Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade statistiksidan.

2. Kvinnor och män i kommunalvalet


Korrigerad 19.3.2014. De korrigerade siffror är markerade med rött. I kommunalvalet 2012 anfördes flera besvär hos förvaltningsdomstolarna och valresultatet har ändrats genom deras beslut (även fel i källmaterialet har korrigerats).

I det följande redovisas röstningsaktiviteten bland kvinnor och män samt valframgången efter parti och område. Avvikande från avsnittet ovan omfattar redovisningen alla givna röster och/eller röstberättigade.

2.1. Valdeltagandet sjönk oberoende av kön

Andelen väljare av de röstberättigade i kommunalvalet 2012 var bara 58,3 procent i hela landet, medan andelen väljare i föregående kommunalval 2008 var 61,2 procent. Valdeltagandet sjönk både bland män och bland kvinnor. I kommunalvalet 2012 var kvinnornas valdeltagande 59,8  procent och männens 56,7  procent. Förra gången kvinnornas valdeltagande var under 60 procent var i kommunalvalet 2000. Innan dess underskreds 60-procentsgränsen i kommunalvalet 1950. (Tabell 5.)

Männen röstade klart flitigare i kommunalvalen än kvinnorna ända till 1970-talet, då skillnaden i valdeltagande mellan könen minskade till några tiondels procentenheter. Kvinnornas valdeltagande var högre än männens för första gången i kommunalvalet 1984. Efter det har kvinnorna redan i nästan tre decennier röstat aktivare i kommunalvalen än männen.

Efter 1984 ökade skillnaden i valdeltagande mellan könen till kvinnornas fördel ända till kommunalvalet 2004. Då var kvinnornas valdeltagande 4,3 procentenheter högre än männens. I kommunalvalet 2012 minskade skillnaden mellan männens och kvinnornas valdeltagande till 3,1  procentenheter från 3,7 procentenheter i kommunalvalet 2008.

Tabell 5. Kvinnors och mäns valdeltagande i kommunalvalen 1950–2012, %

 År Kvinnor  Män    skillnaden Totalt
1950 58,9 67,6 -8,7 63,0
1953 68,0 75,3 -7,3 71,3
1956 62,9 70,0 -7,1 66,2
1960 72,7 77,4 -4,7 74,8
1964 77,9 80,9 -3,0 79,3
1968 75,3 78,4 -3,1 76,7
1972 75,4 75,8 -0,4 75,6
1976 78,5 78,6 -0,1 78,5
1980 78,0 78,2 -0,2 78,1
1984 74,3 73,7 0,6 74,0
1988 71,9 69,0 2,9 70,5
1992 72,1 69,6 2,5 70,9
1996 62,8 59,8 3,0 61,3
2000 57,7 53,9 3,8 55,9
2004 60,7 56,4 4,3 58,6
2008 63,0 59,3 3,7 61,2
2012 59,8 56,7 3,1 58,3

Sedan kommunalvalet 1976 har kvinnorna röstat livligare än i övriga landet i Vasa, Satakunta (t.o.m. 1996 Åbo läns norra valkrets) och Lapplands valkretsar. Så var fallet också i valet 2012. Livligast röstade kvinnorna i Vasa valkrets (64,5 %), näst livligast i Satakunta valkrets (62,3 %) och tredje livligast i Lapplands valkrets (62,1 %). (Tabell 6.) I dessa valkretsar röstade även männen något flitigare än i övriga valkretsar. Minst röstade kvinnorna och männen i Norra Karelens och Norra Savolax valkretsar.

Kvinnornas och männens valdeltagande sjönk från föregående val i samtliga valkretsar. För kvinnornas del sjönk valdeltagandet från föregående val minst i Helsingfors, Nylands och Norra Karelens valkretsar: med 1,3 procentenheter i Helsingfors och med 2,4  procentenheter i Nyland och i Norra Karelen . Minskningen av männens valdeltagande var lägst i Norra Karelen (1,0 procentenheter). I Nyland sjönk männens valdeltagande dock med 2,4  procentenheter och var klart lägre än männens valdeltagande i hela landet. Kvinnornas valdeltagande sjönk mest i Norra Savolax, Kymmene och Vasa valkretsar och männens valdeltagande mest i Norra Savolax, Vasa och Mellersta Finlands valkretsar.

