Förstasidan > Statistik > Kommunalval > 2017 > bakgrundsanalys av kandidater och de invalda > 1. Röstande i kommunalvalet 2017

1. Röstande i kommunalvalet 2017

I den här översikten granskas röstberättigade och väljare i kommunalvalet 2017 utifrån olika bakgrundsfaktorer. Uppgifterna om röstberättigade och väljare har erhållits ur rösträttsregistret i Justitieministeriets valdatasystem. Bakgrundsuppgifterna på individnivå baserar sig på Statistikcentralens material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret. De grupper som är föremål för granskning är dels alla röstberättigade och förhandsröstande i kommunalvalet 2017, dels de röstberättigade i sådana röstningsområden där ett elektroniskt rösträttsregister användes och de personer som förhandsröstat eller som röstat på valdagen i dessa områden.

Det elektroniska rösträttsregistret gör det möjligt att granska valdeltagandet också när det gäller valdagens röster. Sålunda erhålls valuppgifter om alla som röstat, både förhandsröstat och röstat på valdagen i sådana områden där det användes ett elektroniskt rösträttsregister. Uppgiften om alla som röstat ger en fullständig bild av valdeltagandet, eftersom man med hjälp av den tillförlitligt kan beakta också dem som inte röstat. Detta är inte möjligt när det gäller dem som förhandsröstat. I den här översikten avses med förhandsröstande alla som förhandsröstat i hela landet och med alla väljare de som röstat i förenämnda områden på valdagen och de som förhandsröstat.

Det är viktigt att beakta att uppgifterna om alla väljare i översikten inte täcker hela landet eller alla röstberättigade. Med alla väljare avses i denna översikt röstningstillfället, dvs. uppgiften om alla väljare innehåller tillgängliga uppgifter om väljare som röstat på valdagen och dem som förhandsröstat inom avgränsade områden. Uppgifterna i denna översikt har inte bearbetats på något sätt, t.ex. genom att vikta materialet utifrån bakgrundsuppgifter, utan fördelningarna anges som sådana som de är i materialet.
Med andra ord gäller uppgifterna om alla väljare i områden de kommuner, röstningsområden och röstberättigade gällande vilka uppgiften är tillgänglig.

Analys av materialet

När man granskar analyserna i den här översikten är det viktigt att märka att man granskar två separata men delvis överlappande väljargrupper i analysen. I översiktens text, tabeller och figurer används följande termer om dessa väljargrupper:

1. Förhandsröstande som omfattar alla förhandsröstande personer i valet och

2. Alla väljare i områden som täcker de som förhandsröstat och de som röstat på valdagen i de röstningsområden som använde ett elektronisk röstningsregister.

Väljargrupperna i översikten är inte ömsesidigt uteslutande av varandra. De som röstat på förhand i hela landet innehåller också de röstberättigade som förhandsröstat i ovan nämnda områden. Uppgiften om alla väljare i områden omfattar för sin del också alla som röstat på förhand i resp. områden. Följaktligen beskriver gruppen ”förhandsröstande” som namnet säger röstberättigade i hela landet som förhandsröstat. Gruppen ”alla väljare i områden” omfattar de som röstat på valdagen och de som förhandsröstat i ett avgränsat antal röstningsområden.

I kommunalvalet 2017 var det totala antalet röstberättigade 4 391 558. Av dessa röstberättigade förhandsröstade 1 169 319 dvs. 26,6 procent av alla röstberättigade. I de röstningsområden gällande vilka det finns uppgifter tillgängliga också om valdagsröstningen, var antalet röstberättigade totalt 1 377 448. Fullständiga röstningsuppgifter fås alltså om 31,4 procent av de röstberättigade.

