund hade Samlingspartiet, Centern och Sannfinländarna. Av de röstberättigade är 29 procent arbetare till sin socioekonomiska ställning. Av kandidaterna hör en betydligt mindre andel till den här gruppen (12,9 %). Flest arbetare fanns det bland Vänsterförbundets och SDP:s kandidater. Andelen arbetare av kandidaterna utanför riksdagspartierna låg mycket nära andelen av de röstberättigade.

Av de invalda är nästan 90 procent högre tjänstemän. Fem procent har företagarbakgrund och 0,6 procent jobbar i arbetaryrken. Också av de nya invalda är majoriteten högre tjänstemän, dvs. mer än två tredjedelar. (Figur 15)

Figur 15. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter socioekonomiskt ställning i riksdagsvalet 2015, %

Staten sysselsatte fler kandidater än röstberättigade

Av de kandidater som var med i arbetslivet arbetar 45 procent inom den offentliga sektorn. Inom den kommunala sektorn arbetade ungefär lika många av de röstberättigade och av kandidaterna. Däremot sysselsatte den statliga sektorn betydligt fler riksdagskandidater än röstberättigade. Då omkring sex procent av alla röstberättigade arbetar inom staten, var kandidaternas andel nästan en femtedel. Förklaringen är till stor del att det bland kandidaterna fanns 159 sittande riksdagsledamöter, vars arbetsgivarsektor var staten. Om man granskar enbart de kandidater som inte var riksdagsledamöter så accentueras andelen löntagare inom den statliga sektorn också i det fallet: av de nya kandidaterna arbetade 10,6 procent inom staten. (Figur 16)

Det finns mycket stora partivisa variationer i fråga om kandidaternas arbetsgivarsektor. Den största andelen kandidater som arbetade inom den statliga sektorn har Sannfinländarna (32,2 %) och den minsta Kristdemokraterna (9,2 %). Inom den kommunala sektorn arbetade flest kandidater för Gröna förbundet (36,3 %) och inom den privata sektorn flest kandidater för Vänsterförbundet (52,1 %). Den största andelen företagare bland kandidaterna hade för sin del Samlingspartiet (19,8 %) och Centern (18,3 %).

Över hälften av de nya invalda kommer från den privata sektorn

Majoriteten av de invalda, dvs. över 70 procent arbetar inom den statliga sektorn, vilket förklaras av att sittande ledamöter valts in på nytt. Däremot kommer största delen av de nya riksdagsledamöterna från den privata sektor, dvs. är löntagare (46,6 %) eller företagare (15,5 %). Av de nya riksdagsledamöterna är 19,0 procent löntagare inom den statliga sektorn och 17,7 procent löntagare inom den kommunala sektorn.

Figur 16. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter arbetsgivarsektor i riksdagsvalet 2015, %

1.6. Familjeställning

Av de röstberättigade är en fjärdedel ensamboende, av kandidaterna en femtedel

Kandidaterna avvek också till sin familjeställning från de röstberättigade: det fanns betydligt fler föräldrar i familj och betydligt färre som lever i ett barnlöst parförhållande än bland de röstberättigade. Detta förklaras naturligtvis redan av det faktum att kandidaternas åldersstruktur var yngre än de röstberättigades. Hos en stor del av de röstberättigade har barnen redan flyttat hemifrån, medan en stor del av kandidaterna var i den åldern att barnen fortfarande bor hemma.

Av alla röstberättigade är nästan en fjärdedel till sin familjeställning föräldrar i familjer med två makar. Fyra procent av alla röstberättigade är ensamförsörjare. Omkring 33 procent av de röstberättigade är barnlösa och lever i ett parförhållande, något under 25 procent är ensamboende utan familj och omkring åtta procent är hemmaboende vuxna barn som bor med sina föräldrar. Återstående omkring fem procent är utan familj som bor tillsammans med andra, är bostadslösa eller hör till anstaltsbefolkningen.

Flest kandidater som till sin familjeställning var föräldrar i familjer med två makar finns bland Samlingspartiets och Centerns kandidater. Av båda partiernas kandidater hörde omkring hälften till den här gruppen. Det minsta antalet föräldrar som räknas till gifta/sambor med barn fanns bland Vänsterförbundets kandidater. Av alla kandidater var 5,6 procent ensamförsörjare. Flest ensamförsörjare fanns bland SDP:s och Gröna förbundets kandidater, något över sju procent. (Figur 17, Tabell 8)

Flest vuxna barn som bor med sina föräldrar fanns för sin del bland SFP:s (13,5 %) och Centerns (8,4 %) kandidater. Flest ensamboende kandidater utan familj hade Vänsterförbundet och Sannfinländarna, dvs. omkring en femtedel.