I kommunalvalen har man upprepade gånger röstat livligare i landsbygdskommuner än i urbana kommuner. I landsbygdskommunerna var kvinnornas valdeltagande 65,8 procent, i tätortskommunerna 61,9 procent och i de urbana kommunerna 58,0  procent. Också männens valdeltagande korrelerar på motsvarande sätt med hur urban kommunen är. Av de tio största kommunerna var kvinnornas valdeltagande högst i Esbo (61,4 %) och Helsingfors (59,3 %). Lägst var det i Lahtis (54,0 %) och Kuopio (54,3 %). Männens valdeltagande varierade ännu mer mellan de stora städerna. Mest röstade männen i Esbo, där männens valdeltagande låg på 57,0 procent, och minst i Vanda, där bara 49,3  procent av alla röstberättigade män utnyttjade sin rösträtt.

Tabell 6. Kvinnors och mäns valdeltagande i kommunalvalen efter valkrets 1976–2012, %

Valkrets  1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012
FASTA
FINLAND
78,5 78,0 74,3 71,9 72,1 62,8 57,7 60,7 63,0 59,8
Helsingfors 75,0 72,8 67,1 64,9 68,0 59,8 53,3 59,5 60,6 59,3
Nyland 77,6 76,7 72,0 69,3 71,2 61,4 55,3 59,8 61,3 58,9
Egentliga
Finland
78,8 79,1 75,3 75,1 74,6 64,4 58,1 61,5 64,1 60,1
Satakunta 81,0 81,2 78,1 76,0 76,2 65,1 61,2 63,1 66,1 62,3
Tavastland 78,8 79,3 75,3 73,2 72,2 62,3 57,2 59,5 61,7 58,7
Birkaland 80,2 79,4 75,7 72,0 73,8 63,0 59,1 60,9 64,3 60,5
Kymmene 77,7 76,9 73,6 71,2 71,2 61,6 56,9 59,8 63,1 58,6
Södra
Savolax
77,1 76,5 73,0 71,2 70,1 61,2 58,2 60,2 64,7 61,3
Norra
Savolax
76,9 75,7 73,6 68,7 68,8 59,7 55,8 58,3 61,8 57,1
Norra
Karelen
75,2 74,2 71,4 68,8 69,8 59,3 55,1 57,5 59,2 56,8
Vasa 80,9 80,5 79,8 78,0 76,6 70,2 66,0 67,3 68,9 64,5
Mellersta
Finland
80,5 80,1 76,5 75,0 71,8 62,6 58,2 59,8 64,2 59,9
Uleåborg 80,0 80,4 76,2 72,4 71,3 61,7 57,1 58,8 60,8 57,9
Lappland 83,1 83,5 80,1 77,0 75,4 66,8 61,8 63,2 64,8 62,1

2.2. Andelen kvinnliga kandidater varierade stort mellan kommunerna och partierna

Kvinnornas andel av kandidaterna har ökat i varje kommunalval ända till år 2008. Då bara var tionde kandidat var kvinna i kommunalvalet 1953, steg andelen kvinnliga kandidater till 40,4 procent i valet 2008. Den flera decennier långa ökningen av andelen kvinnliga kandidater upphörde dock i kommunalvalet 2012, där bara 38,8 procent av kandidaterna var kvinnor. (Tabell 7.) Totalantalet kandidater var 37 124 , av vilka 14 422 var kvinnor.

I urbana kommuner ställdes kvinnor något oftare upp som kandidater än i landsbygdskommuner eller i tätortskommuner. I städerna var kvinnornas andel av kandidaterna 39,8 procent, i landsbygdskommunerna 38,3 procent och i tätortskommunerna 37,7 procent.

De största städerna i huvudstadsregionen, dvs. Helsingfors, Esbo och Vanda, visade vägen redan på 1980-talet, då andelen kvinnliga kandidater i dessa städer överskred 40 procent. Landsbygdskommunerna och de små kommunerna har efter detta hämtat in försprånget. I kommunalvalet 2012 var antalet kvinnliga kandidater lika många som antalet manliga eller fler i sju kommuner: Enontekis (andelen kvinnor 56,3 %), Tyrnävä (55,3 %), Korsnäs (54,5 %), Virolahti (54,3 %), Humppila (53,4 %), Hyrynsalmi (52,6 %) och Hämeenkoski (50,0 %). Liksom i kommunalvalet 2008 var vid en jämförelse av de tio största städerna andelen kvinnliga kandidater störst i Vanda, Helsingfors och Esbo. Andelarna kvinnliga kandidater i föregående val 2008 varierade inom huvudstadsregionen från 45,0 procent i Helsingfors och 45,2 procent i Esbo till 46,7 procent i Vanda. I valet 2012 var andelen kvinnliga kandidater dock något mindre än i valet 2008: 44,6 procent i Vanda, 44,0 procent i Helsingfors och 41,2 procent i Esbo. (Tabell 9.)