Det gick inte att hänföra bakgrundsuppgifter på individnivå till alla röstberättigade och dylika fall togs bort från materialet. Följaktligen omfattar materialet totalt 4 391 074 röstberättigade för hela landets del och 1 377 311 röstberättigade för de granskade områdenas del. Man bör beakta att dessa antal kan vara mindre än ovan nämnda siffror när det gäller bakgrundsvariablerna i enskilda analyser, beroende på hur täckande man kunde koppla bakgrundsfaktorer till de röstberättigade. I praktiken syns detta bl.a. i det faktum att vissa fördelningar i figurer och tabeller kan variera något efter variabel.

Materialets täckning

De röstningsområden och kommuner från vilka alla röstningsuppgifter kunde fås fördelas inte helt jämnt på hela landets nivå. Uppgifter erhölls också om valdagsröstningen från totalt 116 kommuner, uppgifter om alla röstningsområden från 59 kommuner, uppgifter om en del av röstningsområdena erhölls från 57 kommuner.

Uppgifter om valdagsröstningen erhölls från alla valkretsar. Täckningen varierar dock enligt valkrets. Den mest täckande uppgiften erhölls om Mellersta Finlands valkrets, dvs. om 75,0 procent av de röstberättigade i valkretsen. Mer täckande uppgifter än på hela landets nivå erhölls också om Lapplands valkrets (63,2 % av de röstberättigade), Nylands valkrets (45,1 %), Satakunta valkrets (38,9 %), Birkalands valkrets (32,7 %), Egentliga Finlands valkrets (32,5 %) och Vasa valkrets (31,6 %) Minst täckning hade uppgiften om valdagsröstningen i Helsingfors valkrets, där uppgifter erhölls om bara två röstningsområden och 0,9 procent av de röstberättigade. Med andra ord var Helsingfors valkrets klart underrepresenterat i det tillgängliga materialet. (se tabellbilaga 1)

I tabellbilaga 2 granskas bakgrundsuppgifterna om de röstberättigade i hela landet och i de områden gällande vilka man fick fullständiga röstningsuppgifter. De röstberättigade i kommunalvalet 2017 var i genomsnitt 50,2 år. Till denna del skiljer sig områdenas röstberättigade inte från alla röstberättigade. Andelen röstberättigade män var i hela landet 48,8 procent, relativt sett lika många som i områdena.

Medianinkomsten för de röstberättigade i hela landet är något större än för områdenas röstberättigade. Skillnaden är 231 euro per år. Den tydligaste skillnaden i bakgrundsuppgifterna för alla röstberättigade och de röstberättigade som bott i områden med elektroniskt rösträttsregister vid tiden för kommunvalet 2017 finns i utbildningsnivån. I hela landet var de röstberättigade i genomsnitt högre utbildade än i de granskade områdena med ett elektroniskt rösträttsregister. Skillnaden syns särskilt i den högsta utbildningsgruppen i granskningen, dvs. de som avlagt högre högskoleexamina eller forskarutbildning. De var 1,4 procentenheter fler än i områdena.

I klasserna för den huvudsakliga verksamheten finns små skillnader mellan alla röstberättigade och röstberättigade som bor i områdena. I hela landet var antalet sysselsatta något (0,5 procentenheter) fler än för områdena, på motsvarande sätt hade områdena fler studerande (0,3 procentenheter) och pensionärer (0,4 procentenheter). Områdena hade något (0,9 procentenheter) fler finskspråkiga än hela landet. Andelen med finländsk bakgrund var 0,4 procentenheter större än i hela landet.

I alla områden från vilka man också erhöll uppgift om valdagsröstning, var Centerns väljarstöd på samma nivå som valresultatet för hela landet. Samlingspartiet väljarstöd var i områdena med elektroniskt rösträttsregister något lägre än resultatet för hela landet, skillnaden var 1,3 procentenheter. Sannfinländarnas väljarstöd var däremot större i områdena än i hela landet. Den största skillnaden mellan partiernas väljarstöd i områdena och väljarstödet i valet hade SDP. Partiets väljarstöd var 2,1 procentenheter större i områdena än valresultatet i hela landet.