Av alla röstberättigade är 44 procent gifta och 15 procent samboende. Av kandidaterna var omkring hälften gifta och 14 procent samboende. Kristdemokraternas kandidater skiljer sig mest från väljarna, eftersom 75 procent av dem var gifta. Den lägsta andelen gifta kandidater hade Gröna förbundet (46,2 %) och Vänsterförbundet (49,1 %). Flest samboende fanns för sin del bland Gröna förbundets och SDP:s kandidater.

Över hälften av de invalda är till sin familjeställning föräldrar

Över hälften av de invalda är till sin familjeställning föräldrar, dvs. bor tillsammans med sina barn i samma familj. Av de invalda kvinnorna bor rentav 60 procent tillsammans med sina barn i familjer med en eller två vårdnadshavare, av de invalda männen däremot omkring 45 procent. Av de invalda lever fler män än kvinnor i ett parförhållande utan hemmaboende barn. Av de invalda männen hör 30,2 procent till den här gruppen och av kvinnorna 21,7 procent (Figur 17, Tabell 8).

Figur 17. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter familjeställning i riksdagsvalet 2015, %

Tabell 8. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter familjeställning i riksdagsvalet 2015, %

Parti	Totalt	Gift/sambo med barn	Ensam- förs.	Par utan barn	Ensam- boende	Hemma- boende barn	Annan
Röstberättigade	100,0	25,1	4,0	33,5	24,4	7,8	5,2
Kandidater	100,0	39,2	5,6	24,2	20,5	5,2	5,1
Samlingspartiet    SAML	100,0	51,4	6,1	20,1	12,6	6,1	3,7
Centern    i Finland    CENT	100,0	50,0	6,5	17,8	15,4	8,4	1,9
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	100,0	46,3	7,4	25,0	16,2	4,2	0,9
Kristdemokraterna    i Finland    KD	100,0	45,3	3,1	32,8	10,9	3,1	4,7
Gröna    förbundet    GRÖNA	100,0	44,0	7,2	23,7	14,5	4,3	6,7
Sannfinnländarna    SAF	100,0	42,8	6,5	24,7	19,5	2,8	3,7
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	100,0	42,3	5,8	19,2	14,4	13,5	4,8
Vänsterförbundet    VÄNST	100,0	40,3	5,1	25,0	20,4	3,2	6,0
Övriga	100,0	21,3	4,4	25,7	33,9	5,1	9,6
Invalda	100,0	46,2	5,0	26,6	17,6	3,5	1,0
Män	100,0	42,2	2,6	30,2	18,1	5,2	1,7
Kvinnor	100,0	51,8	8,4	21,7	16,9	1,2	0,0

1.7. Antalet barn

Flest barn bland Kristdemokraternas kandidater

Även om en stor del av de röstberättigade och också många av kandidaterna för närvarande inte har samma vardag som barnfamiljerna, betyder det inte att de saknar erfarenhet av en sådan vardag. Av de röstberättigade har något under 35 procent aldrig haft eller har ännu inte egna barn, av kandidaterna åter var omkring 30 procent helt barnlösa. Andelen kandidater utan barn var minst hos Kristdemokraterna, bara omkring 20 procent. (Figur 18)

Figur 18. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter antalet barn i riksdagsvalet 2015, %

I genomsnitt hade de kvinnliga kandidaterna 1,8 barn och de manliga 1,7 barn (Figur 17). De röstberättigade kvinnorna har i genomsnitt 1,6 barn och de manliga 1,4 barn. I siffrorna ingår personens alla biologiska och adopterade barn oberoende av barnets ålder eller om barnet bor hemma.

Av dem som invaldes i riksdagen är omkring en femtedel barnlösa, bland både män och kvinnor. Av de invalda kvinnorna har 7,2 procent fler än tre barn, av de invalda männen 13,8 procent. I genomsnitt har de invalda kvinnorna 1,8 barn och de invalda männen 2,1 barn.

