Förstasidan > Statistik > Kommunalval > 2021 > preliminär uppgift > Kommunalval, kvalitetsbeskrivning

Kommunalval, kvalitetsbeskrivning

• 1. Relevans av statistikuppgifterna
• 2. Metodbeskrivning
• 3. Felfrihet och exakthet
• 4. Tidsenlighet och rättidighet
• 5. Tillgänglighet och transparens
• 6. Jämförbarhet
• 7. Tydlighet och konsistens/enhetlighet samt dokumentering

1. Relevans av statistikuppgifterna

1.1 Sammandrag av uppgiftsinnehållet i statistiken

Statistikcentralen producerar officiell statistik över kommunalvalet. Det centrala innehållet i statistiken är: partiernas röstetal och andelar fördelade på röster i förhandsröstningen och under den egentliga valdagen, partiernas fullmäktigeplatser, kandidaternas röstetal och -andelar samt antalet invalda ledamöter efter parti, antalet röstberättigade och väljare efter kön samt antalet väljare efter kön.

På statistiksidan Kommunalval presenteras också analyser av kandidaternas och de invaldas bakgrund samt av väljarna.

Fr.o.m. år 2004 finns uppgifterna också efter röstningsområde i Statistikcentralens statistikdatabas StatFin.

1.2 Centrala begrepp
Allmänt

Vid kommunalval väljs ledamöter till kommunernas fullmäktige. I början av år 2021 fanns det 293 kommuner i Fastlandsfinland (och 16 i landskapet Åland).
Kommunalval förrättas enligt den kommunindelning som träder i kraft i början av valåret (2021) (indelningen i röstningsområden trädde i kraft 1.1.2021, på basis av de beslut om indelning i röstningsområden som kommunerna meddelat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata före 31.8.2020).
* Om kommunalval förrättas under året före det år då en ändring i kommunindelningen träder i kraft, ska valet förrättas i de kommuner som berörs av ändringen med iakttagande av den nya kommunindelningen.

Fullmäktige beslutar om antalet fullmäktigeledamöter som väljs i kommunen (kommunallagen 410/2015 16 §). Invånarantalet bestäms enligt de uppgifter som finns i befolkningsdatasystemet vid utgången av den 30 november året före valåret.

Lagen om ändring av vallagen (563/2015) trädde i kraft 1.6.2015, då det finska namnet på valet ändrades och tiden för valförrättningen ändrades (Fr.o.m. 2012 från den fjärde söndagen i oktober vart fjärde år). Kommunalval förrättas vart fjärde år den tredje söndagen i april (9.4.2017). Om den tredje söndagen infaller på påskdagen eller söndagen efter påskdagen, är valdagen söndagen före påskdagen (Vallagen 563/2015 144 §). I kommunerna i landskapet Åland förrättas (www.val.ax) valet också vart fjärde år, men vid en annan tidpunkt än i Fasta Finland, nästa gång i oktober 2019 (www.val.ax) .

Vallagstiftning

Den första lagen om kommunalval gavs år 1917. Genom en revidering av vallagstiftningen år 1998 samlades alla valbestämmelser under en lag, vallagen (714/1998), som trädde i kraft 8.10.1998. Bestämmelserna om kommunalvalen ingår i nämnda lag och i kommunallagen 410/2015.

Lagen om ändring av vallagen (563/2015) trädde i kraft 1.6.2015, då det finska namnet på valet ändrades och tiden för valförrättningen ändrades från oktober till april. Kommunalval förrättas vart fjärde år den tredje söndagen i april. Om den tredje söndagen infaller på påskdagen eller söndagen efter påskdagen, är valdagen söndagen före påskdagen (Vallagen 563/2015 144 §).I kommunerna i landskapet Åland förrättas val www.val.ax också vart fjärde år ( nästa gång i oktober 2023), men vid en annan tidpunkt än i Fastlandsfinland.

Kommunalvalet förrättas enligt gällande vallag (uppdaterad vallag http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980714 ), närmare info på Justitieminiseriets webbplats www.vaalit.fi och www.finlex.fi, vallag (714/1998). År 2000 var det för första gången möjligt att förhandsrösta utomlands i kommunalval.

Ändring av vallagen (939/2017), där brevröstning för utlandsfinländare och andra som vistas utomlands under valtiden möjliggjordes fastställdes 14.12.2017 och trädde i kraft 1.11.2018. Brevröstningen användes för första gången i riksdagsvalet 2019 och därefter i Europaparlamentsvalet 2019. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen (RP 101/2017 rd).