De faktorer som presenterats i detta kapitel och i tabellbilagorna 1 och 2 bör beaktas, om man vill generalisera uppgifterna om väljarna i alla de elektroniska rösträttsregistrets områden till att omfatta alla röstberättigade.

Ålder och kön

I kommunalvalet 2017 förhandsröstade 1 169 319 röstberättigade, vilket är 26,6 procent av alla röstberättigade. Enligt Statistikcentralen uppgår förhandsröstningsprocenten till 45,2 procent. Förhandsröstningsprocenten erhålls genom att beräkna andelen förhandsröstande av alla som röstat. I denna översikt granskas väljarna i förhållande till röstberättigade personer, vilket innebär att de angivna procenttalen är lägre än förhandsröstningsprocenten.

I de röstningsområden från vilka alla röstningsuppgifter erhölls, röstade totalt 793 999 röstberättigade i valet, dvs. 57,6 procent av områdenas röstberättigade. I dessa områden förhandsröstade 27,0 procent av de röstberättigade och 30,6 procent röstade på valdagen.

Åldern påverkar klart röstningen. De förhandsröstande personernas andel av de röstberättigade är högre än 20 procent när det gäller 49-åringar, varefter andelen ökar snabbare än före det. Att förhandsrösta var vanligast bland 73-åringarna av vilka 49,8 procent förhandsröstade. Andelen förhandsröstande börjar sjunka efter 73-års ålder, bland 96-åringarna förhandsröstade 20,9 procent av de röstberättigade. (Figur 1.)

Figur 1. Andelen väljare av röstberättigade efter ålder i kommunvalet 2017, %

Andelen väljare av de röstberättigade i alla områden ger en mer detaljerad bild av fenomenet än enbart förhandsröstningen. Valdeltagandet för 18-åringar, som uppnått rösträttsåldern år 2017, var 42,5 procent i områdena, efter det sjunker det till 33,0 procent i gruppen för 20-åringar. Sedan ökar valdeltagandet ganska jämnt till 57,6 procent för åldersgruppen 42 år. Valdeltagande ökar för varje levnadsår efter åldersgruppen 42 år, men långsammare än tidigare och är som högst i gruppen för 73 år (76,7 %). Valdeltagande för personer över 73 år sjunker ganska snabbt, nivån för 20-åringar underskrids dock först i åldersgruppen 93 år. (Figur 1.)

Kvinnorna röstade mer aktivt än männen i kommunalvalet 2017, det gäller både förhandsröstning och rösning i områdena, med undantag av den allra äldsta granskade åldersgruppen. Av de röstberättiga kvinnor förhandsröstade i hela landet 28,7 procent, 4,2 procentenheter fler än männen. I de granskade områden är valdeltagandet som beaktar alla väljare också större bland kvinnorna. I områdena röstade 59,3 procent av kvinnorna, 3,6 procentenheter fler än av männen. Granskat efter åldersgrupp röstade kvinnorna mer aktivt än männen i alla åldersgrupper med undantag för åldersgruppen som fyllt 75 år. (Tabell 1.)

Tabell 1. Andelen förhandsröstande och alla väljare av de röstberättigade efter kön och ålder i kommunalvalet 2017, %

Ålders- grupp	Totalt		Män		Kvinnor
	Förhands- röstade, hela landet	Alla väljare, i områden	Förhands- röstade, hela landet	Alla väljare, i områden	Förhands- röstade, hela landet	Alla väljare, i områden
Totalt	26,6	57,6	24,5	55,7	28,7	59,3
18-24	13,3	35,0	11,1	31,6	15,6	38,5
25-34	15,3	42,9	13,7	39,7	17,0	46,5
35-44	16,6	55,3	15,1	52,1	18,2	58,6
45-54	21,0	60,4	19,3	58,3	22,8	62,5
55-64	32,6	67,5	30,2	66,2	34,9	68,7
65-74	46,2	74,6	44,3	74,2	48,0	74,9
75-	41,1	60,3	44,0	66,5	39,3	56,5