I kommunalvalet 2012 minskade andelarna kvinnliga kandidater från föregående val i alla valkretsar förutom i Lapplands valkrets, där andelen kvinnliga kandidater av alla kandidater var 0,7 procentenheter större än i kommunalvalet 2008. Mest minskade andelen kvinnliga kandidater i Birkalands och Mellersta Finlands valkretsar. I Birkaland var minskningen från föregående val 3,6 och i Mellersta Finland 3,4 procentenheter. Andelen kvinnliga kandidater har vanligtvis varit större i de södra valkretsarna. Så var fallet också i kommunalvalet 2012, i vilket andelen kvinnliga kandidater var över 40 procent bara i Helsingfors, Nylands och Egentliga Finlands valkretsar. Andelen kvinnliga kandidater var minst i Norra Karelens (36,5 %) och Vasa (37,0 %) valkretsar. (Tabell 9.)

Av de åtta största partierna (SAML, SDP, CENT, SAF, VÄNST, GRÖNA, SFP, KD) lyckades bara Vänsterförbundet och Svenska folkpartiet något öka andelen kvinnliga kandidater från föregående val. Gröna förbundet var det enda partiet som ställde upp fler kvinnor än män som kandidater. De Gröna hade redan för sjätte gången den största andelen kvinnliga kandidater, 56,8 procent. Andelen var lika stor också i kommunalvalet 2008. Näst flest kvinnliga kandidater hade Kristdemokraterna (45,3 %), SFP (43,5 %) och Socialdemokraterna (40,4 %). Av Centerns (39,8 %), Samlingspartiets (39,1 %) och Vänsterförbundets (37,9 %) kandidater var under 40 procent kvinnor. I förhållande till alla kandidater ställde Samlingspartiet, SDP och Centern upp något färre kvinnor än i föregående val. Av Sannfinländarnas kandidater var 23,3 procent kvinnor och således betydligt färre än i övriga stora partier. Sannfinländarnas andel kvinnliga kandidater hade också minskat mest jämfört med partiets andel kvinnliga kandidater i föregående val (25,7 %). (Figur 3.)

Figur 3. Andelarna kvinnor av kandidaterna i de största partierna i kommunalvalen 2012 och 2008, %

Figur 3. Andelarna kvinnor av kandidaterna i de största partierna i kommunalvalen 2012 och 2008, %

De resterande åtta partier som deltog i valet var mindre partier. De ställde sammanlagt upp färre kandidater än något av riksdagspartierna. Andelarna kvinnliga kandidater varierade stort i de mindre partierna. Det största av de mindre partierna, Finlands Kommunistiska Parti, ställde upp 304 kandidater, av vilka 33,2 procent var kvinnor. Av de 787 kandidater som ställdes upp av valmansföreningarna var 37,2 procent kvinnor.

Totalt sett var de kvinnliga kandidaterna yngre än de manliga. Medelåldern var 49,8 år för de manliga kandidaterna och 47,0 år för de kvinnliga. Andelen manliga kandidater var störst i åldersgrupperna 60–64 år och över 65 år. Andelen kvinnliga kandidater var störst i åldersgruppen 30–39 år. Av alla kvinnliga kandidater var 30,8 procent under 40 år, medan 25,3 procent av de manliga kandidaterna var under 40 år. Av de kvinnliga kandidaterna var 32,0 procent över 55 år, medan 42,0  procent av de manliga kandidaterna var över 55 år.

Sett till parti varierade andelen kvinnliga kandidater under 40 år något mellan de åtta största partierna och ännu mer, om småpartierna tas med i jämförelsen. Hos De Gröna var andelen kvinnor under 40 år störst, 43,1 procent av de kvinnliga kandidaterna, och hos SFP näst störst, 34,6 procent. Minst kvinnliga kandidater under 40 år hade Kristdemokraterna, hos vilka åldersgrupperna under 40 år utgjorde något under en fjärdedel (24,4 %) av partiets kvinnliga kandidater. Näst minst kvinnliga kandidater under 40 år hade SDP, 25,5 procent.

Av de kvinnliga kandidaterna i kommunalvalet 2012 var 17,4 procent ledamöter i dåvarande fullmäktige och av de manliga kandidaterna 21,1 procent. Andelen ledamöter i dåvarande fullmäktige av alla kandidater var mindre än i kommunalvalen 2004 och 2008. År 2008 var 18,0 procent av de kvinnliga kandidaterna ledamöter i dåvarande fullmäktige och av de manliga kandidaterna 23,8 procent. Däremot var det betydligt vanligare att riksdagsledamöter ställde upp som kandidater i detta val än i föregående val. Totalt ställde fyra av fem (81 %) riksdagsledamöter upp som kandidat i kommunalvalet 2012. Av de manliga riksdagsledamöterna ställde 83,5 procent upp som kandidater, medan motsvarande andel bland de kvinnliga riksdagsledamöterna var 77,7 procent. Intresset att ställa upp i valet ökade både bland de manliga och de kvinnliga riksdagsledamöterna. I kommunalvalet 2008 ställde 77,5 procent av riksdagsledamöterna upp och i valet 2004 bara 71,5 procent.