Ändringen av vallagen (1223/2018) innehöll vissa ändringar av teknisk natur, bl.a. en ändring av tidtabellen för beslut om indelning i röstningsområden och möjlighet att skicka rösträttsanmälan (meddelandekort) till de röstberättigade i elektronisk form;

Ändringen av vallagen (1132/2019) hade samband med inrättandet av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 1.1.2020.

Den 6 mars 2021 meddelades att kommunalvalet 2021 flyttas fram på grund av hälsosäkerhetsrisker med anknytning till coronaviruspandemin (COVID-19).

För framflyttningen av kommunalvalet krävdes en ändring av vallagen (RP 33/2021, GrUB 4/2021, RSv 31/2021), lag om senareläggning av 2021 års kommunalval 256/2021 fastställdes 29.3.2021.

Centrala principer vid förrättning av val

Alla val i Finland förrättas enligt följande principer:

• Valen är direkta . Väljarna (de röstberättigade) röstar direkt på dem som de vill se invalda.

• Valen är proportionella. Vid proportionella val står antalet kandidater som väljs från varje parti (eller annan gruppering) i proportion till antalet röster partiet eller grupperingen får i jämförelse med andra grupperingar (gäller inte presidentval).

• Valen är hemliga. Valhemligheten innebär att varken valmyndigheterna eller någon annan får veta vem en väljare röstat på eller om väljaren eventuellt lämnat in en blank röstsedel. Om väljaren överhuvudtaget har utövat sin rösträtt, hör dock inte till valhemligheten.

• Allmän och lika rösträtt i valen. Allmän rösträtt innebär att rösträtten är enbart beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller. Lika rösträtt innebär att varje röstberättigad har lika rätt att påverka valresultatet. Vid allmänna val har alla en röst.

• Varje väljare skall rösta själv. Rösträtten får inte utövas via ombud.

• Röstningen skall ske i närvaro av en valmyndighet. Ett undantag är brevröstning som inte sker i närvaro av en valmyndighet. När brevröstningen förrättas ska väljaren kalla in två vittnen att närvara som undertecknar en försäkran om att röstningen har skett med bevarande av valhemligheten och med respekt för valfriheten.

• Det finländska valsystemet är en kombination av personval och partival. Med en och samma siffra röstar väljarna både på ett parti och en person (gäller inte presidentval).

Rösträtt och valbarhet

Röstberättigad vid kommunalval är:

varje person som senast på valdagen fyllt 18 år och som är

1. finsk medborgare eller medborgare i en annan EU-medlemsstat eller isländska eller norsk medborgare, vars hemkommun kommunen i fråga är (23.4.2021) den 51:a dagen före valdagen; eller

2. medborgare i en annan stat och vars hemkommun kommunen i fråga är (23.4.2021) den 51:a dagen före valdagen och som har haft hemkommun i Finland utan avbrott två år räknat från den 51:a dagen, eller

3. personer som är anställda inom EU eller i en internationell organisation i Finland, och familjemedlemmar till sådana personer, och som är bosatta i kommunen 23.4.2021 den 51:a dagen före valdagen förutsatt att personers uppgifter på begäran har registrerats i befolkningsdatasystemet och skriftligen har meddelat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata att de önskar utöva sin rösträtt i kommunalvalet senast (22.4.2021) den 52:a dagen före valdagen.

Ändring av vallagen (939/2017), där brevröstning för utlandsfinländare ( obs! inte rösträtt i kommunalvalet ) och andra som vistas utomlands under valtiden möjliggjordes trädde i kraft 1.11.2018. Brevröstningen användes för första gången i riksdagsvalet 2019 och därefter i Europaparlamentsvalet 2019.

Valbarhet och kandidatuppställning
Valbarhet

1. har kommunen som hemkommun

2. har rösträtt i kommunalval i någon kommun och

3. inte står under förmynderskap

Bestämmelser om begränsningar för valbarhet finns i 72 § i kommunallagen.

Valbarheten bestäms i regel enligt samma tidtabell som i personens rösträttskommun, dvs. enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen före valdagen (i kommunalvalet 2021 fredagen 23.4.2021). Om en person flyttar till en annan kommun efter detta datum blir personen valbar i den nya kommunen.