Huvudsaklig verksamhet, utbildning och familjeställning

När det gäller grupperna för huvudsaklig verksamhet var pensionärerna den flitigaste förhandsröstande gruppen relativt sett, 46,7 procent av alla förhandsröstande i kommunalvalet 2017. Pensionärerna var klart överrepresenterade bland de förhandsröstande. När det gäller alla övriga grupper för huvudsaklig verksamhet var andelen förhandsröstande relativt sett mindre än bland de röstberättigade. (Figur 2.)

När man granskar alla väljare i områden kan man observera att i två av grupperna, de sysselsatta och pensionärerna, är gruppens andel av väljarna större än motsvarande andel av alla röstberättigade. I de granskade områdena var däremot andelen arbetslösa, studerande och de som tillhörde gruppen för annan huvudsaklig verksamhet av väljarna mindre än gruppernas relativa storlek bland alla röstberättigade. (Figur 3.)

Figur 2. Röstberättigade och förhandsröstande efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2017, %

Figur 3. Röstberättigade och alla väljare i områden efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2017, %

Hög utbildning ökar sannolikheten att personen kommer att rösta. I kommunalvalet var förhandsröstning vanligare bland röstberättigade som avlagt utbildning på mellannivå eller högre utbildningsnivå än det. Fenomenet syns också när det gäller alla väljare i områden, de personer som avlagt högre högskoleexamen eller forskarutbildning hade i områdena ett valdeltagande som var 23,4 procentenheter högre än för alla röstberättigade.

Tidigare (Figur 1) har man märkt att åldern har ett klart samband med valdeltagandet. Detta syns också i utbildningsgrupperna, där valdeltagandet i praktiken ökar med åldern i alla grupper, med undantag av den allra äldsta åldersgruppen, dvs. de som fyllt 75 år. Fenomenet syns både bland de förhandsröstande och bland alla väljare i områdena. (Tabell 3.)

Tabell 2. Andelen förhandsröstande och alla väljare efter ålder och utbildningsnivå i kommunalvalet 2017, %

		Totalt	Grund- nivå	Mellan- nivå	Lägsta högre nivå	Lägre högskole- nivå	Högre högskole- nivå, forskar- utbildning
Totalt	Förhands- röstande, hela landet	26,6	24,5	23,8	37,1	27,6	32,7
	Alla väljare, i områden	57,5	45,6	53,2	75,2	69,6	80,9
18-24	Förhands- röstande, hela landet	13,3	10,4	15,3	..	27,8	..
	Alla väljare, i områden	35,0	32,1	36,7	..	58,2	..
25-34	Förhands- röstande, hela landet	15,3	7,7	12,8	11,5	21,3	27,0
	Alla väljare, i områden	42,9	19,6	38,4	25,1	60,6	72,1
35-44	Förhands- röstande, hela landet	16,6	9,8	14,4	18,7	19,3	23,2
	Alla väljare, i områden	55,3	27,5	48,7	64,5	67,1	77,7
45-54	Förhands- röstande, hela landet	21,0	13,3	19,8	24,2	23,2	26,9
	Alla väljare, i områden	60,4	36,2	55,1	69,9	72,1	81,8
55-64	Förhands- röstande, hela landet	32,6	25,2	31,6	37,7	37,7	38,8
	Alla väljare, i områden	67,5	51,4	64,7	77,3	80,3	85,8
65-74	Förhands- röstande, hela landet	46,2	39,9	45,8	54,2	55,2	56,5
	Alla väljare, i områden	74,6	66,0	74,5	84,2	87,8	89,8
75-	Förhands- röstande, hela landet	41,1	35,7	44,5	53,5	56,5	58,9
	Alla väljare, i områden	60,3	53,5	65,6	75,9	78,9	84,0