2.3. Kvinnorna fick fler röster än männen i bara fyra kommuner

Utöver antalet kvinnliga kandidater ökade också de kvinnliga kandidaternas andel av rösterna under flera decennier, fr.o.m. år 1968 t.o.m. kommunalvalet 2008. Som störst var ökningen i 1972 års val, då de kvinnliga kandidaternas andel av rösterna ökade med 5,4 procentenheter jämfört med föregående kommunalval. I valen 1976 och 1980 ökade kvinnornas andel av rösterna med över fyra procentenheter. Efter detta har ökningen avtagit. I valet 2012 minskade förutom andelen kvinnliga kandidater också de kvinnliga kandidaternas andel av rösterna till en nivå lägre än i föregående val. I kommunalvalet 2012 var andelen 40,7 procent. Minskningen från föregående val, då kvinnorna fick 42 procent av rösterna, var 1,3 procentenheter. Kvinnorna fick totalt 1 015 696  röster, vilket var 54 067  röster färre än i kommunalvalet 2008. Kvinnornas andel av rösterna (40,7 %) var dock större än kvinnornas andel av kandidaterna (38,8 %). Så har fallet varit i alla kommunalval sedan år 1953. (Tabell 7.)

Av de vedertagna partierna klarade sig De Grönas kvinnliga kandidater bäst genom att få 62,7 procent av partiets röster. För De Gröna har det traditionellt varit vanligare än i genomsnitt att kvinnor ställer upp och når framgång i valen. De Grönas kvinnliga kandidater fick en lika stor andel av rösterna också år 2008. Ökningen var 3,6 procentenheter från kommunalvalet 2004. År 2004 var kvinnornas andel av partiets röster 59,1 procent. I alla andra stora partier fick kvinnorna under hälften av rösterna. Kvinnorna fick en större andel av rösterna jämfört med föregående val i Samlingspartiet, SDP och Vänsterförbundet. Den näst största andelen röster fick Kristdemokraternas kvinnliga kandidater, 46,2 procent av partiets röster. Den tredje största andelen röster fick SDP:s kvinnliga kandidater, 45,3 procent. Klart minst populärt var det att rösta på kvinnor bland dem som röstade på Sannfinländarna. Inom partiet var kvinnornas andel av rösterna 22,9 procent och därmed 0,4 procentenheter lägre än partiets andel kvinnliga kandidater. Man röstade mer på kvinnor än i föregående val i Samlingspartiet, SDP och Vänsterförbundet. (Figur 4.)

Figur 4. Kvinnornas andelar av rösterna i de största partierna i kommunalvalen 2012 och 2008, %

Figur 4. Kvinnornas andelar av rösterna i de största partierna i kommunalvalen 2012 och 2008, %

Sett till valkrets lyckades kvinnorna bäst i Helsingfors och Nylands valkretsar, där de kvinnliga kandidaterna fick 48,1 resp. 45,3 procent av rösterna. I båda valkretsarna var kvinnornas andel av rösterna 1,1 gånger så stor som andelen kvinnliga kandidater. Svagast lyckades kvinnorna i Kymmene (34,9 %), Vasa (35,1 %) och Norra Karelens (36,3 %) valkretsar. I de två sistnämnda valkretsarna var också andelarna kvinnliga kandidater minst av alla. I förhållande till andelen kvinnliga kandidater röstade man minst på kvinnor i Kymmene valkrets, 0,9 gånger andelen kvinnliga kandidater: av kandidaterna var 38,6 procent kvinnor, medan kvinnorna fick 34,9 procent av rösterna. (Tabell 8.)

Kvinnorna lyckades i kommunalvalet klart bättre i urbana kommuner än i tätortskommuner och landsbygdskommuner. I urbana kommuner fick kvinnorna 43,1 procent av rösterna och i tätortskommunerna 36,8 procent. I landsbygdskommunerna fick kvinnorna bara 35,2 procent av rösterna. I de urbana kommunerna var kvinnornas andel av rösterna större än deras andel av kandidaterna (39,8 %). I landsbygdskommunerna var situationen den motsatta. I dessa kommuner var kvinnornas andel av rösterna (35,2 %) mindre än andelen kvinnliga kandidater (38,3 %) Jämfört med kommunalvalet 2008 sjönk kvinnornas andelar av rösterna med 1,4 procentenheter i de urbana kommunerna, med 0,6 procentenheter i tätortskommunerna och med 1,3 procentenheter i landsbygdskommunerna.