Det finns ingen lagstadgad tidpunkt för när en kandidats valbarhet fastställs men i praktiken måste uppgiften om kandidatens hemkommun vara klar senast på den 32:a dagen före valdagen (i kommunalvalet 2021 fredagen 14.5.2021 *skärtorsdagen 13.5.2021), då centralvalnämnden behandlar och träffar avgöranden om kompletteringar i kandidatansökningarna. Beslut som gäller kandidatens hemkommun fattas på basis av uppgifterna i befolkningsdatasystemet.

Kandidatuppställning

Vid kommunalvalen kan kandidater ställas upp av

1. partier, som införts i partiregistret

2. röstberättigade som har bildat en valmansförening

Varje parti kan ställa upp högst en och en halv gång så många kandidater i kommunen som antalet fullmäktigeledamöter som ska väljas. Till exempel om det i en kommun utses 27 fullmäktigeledamöter kan ett parti ha högst 40 kandidater. Partierna kan sluta sig samman till att bilda valförbund. Partier som bildat valförbund får dock ställa upp sammanlagt högst lika många kandidater som det högsta antalet kandidater för ett enskilt parti.

För att bilda en valmansförening som ställer upp en kandidat krävs minst 10 röstberättigade personer i kommunen. I kommuner där invånarantalet vid utgången av november året före valåret är högst 1 500, får en valmansförening bildas av minst tre röstberättigade. I kommuner där antalet invånare är 1 501–2 000, får en valmansförening bildas av minst fem röstberättigade. Valmansföreningarna kan bilda gemensamma listor och varje lista kan ha högst en och en halv gång så många kandidater som antalet fullmäktigeledamöter som ska väljas.

Partier eller valmansföreningar ska ge in sina kandidatlistor (kandidatansökan) till kommunens centralvalnämnd på den 40:e dagen före valdagen (senast 9.3.2021 före klockan 16, kan kompletteras fram till 4.5.2021). Anmälan om valförbund och gemensamma listor ska lämnas till centralvalnämnden inom samma tidsfrist.

Centralvalnämnden i varje kommun tillkännager senast 1.3.2021 (den 48:e dagen före valdagen) till vem, vilka dagar och vid vilka klockslag samt på vilken plats kandidatansökningar och anmälningar tas emot.

Den kommunala centralvalnämnden kontrollerar kandidatlistorna, speciellt för att säkerställa att kandidaterna är valbara, och fastställer kandidatuppställningen på 31:a dagen före valdagen (14.5.2021). Centralvalnämnden gör upp en sammanställning av kandidatlistorna i vilken kandidaterna för alla partier, valmansföreningar och gemensamma listor tas upp i utlottad ordning. För varje kandidat antecknas i sammanställningen ordningsnummer (med 2 som första nummer), namn och titel, yrke eller syssla. Sammanställningen av kandidatlistorna finns bl.a. i valbåsen.

Antalet fullmäktigeledamöter varierar enligt antalet invånare i kommunen (enligt uppgift som gäller vid utgången av den 30 november året före valåret).

Kommunlagen 410/2015 16§ ”Om fullmäktige inte fattar något beslut om antalet ledamöter i fullmäktige, ska det i lagen angivna minimiantalet ledamöter väljas. Om fullmäktige fattar beslut om ett större antal ledamöter än minimiantalet eller om ett tidigare beslut ändras, ska justitieministeriet underrättas om detta före utgången av året före valåret Fullmäktiges beslut om antalet ledamöter får verkställas innan det har vunnit laga kraft. Beslutet får dock inte börja verkställas, om förvaltningsdomstolen förbjuder verkställigheten.”

Enligt 16 § i kommunallagen 410/2015 ska dock minst följande antal ledamöterna väljas:

Antalet ledamöter enligt antalet invånare i kommunen

Antal invånare	Antal ledamöter i fullmäktige minst
högst 5 000	13
5 001 - 20 000	27
20 001 - 50 000	43
50 001 - 100 000	51
100 001 - 250 000	59
250 001 - 500 000	67
fler än 500 000	79

Rösträttsregister

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata upprättar den 46:e dagen före valdagen ett register över de röstberättigade (rösträttsregister). I rösträttsregistret införs om varje röstberättigad de uppgifter (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe) som finns i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen före valdagen. Rösträttsregistret upprättas på basis av de uppgifter som finns i befolkningsdatasystemet 23.4.2021.