Figur 19. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter antalet barn (barn i genomsnitt) i riksdagsvalet 2015

1.8. Inkomstnivå

Samlingspartiets och Centerns kandidater har de högsta inkomsterna

I det följande granskas kandidaterna och de röstberättigade utgående från disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2013. Som inkomstbegrepp används disponibla penninginkomster. Med inkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Medianen för kandidaternas och för alla röstberättigades disponibla penninginkomster var 28 290 euro respektive 20 390 euro (figur 20). Kandidaternas disponibla penninginkomst var i genomsnitt 40 procent större än de röstberättigades.

Den största skillnaden jämfört med de röstberättigade fanns bland Samlingspartiets och Centerns kandidater, vars disponibla penninginkomst var mer än dubbelt så stor jämfört med de röstberättigade. Också SDP:s och SFP:s kandidater hade inkomster som är omkring 70 procent större än de röstberättigades. Av riksdagspartierna låg de disponibla penninginkomsterna för Vänsterförbundets kandidater, dvs. 26 600 euro, närmast väljarkårens inkomster.

Medianen för alla invaldas disponibla penninginkomster är 55 200 euro per år. De invaldas genomsnittliga disponibla penninginkomster är betydligt större än de röstberättigades eller kandidaternas. Jämfört med de röstberättigade har de invalda 2,7 gånger så mycket disponibla pengar och jämfört med kandidaterna omkring dubbelt så mycket disponibla pengar. Också de nya invalda har högre inkomster än de röstberättigade och kandidaterna. Deras disponibla penninginkomster är omkring 40 400 euro.

Figur 20. Medianen för de röstberättigades, kandidaternas (efter parti) och de invaldas disponibla penninginkomster i riksdagsvalet 2015, € per år

När den röstberättigade befolkningen sorteras enligt inkomst och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av dessa har var och en omkring 422 500 personer. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 37 900 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 8 300 euro.

Av alla kandidater hörde 30 procent till den högsta decilen. I den del av inkomstfördelningen där inkomsterna var högre finns Samlingspartiets, Centerns, SFP:s, SDP:s och Sannfinländarnas kandidater. Av dem hörde över 40 procent till den högsta decilen, av Samlingspartiets och Centerns kandidater rentav nästan 60 procent. (Figur 21 och 22, Tabell 9)

Figur 21. Kandidater som hörde till den högsta inkomstdecilen efter parti i riksdagsvalet 2015, % (disponibla penninginkomster)

Till den lägsta inkomstdecilen hör alltså en tiondel av alla röstberättigade. Av kandidaterna hörde något färre hit, omkring nio procent. Av kandidaterna för partier utanför riksdagen och kandidaterna för valmansföreningar hörde 16,6 procent till den lägsta inkomstdecilen och av SFP:s kandidater 10,7 procent. SDP hade den minsta andelen kandidater i den lägsta inkomstdecilen, dvs. bara 2,3 procent av kandidaterna.

Figur 22. Kandidater som hörde till den lägsta inkomstdecilen efter parti i riksdagsvalet 2015, % (disponibla penninginkomster)

Tabell 9. Andelar för kandidater som hörde till den högsta och lägsta inkomstdecilen efter parti i riksdagsvalet 2015, % av partiets kandidater

Parti	Högsta inkomstdecilen			Lägsta inkomstdecilen
	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
Kandidater totalt	30,9	30,6	31,3	8,6	9,6	7,0
Samlingspartiet    SAML	58,9	60,0	57,6	3,3	4,3	2,0
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	42,1	40,4	44,1	2,3	2,6	2,0
Sannfinländarna    SAF	40,9	43,9	35,5	4,2	5,0	2,6
Centern    i Finland    CENT	58,8	63,8	51,2	5,1	6,9	2,3
Vänsterförbundet      VÄNST	20,8	26,0	14,0	6,5	6,5	6,5
Gröna    förbundet    GRÖNA	27,1	28,9	25,6	8,7	7,8	9,4
Svenska folkpartiet    i Finland    SFP	42,7	44,8	40,0	10,7	13,8	6,7
Kristdemokraterna    i Finland    KD	25,4	24,8	26,1	7,8	7,6	8,0
Övriga	6,3	6,6	5,1	16,6	16,3	17,5

Källa: Riksdagsvalet 2015, fastställt valresultat, bakgrundanalys av kandidater och invalda. Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 30.4.2015