När man tolkar tabell 3 är de skäl att beakta att det sker en minskning av lägre högskoleexamina bland befolkningen, och att det inte längre tillförs nya examina från Finland i utbildningsgruppen, vilket innebär att utbildningsgruppens åldersstruktur klart avviker från övriga grupper. Utbildningen på lägsta högre nivå omfattar examina som är högre än utbildning på mellannivå och som inte är yrkeshögskoleexamina. De personer som avlagt utbildning på lägsta högre nivå är i genomsnitt 59 år av alla röstberättigade, medan den genomsnittliga åldern för t.ex. mellannivå är 46,5 och för den lägre högre nivån 44,3 år.

När man granskar valdeltagandet efter familjeställning var de aktivaste förhandsröstande personerna utan familj (28,4 %) och gifta eller samboende (28,1 %). Med ensamförsörjare avses i denna analys föräldrar i familjer med en förälder. I den här gruppen var förhandsröstande mindre vanligt (20,4 %) än i de två förenämnda grupperna. I gruppen för hemmaboende barn, vilket avser vuxna barn som bor med sina föräldrar, förhandsröstade 15,0 procent av de röstberättigade.

En granskning av alla väljare i områden efter familjeställning ändrar inte nämnvärt bilden av gruppernas valdeltagande. Mätt enligt familjeställning var gifta eller samboende den aktivaste väljargruppen, av dem röstade 65,6 procent i kommunalvalet 2017. Övriga gruppers valdeltagande är i områdena under nivån för alla röstberättigade, mindre än 50 procent av de röstberättigade – personer utan familj, ensamförsörjare och hemmaboende barn – röstade i valet. En granskning av väljarna efter åldersgrupp ändrar inte i någon väsentlig grad bilden av familjeställningens inverkan på valdeltagandet. I huvudsak ökar valdeltagandet i alla grupper för familjeställning efter ålder, med undantag för den äldsta, dvs. åldersgruppen som fyllt 75 år. (Figur 4, Tabell 3)

Figur 4. Andelen väljare av röstberättigade efter familjeställning i kommunalvalet 2017, %

Tabell 3. Andelen förhandsröstande och alla väljare av de röstberättigade efter familjeställning i kommunalvalet 2017, %

		Totalt	Gifta eller samboende	Ensam- försörjare	Utan familj	Hemma- boende barn	Okänt
Totalt	Förhands- röstande, hela landet	26,6	28,1	20,4	28,4	15,0	13,3
	Alla väljare, i områden	57,5	65,6	47,9	49,2	39,1	21,6
18-24	Förhands- röstande, hela landet	13,3	12,2	6,8	15,2	12,9	9,7
	Alla väljare, i områden	35,0	33,6	16,0	31,4	38,3	18,1
25-34	Förhands- röstande, hela landet	15,3	14,8	10,7	16,9	16,2	10,1
	Alla väljare, i områden	42,9	48,7	28,1	37,3	36,6	19,1
35-44	Förhands- röstande, hela landet	16,6	16,1	15,8	19,1	20,2	10,4
	Alla väljare, i områden	55,3	60,8	45,5	43,1	40,9	20,4
45-54	Förhands- röstande, hela landet	21,0	20,5	20,6	23,0	25,9	12,8
	Alla väljare, i områden	60,4	66,2	54,3	47,3	47,8	23,3
55-64	Förhands- röstande, hela landet	32,6	33,3	28,6	32,1	30,9	19,9
	Alla väljare, i områden	67,5	73,3	60,7	56,5	54,4	28,6
65-74	Förhands- röstande, hela landet	46,2	48,2	37,3	43,3	36,9	25,1
	Alla väljare, i områden	74,6	79,7	63,4	65,5	59,1	32,5
75-	Förhands- röstande, hela landet	41,1	47,1	28,9	37,6	..	12,6
	Alla väljare, i områden	60,3	71,0	44,4	52,9	..	14,6