Rösträttsregistret är offentligt framlagt i magistraterna fr.o.m. den 41:a dagen före valdagen (dvs. fr.o.m. 3.5.2021). Till alla dem som är upptagna i registret sänds dessutom senast den 24:e dagen före valdagen (20.5.2021) en anmälan om rösträtt (ett meddelandekort), som innehåller bl.a. uppgifter om valdagen, förhandsröstningsperioden, adressen till röstningsstället och kontaktinformationen till valmyndigheten. Ur rösträttsregistret skrivs senare ut vallängder för valdagens röstningsställen. Rättelseyrkanden som gäller rösträttsregistret ska framställas hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast den 16:e dagen före valdagen (28.5.2021).
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgör rättelseyrkandena senast 25.5.2021.

Rösträttsregistret vinner laga kraft den 12:e dagen före valdagen, dvs. tisdagen 25.5.2021 klockan 12.

Röstning

Den röstberättigade kan rösta antingen

1. under förhandsröstningstiden eller

2. på valdagen, på söndagen (13.6.2021)

Förhandsröstningen i Finland förrättas (26.5–8.6.2021) på allmänna förhandsröstningsställen, på anstalter och som hemmaröstning under vissa förutsättningar. Allmänna förhandsröstningsställen i Finland är av kommunen bestämda ämbetsverk, postkontor och övriga ställen.

Förhandsröstning i utlandet förrättas (2.6–5.6.2021) i finska beskickningar och deras verksamhetsställen och på finska fartyg (kan inledas redan 25.5.2021).

Allmänna förhandsröstningsställen i utlandet är de finska beskickningar och deras verksamhetsställen som har förordnats genom förordning av statsrådet. Varje röstberättigad får rösta på förhand på de allmänna förhandsröstningsställena i Finland eller utomlands på finska beskickningar. På beskickningarna kan vem som helst som är röstberättigad i kommunalvalet rösta oberoende av i vilket land eller i vilken kommun han eller hon bor. Rösta på beskickningar kan sålunda röstberättigade som t.ex. är på semester eller stationerade i utlandet.

På valdagen kan den röstberättigade rösta enbart på röstningsstället i sitt eget röstningsområde. Väljaren behöver inte ha någon särskild orsak för att kunna rösta på förhand, utan han eller hon kan fritt välja mellan att rösta på förhand och på valdagen.

Valdeltagandet = andelen väljare av röstberättigade
Resultatuträkningen i kommunalvalet
Räkning av förhandsrösterna

Räkningen av förhandsrösterna börjar i regel på den egentliga valdagen, klockan 15. I stora valkretsar kan rösträkningen inledas ännu tidigare, dock tidigast klockan 12. Vid räkningen av förhandsröster strävas det efter att resultatet av förhandsröstningen ska vara klart senast klockan 20, efter detta kan man publicera preliminära uppgifter.

Räkning av rösterna på valdagen

Direkt efter att vallokalerna stängs klockan 20 inleder valnämnderna den preliminära räkningen av valdagens röster. Valnämnden öppnar valurnan, räknar röstsedlarna och antecknar varje kandidats röstetal i ett särskilt valprotokoll. Därefter meddelar valnämnden omedelbart den kommunala centralvalnämnden kandidaternas röstetal, dvs. valresultatet, i röstningsområdet i fråga.

Centralvalnämnden inför resultaten i det centraliserade räkningssystemet i justitieministeriets valdatasystem. Slutligen lägger valnämnden röstsedlarna i ett paket, förseglar paketet och skickar det till centralvalnämnden före klockan 9 på måndagen.

Fastställande av valresultatet

Vid fastställandet av valresultatet tillämpas det s.k. d´Hondtska systemet, i vilket man i den första fasen av uträkningen av valresultatet räknar det totala antalet röster för varje enskild grupp i valkretsen, dvs. för

• ett (enskillt) parti som inte tillhör något valförbund

• ett valförbund

• en gemensam lista samt

• en valmansförening som inte tillhör någon gemensam lista

Partier som ingått valförbund behandlas således som en grupp, likaså valmansföreningar som inte tillhör en gemensam lista.
I den andra fasen ställs kandidaterna i varje grupp i rangordning på basis av antalet röster de fått.

