Publicerad: 15.3.2022
De offentliga samfundens finansiella ställning förbättrades med 4,5 miljarder från motsvarande kvartal året innan
De offentliga samfundens konsoliderade totalinkomster ökade med 4 miljarder euro under fjärde kvartalet 2021 från motsvarande kvartal året innan. De konsoliderade totalutgifterna minskade med 0,5 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. De offentliga samfundens finansiella ställning, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, förbättrades med 4,5 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. När man jämför med tredje kvartalet 2021 ökade de säsongrensade inkomsterna medan de säsongrensade utgifterna minskade, dvs. de offentliga samfundens finansiella ställning förbättrades under fjärde kvartalet 2021 jämfört med föregående kvartal. Under fjärde kvartalet 2021 var de offentliga samfundens underskott (nettoupplåning) 57 miljoner euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik "De offentliga samfundens inkomster och utgifter kvartalsvis". De offentliga samfunden består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna.
Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) för offentlig sektor, trenden
Förändringar från motsvarande kvartal året innan
Vid en granskning av förändringar jämfört med motsvarande kvartal året innan används icke-säsongrensade siffror. Statens totalinkomster uppgick till 17,4 miljarder euro och totalutgifterna till 18,2 miljarder euro under fjärde kvartalet. Statens totala inkomster ökade med 2,6 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. Av inkomsterna ökade inkomstskatterna, produktskatterna och kapitalinkomsterna mest. Av inkomstskatterna ökade både hushållens och samfundens inkomstskatter, och av produktskatterna särskilt mervärdesskatten. Av produktskatterna minskade inflödet i euro mest när det gäller bil- och motorcykelskatten, alkoholdrycksskatten, vinstmedlen från penningspelsverksamheten samt lotteriskatten, vars skattesats sänktes i början av 2021. Totalutgifterna minskade med 1,1 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. Av utgifterna minskade insatsförbrukningen och löpande transfereringar mest. Underskottet, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter (nettoupplåning), var hos staten 0,8 miljarder euro under fjärde kvartalet.
Lokalförvaltningens totala inkomster var 15,7 miljarder euro under fjärde kvartalet. Jämfört med motsvarande kvartal året innan var inkomsterna oförändrade. Av inkomsterna minskade transfereringarna från staten mest, men lokalförvaltningens inkomstskatter kompenserade nästan helt minskningen av transfereringarna. Både hushållens och samfundens utfall av inkomstskatt ökade. Under sista kvartalet var lokalförvaltningens totala utgifter 15,4 miljarder euro. De ökade med 3,3 procent från motsvarande kvartal året innan. Av utgifterna ökade insatsförbrukningen och löntagarersättningarna mest. Överskottet (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var hos lokalförvaltningen 0,3 miljarder euro, medan den var 0,8 miljarder euro under motsvarande kvartal året innan.
Socialskyddsfonderna består av arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalternas totalinkomster uppgick under fjärde kvartalet till 7,8 miljarder euro och totalutgifterna till 7,4 miljarder euro. Totalinkomsterna ökade med 0,8 miljarder euro, dvs. med 12,1 procent, från motsvarande kvartal året innan och totalutgifterna med 0,1 miljarder euro, dvs. med 1,9 procent. Av inkomsterna ökade socialskyddsavgifterna mest och av utgifterna de betalda pensionerna. Överskottet (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var hos arbetspensionsanstalterna 0,4 miljarder euro och ökade med ungefär 0,7 miljarder euro jämfört med motsvarande kvartal året innan.
Övriga socialskyddsfonders inkomster uppgick under fjärde kvartalet till 4,8 miljarder euro. Inkomsterna minskade med 2,1 procent från motsvarande kvartal året innan. När det gäller de största inkomstposterna ökade sektorns socialskyddsavgifter med 220 miljoner euro, medan transfereringarna från staten minskade med 269 miljoner euro. Övriga socialskyddsfonders utgifter uppgick till 4,6 miljarder euro och de minskade med 12,3 procent från motsvarande kvartal året innan. Utgifterna minskade mest på grund av betalda sociala förmåner andra än in natura, som minskade med 713 miljoner euro, dvs. med 17,6 procent, från året innan. Överskottet (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var hos övriga socialskyddsfonder 163 miljoner euro under andra kvartalet.
Förändringar från föregående kvartal
Vid en granskning av förändringar jämfört med föregående kvartal används säsongrensade siffror. Statsförvaltningens totala inkomster ökade med 6,1 procent från föregående kvartal. Statens totala utgifter ökade med 0,4 procent från föregående kvartal.
Lokalförvaltningens totala inkomster ökade med 5,4 procent från föregående kvartal. Totalutgifterna ökade med 1,0 procent från föregående kvartal.
Arbetspensionsanstalternas totala inkomster ökade med 3,3 procent jämfört med föregående kvartal, medan de totala utgifterna ökade med 1,0 procent.
Övriga socialskyddsfonders totala inkomster minskade med 3,1 procent och de totala utgifterna med 7,5 procent jämfört med föregående kvartal.
Uppgifterna för de två senaste åren är preliminära och preciseras när årsuppgifterna i nationalräkenskaperna preciseras. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna har beräknats med Tramo/Seats-metoden. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien. Uppgifterna baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 2.3.2022. Uppgifterna för första kvartalet 2022 publiceras 23.6.2022. Ansvaret för insamlingen av uppgifter om kommunernas och samkommunernas ekonomi i fråga om kvartalsuppgifterna överfördes från Statistikcentralen till Statskontoret i början av 2021: http://www.stat.fi/uutinen/kvartalsuppgifterna-om-kommunernas-ekonomi-har-for-forsta-gangen-publicerats-i-tjansten-granskakommunerf I den nya datainsamlingen har målet varit långtgående automatisering. Dessutom är datainnehållet som samlas in mer omfattande än tidigare. Ändringarna kan i inledningsskedet inverka på kvaliteten och jämförbarheten hos uppgifterna om de offentliga samfunden.
Källa: Den offentliga sektorns inkomster och utgifter, 4:e kvartalet 2021 Statistikcentralen
Förfrågningar: Lauri Piirainen 029 551 3278, Jouni Pulkka 029 551 3532, rahoitus.tilinpito@stat.fi
Ansvarig avdelningschef: Katri Kaaja
Publikationen i pdf-format (420,2 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Figurer
-
- Figurbilaga 1. Sociala förmåner andra än in natura (15.3.2022)
- Figurbilaga 2. Faktiska sociala avgifter (15.3.2022)
- Figurbilaga 3. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., trenden (15.3.2022)
- Figurbilaga 4. Skatter på produktion och import (15.3.2022)
- Figurbilaga 5. Totalinkomster, trenden (15.3.2022)
- Figurbilaga 6. Totalutgifter, trenden (15.3.2022)
- Figurbilaga 7. Konsumptionsutgifter, trenden (15.3.2022)
- Figurbilaga 8. Bruttosparande, trenden (15.3.2022)
- Revideringar i denna statistik
-
- Revideringar i denna statistik (15.3.2022)
Uppdaterad 15.3.2022
Finlands officiella statistik (FOS):
Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9374. 4:e kvartalet 2021. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 23.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jtume/2021/04/jtume_2021_04_2022-03-15_tie_001_sv.html