Inkomstnivå

Väljarnas och de röstberättigades inkomstnivå granskas med hjälp av statsskattepliktiga inkomster. Inkomstuppgifterna för år 2017 är från den senast fastställda beskattningen för år 2015. De statsskattepliktiga inkomsterna består av löneinkomster, företagarinkomster och övriga statskattepliktiga inkomster, som omfattar övriga förvärvsinkomster, pensionsinkomster, utkomstskydd vid arbetslöshet samt övriga socialskyddsförmåner De statsskattepliktiga inkomsterna omfattar inte t.ex. stipendier och understöd från offentliga sammanslutningar, löneinkomster från utlandet under vissa förutsättningar, en del av socialskyddsförmåner som utbetalas av den offentliga sektorn samt skattefria ränteinkomster.

I materialet för översikten har de röstberättigades inkomster indelats i deciler. Inkomstdecilerna erhålls genom att sortera de röstberättigade enligt inkomst och indela gruppen i tio lika stora delar. I de grupper som bildats på så sätt finns det ifråga om varje grupp med alla röstberättigade (hela landet) omkring 431 000 röstberättigade. I områden gällande vilka uppgifter erhölls också om valdagsröstningen, finns det i dessa grupper omkring 136 000 röstberättigade i varje.

På hela landets nivå saknas det i materialet inkomstuppgifter för 81 957 röstberättigade. Också i materialet för områden med valdagsröster saknades det inkomstuppgifter för 22 111 röstberättigade. Medianen för alla röstberättigades statsskattepliktiga inkomster var 24 814 euro, i de granskade avgränsade områdena var motsvarande medianinkomst 24 583 euro. De statsskattepliktiga inkomsterna för de röstberättigade i hela landet, som hörde till den högsta inkomstdecilen, var minst 54 532 euro, i de granskade områdena var motsvarande inkomster 52 945 euro per år. Inkomsterna för de röstberättigade som hörde till den lägsta inkomstdecilen var högst 8 223 euro i hela landet och 8 204 euro per år i områdena. (Tabell 4.)

Tabell 4. De nedre gränserna för de röstberättigades inkomstdeciler i kommunalvalet 2017, euro

Decil	Alla röstberättigade	Röstberättigade i områden
Decil 1	0	0
Decil 2	8 223	8 204
Decil 3	11 578	11 565
Decil 4	15 567	15 521
Decil 5	20 016	19 913
Decil 6	24 814	24 583
Decil 7	29 604	29 262
Decil 8	34 746	34 274
Decil 9	41 696	40 911
Decil 10	54 532	52 945

Inverkan av inkomster på förhandsröstningen är sammantaget inte särskilt stor. I de två lägsta inkomstdecilerna är förhandsröstningen relativt sett lägre än i de högre inkomstdecilerna. Fr.o.m. den tredje inkomstdecilen sker det inte stora förändringar i omfattningen av förhandsröstningen, andelen varierar i dessa klasser mellan 26,5 och 31,7 procent av de röstberättigade. (Figur 5.)

När man granskar alla röstberättigade i de områden gällande vilka fullständiga röstningsuppgifter erhölls, är inverkan av inkomster på valdeltagandet betydligt klarare. I de högre inkomstklasserna är det i regel vanligare att förhandsrösta än i de lägre inkomstklasserna. Av dem som hörde till den högsta inkomstdecilen röstade totalt 75,7 procent, i den lägsta inkomstdecilen stannade valdeltagandet på 38,8 procent. (Figur 5.)

Figur 5. Andelen väljare av röstberättigade efter inkomstdecil i kommunalvalet 2017, %

Utländsk bakgrund

De röstberättigades och väljarnas bakgrund granskas i denna översikt med hjälp av språk och härkomst. Valdeltagandet bland personer som talar ett inhemskt språk som modersmål var högre än nivån för alla röstberättigade, både bland de förhandsröstande och bland alla väljare i områden. I hela landet förhandsröstade 1,1 procentenheter fler av de finsk- och samiskspråkiga och 0,6 procentenheter fler av de svenskspråkiga än av alla röstberättigade. När man granskar alla väljare i områden, röstade 1,4 procentenheter fler av de finsk- och samiskspråkiga och 13,4 procentenheter fler av de svenskspråkiga än av alla röstberättigade.