I den tredje fasen tilldelas varje kandidat ett jämförelsetal så att den enligt rangordningen första kandidaten som jämförelsetal får gruppens hela antal röster, den andra kandidaten hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel, och så vidare.

Slutligen ställs alla kandidater i en kommun i rangordning på grundval av jämförelsetalen och utifrån denna lista utses till ledamot i fullmäktige lika många kandidater som väljs i kommunen.

Tillkännagivande av det preliminära valresultatet

Det preliminära valresultatet blir klart redan på valdagskvällen. När vallokalerna stängs klockan 20 offentliggörs resultatet av förhandsröstningen som överförts till valdatasystemet. Därefter överförs valnämndernas preliminära uträkningar till valdatasystemet allt efter som de blir klara under valdagskvällen. Vanligen är hela det preliminära valresultatet klart senast klockan 23.

Kontrollräkning och fastställande av valresultatet

På måndagen klockan 9 dagen efter valdagen börjar valkretsnämnderna kontrollräkningen av röstsedlarna. Valresultatet ska vara klart följande onsdag 16.6.2021 klockan 18, då valkretsnämnderna fastställer det slutliga valresultatet i valkretsarna.

Mandatperioden för de fullmäktige som väljs år 2021 börjar 1.9.2021 och varar till utgången av maj 2025.

Ändringar i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningar

Kommunerna har placerats i valkretsar efter gällande valkretsindelning. I början av år 2021 är antalet kommuner i Fastlandsfinland 293 (och på Åland 16).

I statistiken har gällande statistisk kommungruppering använts (Statistikcentralen, kommuner och kommunbaserade indelningar). Kommunalval förrättas enligt den kommunindelning som träder i kraft i början av valåret (2021) (indelningen i röstningsområden trädde i kraft 1.1.2021, på basis av de beslut om indelning i röstningsområden som kommunerna meddelat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata före 31.8.2020).

Enligt 23 § 1 mom. i kommunstrukturlagen (1698/2009) ska kommunalval som förrättas under året före det år då en ändring av kommunindelningen träder i kraft förrättas med iakttagande av den nya kommunindelningen. Detta gäller alltså de ändringar i kommunindelningen som träder i kraft 1.1.2022. Enligt motiveringarna för regeringens proposition (RP 268/2014 rd) ska statsrådet i dessa fall fatta beslut om ändring av en kommunindelning senast före utgången av året (dvs. år 2020) före valåret.

I början av år 2021 anslöts Honkajoki (099) kommun till Kankaanpää stad (214), valkretsen var oförändrat Satakunta (04). Nurmes (541) och Valtimo (911) sammanslogs till Nurmes (541) i början av år 2020, valkretsen var oförändrat Savolax-Karelen (09).

I början av år 2021 överfördes fem kommuner till ett annat landskap:
Kuhmois (291) överfördes från Mellersta Finland till Birkaland – valkretsen ändrades från Mellersta Finland (11) till Birkalands valkrets (07)
Itis (142) från Kymmenedalen till Päijänne-Tavastland – valkretsen ändrades från Sydöstra Finland (08) till Tavastlands valkrets (06)
Jorois (171) från Södra Savolax till Norra Savolax – valkretsen ändrades från Sydöstra Finland (08) till Savolax-Karelens valkrets (09)
Heinävesi från Södra-Savolax till Norra Savolax – valkretsen ändrades från Sydöstra Finland (08) till Savolax-Karelens valkrets (09)
Storkyro från Österbotten till Södra Österbotten

I den statistiska kommungrupperingen indelas kommunerna på basis av tätortsbefolkningsandelen och invånarantalet i den största tätorten i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner. Indelningen baserar sig på tätortsavgränsningen som görs en gång om året och på den information om tätortsbefolkningen som fås på basis av den.

Begreppet tätort: En tätort är en förtätning av byggnader med minst 200 invånare. Definitionen av tätort baserar sig på Finlands miljöcentrals (SYKE) definitioner som har gjorts med hjälp av geografisk information, där man använt byggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250m x 250m– rutmaterial.

1. Urbana kommuner är de kommuner i vilka minst 90 procent av befolkningen bor i tätorter eller där den största tätortens folkmängd är minst 15 000.

2. Tätortskommuner utgörs av de kommuner i vilka minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är minst 4 000 men under 15 000.

