Konsumenternas förtroende nästan oförändrat i september

Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes något i september jämfört med augusti. Konsumenternas förtroendeindikator var i september 6,3, då den i augusti och i juli var 5,0. Förtroendet för ekonomin var något starkare än för ett år sedan (3,4), men klart svagare än långtidsmedelvärdet (12,3). Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades den 2–18 september 1 451 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenterna hade i september en pessimistisk syn på Finlands ekonomi och i synnerhet på arbetslöshetsutvecklingen. Uppskattningarna om arbetslösheten och Finlands ekonomi var dock något positivare i september jämfört med augusti. Konsumenternas syn på den egna ekonomin var fortfarande försiktig. Däremot ansåg man att hushållens möjligheter att spara var rätt så goda.

I september ansåg man att tidpunkten var ogynnsam för att ta lån och i synnerhet för att köpa kapitalvaror. I september oroade sig sysselsatta konsumenter något mer än i augusti för att själva råka ut för arbetslöshet.

Egen och Finlands ekonomi

I september trodde 29 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Av konsumenterna bedömde 32 procent för sin del att landets ekonomi försämras. För ett år sedan var motsvarande andelar 19 och 42 procent.

I september litade 22 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 16 procent befarade att den blir sämre inom ett år. För ett år sedan var motsvarande andelar 23 och 14 procent.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Arbetslöshet och inflation

I september litade 15 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året, medan mer än hälften, dvs. 54 procent, uppskattade att arbetslösheten ökar. Motsvarande andelar var i augusti 12 och 61 procent och för ett år sedan 12 och 58 procent.

Av de sysselsatta antog 11 procent i september att risken för arbetslöshet minskat för deras egen del under de senaste månaderna, medan 22 procent åter bedömde att risken ökat. 43 procent av de sysselsatta uppskattade att risken för arbetslöshet var oförändrad och 23 procent upplevde att de inte alls är i farozonen när det gäller arbetslöshet.

I september uppskattade konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,9 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,3 procent.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 35 procent i september att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Av hushållen avsåg 16 procent att ganska eller mycket säkert köpa bil inom ett år och 5 procent bostad. Av hushållen planerade 17 procent att renovera bostaden inom ett år.

Sparande och låntagning

I september antog 56 procent av konsumenterna att tidpunkten att spara är god. Av hushållen hade 65 procent sparat och 79 procent trodde att de kan spara under det följande året.

Av konsumenterna ansåg 51 procent i september att det är fördelaktigt att ta lån. För ett år sedan var motsvarande andel 62 procent. Av hushållen planerade 11 procent att ta lån inom ett år.

Konsumenternas syn på ekonomin

	Medeltal 10/1995-	Maxvärde 10/1995-	Minvärde 10/1995-	09/2012	08/2013	09/2013	Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4	12,3	22,9	-6,5	3,4	5,0	6,3	--
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal)	8,6	14,1	2,3	5,1	5,7	4,4	--
B4 Finlands ekonomi om 12 månader (nettotal)	3,6	25,3	-27,1	-14,2	-7,0	-3,6	-
B6 Inflationen om 12 månader (procent)	2,3	4,6	0,6	3,3	2,6	2,9
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal)	-1,5	27,6	-51,1	-25,2	-27,4	-22,0	--
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal)	0,1	7,6	-18,8	-2,4	-5,0	-6,6	--
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal)	19,1	41,8	-14,2	3,7	3,7	-1,3	--
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal)	11,4	36,8	-19,6	9,8	7,2	7,8	-
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal)	17,2	42,0	-47,1	16,7	6,7	4,4	-
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal)	38,6	52,2	10,9	47,9	48,7	46,3	+

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “ Utsikter ”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, +/- Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

Undersökningens population och urval

Till populationen i konsumentbarometern hör 4,4 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,6 miljoner hushåll i Finland. Populationen utvidgades i januari 2012 till att omfatta personer i åldern 75–84 år. Undersökningens bruttourvalsstorlek är 2 350 personer varje månad (tidigare 2 200 personer).

I september var bortfallet av svar 38,3 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrat eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunnat nå.

Förtroendeindikatorns värde uppskattas ha försämrats med drygt en enhet fr.o.m. januari 2012 sedan populationen utvidgades till att omfatta 75–84-åringar. Främst har detta berott på att nettotalet för en delfaktor, dvs. hushållets möjligheter att spara, sjunkit. Utvidgningen av populationen har dessutom inverkat något på resultaten om hemelektronik i hushållen.

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results; http://ec.europa.eu/economy_finance/db_indicators/surveys/index_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2013, september. Statistikcentralen

Förfrågningar: Tara Junes 09 1734 3503, Pertti Kangassalo 09 1734 3598, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (453,5 kB)

Översikter

1. Metoden för konsumentbarometern (27.9.2013)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Tabellbilaga 1. Konsumenternas syn och avsikter (27.9.2013)

Figurer

Figurbilaga 1. Konsumenternas förtroendeindikator (27.9.2013)
Figurbilaga 2. Mikro- och makroindikatorerna (27.9.2013)
Figurbilaga 3. Egen ekonomi (27.9.2013)
Figurbilaga 4. Finlands ekonomi (27.9.2013)
Figurbilaga 5. Inflationen (27.9.2013)
Figurbilaga 6. Arbetslösheten (27.9.2013)
Figurbilaga 7. Tidpunktens fördelaktighet för att (27.9.2013)
Figurbilaga 8. Hushållets penningsituation (27.9.2013)
Figurbilaga 9. Hushållets avsikter att ta lån, inom 12 månader (27.9.2013)
Figurbilaga 10. Köp av kapitalvaror, 12 månader framåt vs 12 månader bakåt (27.9.2013)
Figurbilaga 11. Hushållets avsikter att köpa, inom 12 månader (27.9.2013)

Uppdaterad 27.9.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. september 2013. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 18.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2013/09/kbar_2013_09_2013-09-27_tie_001_sv.html