Tabell 5. Andelen väljare av röstberättigade efter kön och språk i kommunalvalet 2017, %

Kön	Totalt		Finska, samiska		Svenska		Annat språk
	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden
Totalt	26,6	57,5	27,7	58,9	27,2	70,9	10,3	23,9
Män	24,5	55,7	25,5	57,0	24,6	69,3	10,3	22,8
Kvinnor	28,7	59,3	29,8	60,6	29,7	72,4	10,2	25,1

Valdeltagandet bland personer med främmande språk som modersmål stannade klar under nivån för personer som talar ett inhemskt språk som modersmål. Av alla röstberättigade med främmande språk som modersmål förhandsröstade 10,3 procent, vilket var 16,3 procentenheter lägre än nivån för alla röstberättigade. På motsvarande sätt röstade 23,9 procent av alla röstberättigade med ett främmande språk i områdena, vilket var 33,6 procentenheter lägre än nivån för alla röstberättigade. (Tabell 5.)

En noggrannare granskning av valdeltagandet i språkgrupperna visar att det högsta valdeltagande som beräknats på basis av alla röster i områdena fanns bland personer med svenska som modersmål (70,9 %). Valdeltagandet bland finsk- och samiskspråkiga var på motsvarande sätt 58,9 procent. I figur 6 har de språkgrupper utvalts som till antalet är de största i de områden gällande vilka också uppgifter om valdagsröstning erhölls. Enligt denna avgränsning var valdeltagandet störst bland somaliskspråkiga personer av dem med främmande språk, dvs. 53,0 procent av de röstberättigade. I områdena röstade 46,6 procent av röstberättigade i den språkgrupp på förhand och 6,4 procent röstade på valdagen. Också förhandsröstningen i hela landet var i denna språkgrupp exceptionellt aktiv. Av övriga grupper med främmande språk som modersmål når bara valdeltagandet bland tyskspråkiga upp till en nivå på 50 procent. (Figur 6.)

Figur 6. Andelen väljare av röstberättigade efter språkgrupp i kommunalvalet 2017, %

Sett till åldersgrupp och härkomst var valdeltagandet bland unga lägre än i äldre åldersgrupper såväl bland personer med finländsk bakgrund som bland dem med utländsk bakgrund. Detta syns både bland de förhandsröstande och bland alla väljare i områden. Av personerna med finländsk bakgrund förhandsröstade 27,6 procent och av dem med utländsk bakgrund 11,0 procent. En ännu större skillnad framgår då man granskar alla väljare i områden. I områdena var skillnaden mellan dem med finländsk bakgrund och dem med utländsk bakgrund 34,5 procentenheter. (Tabell 6.)

Tabell 6. Andelen väljare av röstberättigade efter härkomst och ålder i kommunalvalet 2017, %

Åldersgrupp	Hela befolkningen		Med finländsk bakgrund		Med utländsk bakgrund
	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden
Totalt	26,7	57,6	27,6	59,4	11,0	24,9
18-24	13,3	35,0	13,5	35,9	10,7	17,9
25-34	15,3	43,0	16,1	45,5	8,9	19,3
35-44	16,7	55,3	17,5	58,5	9,4	24,6
45-54	21,1	60,4	21,8	62,5	10,8	27,9
55-64	32,6	67,5	33,4	68,8	12,9	30,7
65-74	46,3	74,6	46,7	75,1	21,4	43,1
75-	41,2	60,3	41,4	60,6	24,2	40,7

Källa: Kommunalvalet 2017, Översikt över röstningen, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 5.5.2017