3. Landsbygdskommuner är de kommuner där mindre ån 60 procent av befolkningen bor i tätorder och den största tätortens folkmängd är under 15 000 samt de kommuner där minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är under 4 000.

Klassificeringar som använts

Statistikcentralens kommunindelning, valkrets, kommun, röstningsområde, parti (som finns införda i partiregistret), kandidaternas och de invaldas ålder, bosättningsland.

Följande registrerade partier ställde upp kandidater i kommunalvalet 2021 (19/21) :

• Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP)

• Centern i Finland (CENT)

• Samlingspartiet (SAML)

• Svenska folkpartiet i Finland (SFP)

• Kristdemokraterna i Finland (KD)

• Gröna förbundet (GRÖNA)

• Vänsterförbundet (VÄNST)

• Sannfinländarna (SAF)

• Liberalpartiet - Frihet att välja (LIBE)

• Piratpartiet (Piratp.)

• Djurrättspartiet (EOP)

• Medborgarpartiet (KP)

• Feministiska partiet (Femin.p.)

• Blå framtid (SIN)

• Finska Folket först (SKE)

• Rörelse nu (LIIKE)

• Öppna Partiet (AP)

• Finlands Kommunistiska Parti (FKP)

• Kristallpartiet (KRIP)

Insamlingsmetoder och uppgiftskälla

Statistikcentralen får primärmaterialet för valen ur Justitieministeriets valdatasystem, vars tekniska utförande sköts av Tieto Abp

1.3 Lagar, förordningar och rekommendationer

Statens statistikväsen ska enligt statistiklagen (280/2004 ändr. 261/2013) sörja för att statistik över samhällsförhållandena och deras utveckling framställs för allmänt bruk. Lagen om Statistikcentralen (24.1.1992/48) visar att uppgiften hör till Statistikcentralen .

2. Metodbeskrivning

Statistiken baserar sig på ett totalmaterial. Statistikens primärmaterial baserar sig på Justitieministeriets valdatasystem, som består av fem delsystem. De är:

1. Basdata- och röstningssystemet med uppgifter om bl.a. valkrets, kommun och röstningsområdesindelningen, valmyndigheterna och röstningställena (registret över röstningsställen) som innehåller uppgifter om allmänna förhandsröstningsställen och röstningställen på valdagen;

2. Parti- och kandidatdatasystemet (kandidatregistret), i vilket följande uppgifter om varje kandidat antecknas: namn, kandidatnummer, yrke, hemkommun, parti/valmansförening (som uppställt kandidaten) och personteckning (14.5.2021). Kandidatsystemet innehåller även partiregistret;

3. Rösträttssystemet (rösträttsregistret), till vilket Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata plockar ut uppgifterna om alla röstberättigade den 46:e dagen (23.4.2021) före valdagen. Röstregistret upprättas skilt för varje val. Till rösträttsregistret förs de uppgifter om varje röstberättigad (bl.a. namn, personteckning, valkrets, hemkommun, och röstningsställe), som ingick i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen (23.4.2021) före valdagen. Rösträttsregistret vinner laga kraft klockan 12 den 12:e dagen (25.5.2021) före valdagen. Rösträttsregistret används på alla förhandsröstningsställen och alla som förhandsröstat antecknas i det. Efter förhandsröstningen skrivs vallängderna, som ska finnas på vallokalerna på valdagen, ut ur registret. Rösträttsregistret kan dock också användas på vallokalerna på valdagen istället för vallängderna. Efter valet förstörs uppgifterna i rösträttsregistret.

4. Det centralisedare resultatsräkningssystemet, till vilket valkretsnämnderna och kommunala centralnämnder levererar uppgifterna om valresultatet;

5. Resultattjänsten (Statistik- och datatjänstsystemet), med hjälp av vilken uppgifterna om valresultatet och övriga statistikuppgifter förmedlas till massmedierna och Statistikcentralen.

Statistikcentralens valdatasystem består av följande fyra valfiler: områdesfilen, partifilen, kandidatfilen och kandidatregistret.

Bakgrundanalys av kandidater och invalda

I samband med valstatistiken produceras också en bakgrundsanalys av de röstberättigade, partiernas kandidater och de invalda. Individpopulationen av röstberättigade baserar sig på det rösträttsregister (uppgifterna tagna ur befolkningsdatasystemet 23.4.2021), kandidaterna i Justitieministeriets kandidatregister. Personernas bakgrundsuppgifter som sammanslagits i dessa register baserar sig på Statistikcentralens statistikmaterial, bl.a. på befolknings-, familje- och sysselsättningsstatistik samt på examensregistret. Av de röstberättigade ingår bara röstberättigade som är bosatta i Finland.