Av de tio största städerna lyckades kvinnorna bäst i Esbo, där de fick exakt hälften av rösterna. Andelen av rösterna var 1,2 gånger så stor som andelen kvinnliga kandidater. Också i föregående val 2008 lyckades de kvinnliga kandidaterna i Esbo få en lika stor andel av rösterna. Av de stora städerna hade kvinnorna då störst framgång i Helsingfors, där de fick 54,2 procent av rösterna. I kommunalvalet 2012 fick kvinnorna betydligt färre röster i Helsingfors, dvs. 48,1 procent av rösterna. De kvinnliga kandidaternas andel av rösterna i Helsingfors var 6,1 procentenheter mindre än i föregående val, även om andelen kvinnliga kandidater, 44,0 procent, bara sjönk med en procentenhet från föregående val. Av de tio största städerna hade kvinnorna minst framgång i Lahtis, där deras andel av rösterna bara var 34,5 procent. I Lahtis röstade man på kvinnor 0,9 gånger andelen kvinnliga kandidater av alla kandidater. I Tammerfors fick kvinnorna däremot rentav 1,3 gånger (46,9 %) så många röster som andelen kvinnliga kandidater (36,3 %). (Tabell 9.)

Förutom i Esbo så röstade man mer på kvinnor än män i tre kommuner. Kvinnornas största andelar av rösterna fanns i Tyrnävä (55,2 %), Enontekis (54,5 %) och Humppila (51,1 %). I kommunalvalet 2008 fanns det sju kommuner där kvinnorna fick hälften av rösterna eller fler. Antalet kommuner där kvinnornas andel av rösterna var under 30 procent var nio i föregående val. I valet 2012 var kvinnornas andel av rösterna under 30 procent i rentav 47 kommuner.

Sett till parti lyckades De Grönas kvinnliga kandidater bäst i de tio största städerna och överskred 50 procent av partiets röster klart i alla stora städer (tabell 12). Samlingspartiets kvinnor fick den största andelen röster i Esbo, där de fick 56,7 procent av partiets röster. Minst framgång hade Samlingspartiets kvinnor i Kouvola, där deras andel av partiets röster bara var 33,1 procent. I Esbo fick också SDP:s kvinnor fler röster än männen: 64,6 procent av de som röstade på partiet röstade på en kvinnlig kandidat. (Tabell 10.) Liksom i föregående val lyckades Centerns kvinnor bäst av de stora städerna i Helsingfors, där deras andel var 55,8 procent av partiets röster. Sannfinländarnas kvinnor lyckades bäst i Kuopio. Även där var kvinnornas andel av partiets röster dock bara 33,5 procent. Allra störst var männens andel av Sannfinländarnas röster däremot i Kouvola, där kvinnorna bara fick 7,3 procent av partiets röster. (Tabell 11.)

2.4. Kvinnornas andel av de invalda var åter mindre än kvinnornas andel av rösterna

År 2012 sjönk andelen kvinnor som valdes in i fullmäktige för första gången sedan valet 1956. Andelen invalda kvinnor låg fr.o.m. 1950-talet på sju–åtta procent till att den fr.o.m. valet 1968 ökade oavbrutet med flera procentenheter vid varje val ända till år 2004. I valet 1980 var andelen invalda kvinnor för första gången över 20 procent och fram till år 1992 nådde andelen redan 30 procent av platserna i fullmäktige. År 2004 var andelen invalda kvinnor 36,4 procent. I följande kommunalval var 36,7 procent av de invalda kvinnor. I valet 2012 sjönk kvinnornas andel av de invalda till 36,2 procent efter en ökning som pågått i decennier.

I hela landet var kvinnornas andel av kandidaterna 38,8 procent och av rösterna 40,7 procent, men av de invalda bara 36,2 procent. Andelen invalda kvinnor i kommunfullmäktige har i hela landet traditionellt varit mindre än kvinnornas andel av rösterna i valet. I detta val var andelarna invalda kvinnor efter valkrets mindre än kvinnornas andelar av rösterna, med undantag av Helsingfors och Kymmene valkretsar. (Tabell 8.) Mellan kommunerna och partierna var variationen ännu större (tabeller 10–13).

Kvantitativt sett valdes flest kvinnor in från Centern i Finlands listor: 1 079 kvinnor valdes in och kvinnorna utgjorde 35,1 procent av partiets invalda. Näst flest kvinnor fanns det bland Socialdemokratiska Partiets (721 kvinnor, 41,7 %) och Samlingspartiets (619 kvinnor, 35,7 %) invalda. Från Gröna förbundet, som fick relativt sett flest invalda, 68,1 procent, valdes 220 kvinnor in i ett fullmäktige. Centern, som åter var framgångsrikt i små kommuner, fick in kandidater i fullmäktige med mindre antal röster. Fastän Centern fick kvantitativt sett flest kvinnor in i fullmäktige av alla partier, var andelen kvinnor av Centerpartiets invalda (35,1 %) mindre än många andra partiers. (Figur 5.)

Andelen invalda kvinnor fördelades efter hur urbana kommunerna var på ett mycket liknande sätt som kvinnornas andel av rösterna. I de urbana kommunerna blev relativt sett fler kvinnor invalda än i tätortskommunerna, och i tätortskommunerna fler än i landsbygdskommunerna. Av ledamöterna i de urbana kommunerna var 40,4 procent kvinnor. I tätortskommunerna var andelen kvinnliga ledamöter 35,2 procent och i landsbygdskommunerna 34,1 procent. Också i alla de åtta största partierna var kvinnornas andel av de invalda större i de urbana kommunerna än i landsbygdskommunerna. Den största skillnaden mellan andelarna invalda kvinnor i de urbana kommunerna och landsbygdskommunerna hade SFP, Vänsterförbundet och Samlingspartiet. I de urbana kommunerna var SFP:s andel kvinnliga ledamöter 45,2 procent och i landsbygdskommunerna 35,3 procent. Vänsterförbundets motsvarande siffror vara 40,6 och 31,5 procent, Samlingspartiets 39,5 och 32,4 procent. De minsta skillnaderna i andelarna kvinnliga ledamöter i ovannämnda kommungrupper hade Centern och SDP.

Figur 5. Andelen invalda kvinnor i de största partierna i kommunalvalen 2012 och 2008, %

Figur 5. Andelen invalda kvinnor i de största partierna i kommunalvalen 2012 och 2008, %

Sett till valkrets blev relativt sett flest kvinnor invalda i de valkretsar där kvinnorna hade störst andelar kandidater och röster. Relativt sett valdes flest kvinnor in från Helsingfors valkrets, där 49,4 procent av de invalda var kvinnor, och näst flest från Nylands valkrets, där 42,0 procent av de invalda var kvinnor. De lägsta andelarna invalda kvinnor fanns i Vasa (32,1 %) och Satakunta (32,2 %) valkretsar, där andelen invalda kvinnliga ledamöter var under en tredjedel av alla invalda. (Tabell 8.)

Kvinnorna fick en majoritet i kommunfullmäktige i sex kommuner. Antalet kommuner där fler kvinnor än män valdes in i fullmäktige uppgick i kommunalvalet 2008 till 13, och i föregående kommunalval 2004 till 23. De sex fullmäktige med kvinnlig majoritet valdes nu i Enontekis (58,8 % kvinnor), Esbo (53,3 %), Karlö (52,9 %), Tavastehus (52,5 %), Soini (52,4 %) och Tyrnävä (51,9 %). Antalet fullmäktige där andelen kvinnor var mindre än en fjärdedel uppgick till 35. I föregående val var antalet sådana fullmäktige en färre. Av de tio största kommunerna valdes relativt sett flest kvinnor in i fullmäktige i Esbo (53,3 %) och minst i Kouvola, där kvinnornas andel bara var 33,9 procent.

De invalda kvinnorna var yngre än de invalda männen. Kvinnornas medelålder var 47,3 år och männens 51,5 år. De invalda männens medelålder var 1,7 år högre än de manliga kandidaternas och de invalda kvinnornas medelålder 0,3 år högre än de kvinnliga kandidaternas. Av de invalda kvinnorna var 28,7 procent under 40 år, vilket var 2,1 procentenheter mindre än andelen kandidater i denna ålder. Av de invalda var 19,3 procent män under 40 år, medan andelen manliga kandidater i denna ålder var sex procentenheter större. Av de invalda männen var andelen över 55-åringar (46,3 %) 4,3  procentenheter större än av de manliga kandidaterna. Andelen invalda kvinnor över 55 år (30,5 %) var för sin del 1,5 procentenheter mindre än andelen kvinnliga kandidater i denna ålder. Medelåldern för både de invalda kvinnorna och de invalda männen steg jämfört med kommunalvalet 2008.

Figur 6. Kvinnornas andelar i kommunalvalen 1953–2012, %

Figur 6. Kvinnornas andelar i kommunalvalen 1953–2012, %

Tabell 7. Kvinnornas andelar av kandidater, röster och invalda i kommunalvalen 1953–2012, %

År  Kvinnornas andel av  
kandidater röster  invalda
1953 10,0 13,1 7,4
1956 10,8 12,2 7,3
1960 11,1 13,5 7,6
1964 11,9 13,4 7,9
1968 13,6 16,2 10,7
1972 19,5 21,6 14,7
1976 23,9 25,7 18,1
1980 27,2 30,1 22,2
1984 29,2 32,5 25,2
1988 32,4 34,4 27,2
1992 33,5 36,2 30,0
1996 36,3 36,8 31,5
2000 38,2 39,4 34,4
2004 39,9 41,8 36,4
2008 40,4 42,0 36,7
2012 38,8 40,7 36,2

Tabell 8. Kvinnornas andelar av kandidater, röster och invalda efter valkrets i kommunalvalet 2012, %

Valkrets  Kvinnornas andel av 
kandidater röster invalda
FASTA
FINLAND
38,8 40,7 36,2
Helsingfors 44,0 48,1 49,4
Nyland 41,5 45,3 42,0
Egentliga
Finland
40,5 41,3 37,3
Satakunta 37,8 37,7 32,2
Tavastland 39,4 39,4 38,5
Birkaland 37,7 40,5 35,1
Kymmene 38,6 34,9 36,4
Södra Savolax 38,8 37,9 33,8
Norra Savolax 37,9 38,8 36,4
Norra Karelen 36,5 36,3 35,8
Vasa 37,0 35,1 32,1
Mellersta
Finland
37,3 39,7 36,3
Uleåborg 37,6 39,1 35,9
Lappland 39,3 38,3 35,0

Figur 7. Andelarna kvinnor i de största partierna i kommunalvalet 2012, %

Figur 7. Andelarna kvinnor i de största partierna i kommunalvalet 2012, %

Tabell 9. Kvinnornas andelar av kandidater, röster och invalda i de största städerna i kommunalvalet 2012, %

Område Kvinnornas andel av
kandidater röster  invalda
FASTA
FINLAND
38,8 40,7 36,2
 Urbana
  kommuner
  totalt
39,8 43,1 40,4
Helsingfors 44,0 48,1 49,4
Esbo 41,2 50,0 53,3
Tammerfors 36,3 46,9 46,3
Vanda 44,6 45,2 47,8
Åbo 41,1 45,1 47,8
Uleåborg 41,0 44,4 44,8
Jyväskylä 40,1 44,5 44,8
Lahtis 38,7 34,5 37,3
Kuopio 39,4 42,3 37,3
Kouvola 37,0 31,2 33,9

Tabell 10. Samlingspartiets (SAML) och Finlands Socialdemokratiska Partis (SDP) kvinnliga kandidaters andelar av kandidater, röster och invalda i de största städerna i kommunalvalet 2012, %

Område  Nationella
Samlingspartiet
SAML  
Finlands
Sosialdemokratiska
Partiet
SDP 
Kvinnornas
andel av
kandidaterna
Kvinnornas
andel av
rösterna 
Kvinnornas
andel av
de invalda
Kvinnornas
andel av
kandidaterna
Kvinnornas
andel av
rösterna 
Kvinnornas
andel av
de invalda
FASTA
FINLAND
39,1 41,4 35,7 40,4 45,3 41,7
  Urbana
  kommuner
  totalt
40,5 43,1 39,5 40,3 46,6 43,0
Helsingfors 52,8 48,6 43,5 47,2 47,0 46,7
Esbo 45,5 56,7 62,1 40,2 64,6 60,0
Tammerfors 35,4 44,2 35,3 44,0 58,4 56,3
Vanda 41,0 41,4 38,9 44,0 47,6 61,1
Åbo 49,0 40,5 47,4 48,0 43,5 42,9
Uleåborg 48,0 49,7 53,8 42,0 53,9 55,6
Jyväskylä 46,0 44,6 38,5 43,0 52,7 47,1
Lahtis 37,5 35,0 33,3 43,2 31,8 27,8
Kuopio 42,0 42,0 28,6 38,6 50,8 41,7
Kouvola 39,0 33,1 41,7 38,8 38,2 42,9

Tabell 11. Sannfinländarnas (SAF) och Centern i Finlands (CENT) kvinnliga kandidaters andelar av kandidater, röster och invalda i de största städerna i kommunalvalet 2012, %

Område Sannfinländarna
SAF  
Centern
i Finland
CENT 
Kvinnornas
andel av
kandidater
Kvinnornas
andel av
röster 
Kvinnornas
andel av
de invalda
Kvinnornas
andel av
kandidater
Kvinnornas
andel av
röster 
Kvinnornas
andel av
de invalda
FASTA
FINLAND
23,3 22,9 23,2 39,8 37,3 35,1
  Urbana
  kommuner
  totalt
23,2 24,0 25,5 40,4 39,4 35,6
Helsingfors 28,6 23,3 25,0 41,9 55,8 66,7
Esbo 27,2 19,2 20,0 42,9 35,9
Tammerfors 14,0 26,5 22,2 40,3 30,9 33,3
Vanda 32,0 27,1 18,2 35,6 46,5 66,7
Åbo 20,0 19,6 33,3 37,1 45,0 25,0
Uleåborg 22,4 30,0 50,0 33,0 36,6 31,6
Jyväskylä 23,8 21,3 37,5 40,0 37,1 45,5
Lahtis 18,8 13,3 22,2 40,7 55,3 100,0
Kuopio 25,0 33,5 44,4 40,9 38,2 38,5
Kouvola 16,3 7,3 33,3 33,3 44,4

Tabell 12. Gröna förbundet (GRÖNA) och Vänsterförbundet (VÄNST): kvinnliga kandidaternas andel av kandidaterna, rösterna och av de invalda i de största städerna i kommunalvalet 2012, %

Område Gröna
förbundet
GRÖNA 
Vänsterförbundet
VÄNST
Kvinnornas
andel av
kandidater
Kvinnornas
andel av
röster 
Kvinnornas
andel av
de invalda
Kvinnornas
andel av
kandidater
Kvinnornas
andel av
röster 
Kvinnornas
andel av
de invalda
FASTA
FINLAND
56,8 62,7 68,1 37,9 40,7 35,8
  Urbana
  kommuner
  totalt
55,8 62,6 68,8 38,9 42,4 40,6
Helsingfors 58,3 61,5 63,2 40,2 44,0 55,6
Esbo 48,2 63,8 84,6 39,2 34,2
Tammerfors 47,0 53,6 60,0 45,0 62,0 71,4
Vanda 58,0 68,5 77,8 44,4 39,2 50,0
Åbo 49,0 70,5 80,0 42,0 57,7 44,4
Uleåborg 60,2 64,0 42,9 39,0 41,2 40,0
Jyväskylä 46,6 55,4 71,4 32,9 44,2 33,3
Lahtis 48,4 56,2 66,7 34,2 30,6 40,0
Kuopio 64,9 60,5 60,0 29,6 32,1 25,0
Kouvola 69,6 74,5 100,0 33,3 34,1 50,0

Tabell 13. Svenska folkpartiet i Finland (SFP) sekä Kristdemokraterna i Finland (KD): kvinnliga kandidaternas andel av kandidaterna, rösterna och av de invalda i de största städerna i kommunalvalet 2012, %

Område Svenska
folkpartiet
i Finland
SFP  
Kristdemokraterna
i Finland
KD 
Kvinnornas
andel av
kandidater
Kvinnornas
andel av
röster 
Kvinnornas
andel av
de invalda
Kvinnornas
andel av
kandidater
Kvinnornas
andel av
röster 
Kvinnornas
andel av
de invalda
FASTA
FINLAND
43,5 41,7 38,3 45,3 46,2 38,7
  Urbana
  kommuner
  totalt
45,7 45,4 45,2 44,7 47,0 40,2
Helsingfors 47,2 50,3 60,0 53,4 50,4 50,0
Esbo 43,8 36,6 28,6 56,0 44,7 50,0
Tammerfors 48,4 66,8 100,0
Vanda 58,7 40,0 57,9 64,9 50,0
Åbo 49,0 37,9 66,7 47,8 34,9
Uleåborg 33,3 61,7 100,0
Jyväskylä 45,7 53,8 25,0
Lahtis 43,2 60,0 75,0
Kuopio 50,0 37,2
Kouvola 48,6 44,2 25,0

Källa: Kommunalvalet 2012, Översikt över förhandsröstande samt över kvinnors och mäns valframgång, Statistikcentralen

Förfrågningar: Miina Keski-Petäjä 09 1734 3240, Jaana Asikainen 09 1734 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala


Uppdaterad 2.4.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunalval [e-publikation].
ISSN=2323-1106. 2012, 2. Kvinnor och män i kommunalvalet . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 17.8.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kvaa/2012/kvaa_2012_2013-03-14_kat_002_sv.html