I analysen har de röstberättigade, kandidaterna och de invalda fullmäktigeledamöterna beskrivits utifrån vissa variabler. Bakgrundsuppgifterna är i allmänhet från år 2018–2020. Nyare uppgifter än detta var inte tillgängliga. Med ålder avses personens ålder på valdagen i hela år.

I det följande beskrivs de bakgrundsvariabler som använts i analysen.

Valkrets

När det gäller kandidaterna är valkretsen i analysen den valkrets där personen kandiderar. När det gäller de röstberättigade baserar sig uppgiften om valkrets på den uppgift om personens bostadskommun som 51 dagar före valdagen uttagits från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata befolkningsdatasystem.

Utländsk bakgrund

Utländsk bakgrund har granskats med hjälp av två variabler, dvs. personens språk eller härkomst. De som klassificerats som personer med utländsk bakgrund efter språk har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Personer vars båda föräldrar (eller den enda kända föräldern) är födda utomlands klassificeras som personer med utländsk bakgrund på grundval av härkomst. Uppgiften är från år 2020.

Huvudsaklig verksamhet

Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av personens ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas efter huvudsaklig verksamhet i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. Dessa kan ytterligare indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka. Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register.

Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:

• sysselsatta

• arbetslösa

• 0–14 -åringar

• studerande, skolelever

• pensionärer

• beväringar, civiltjänstgörare

• övriga utanför arbetskraften

Uppgiften i analysen beskriver personens verksamhet under sista veckan år 2019.

Familjeställning

I den här analysen har befolkningen indelats enligt familjeställning i följande kategorier

• gift/sambo med barn

• ensamförsörjare

• par utan barn

• ensamboende

• hemmaboende barn

• annan

Till gift/sambo med barn räknas alla äkta makar eller sambor samt personer i registrerat partnerskap, med egna och/eller partners barn som bor hemma. Par utan barn är gifta/sambor samt personer i registrerat partnerskap som inte har barn. Med hemmaboende barn avses personer som bor tillsammans med sina egna föräldrar/sin egen förälder eller sina adoptivföräldrar/sin adoptivförälder och som har ställningen barn i familjen. Gruppen "Annan" innehåller sådana personer utan familj som bor tillsammans med andra personer (t.ex. en ensam mor/far som bor tillsammans med sitt barns familj), bostadslösa och anstaltsbefolkning. Ensamboende utan familj hör till klassen "Ensamboende".

Uppgiften om familjeställning är från år 2020.

Antal barn

I analysen har antalet biologiska barn och adoptivbarn använts som barnantal för en person. Uppgiften är från år 2020.

Utbildningsnivå

Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen.

Personer som avlagt examen på andra stadiet har 12 års utbildning. Sådana utbildningar är t.ex. studentexamina samt 3-åriga yrkesinriktade grundexamina, som också ger allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskolor och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad tilläggsutbildning. I denna granskning ingår de i samma klass som examina på andra stadiet.

Utbildning på lägsta högre nivå tar 2–3 år efter mellannivån. Sådana utbildningar är t.ex. tekniker-, merkonom- och sådana sjukskötarexamina som avlagts vid läroanstalter före yrkeshögskolereformen.

För högre högskoleexamen krävs 3–4 år av heltidsstudier efter utbildning på andra stadiet. Till lägre högskolenivå räknas t.ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina.

För högre högskoleexamen krävs i regel 5–6 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till utbildning på högre högskolenivå räknas t.ex. högre yrkeshögskoleexamina, magisterexamina och läkarnas specialiseringsexamina.

För examen på forskarutbildningsnivå krävs självständigt och publiceringsbart forskningsarbete eller avhandling. Examina är vetenskapliga licentiat- eller doktorsexamina.

Uppgifterna om utbildning erhålls ur Statistikcentralens examensregister.

Uppgifterna i analysen är från år 2019.

Disponibla penninginkomster

De disponibla penninginkomsterna omfattar inkomstposter i form av pengar och naturaförmåner med anknytning till anställning. I penninginkomster ingår inte kalkylerade inkomstposter, av vilka den kalkylerade bostadsinkomsten är den viktigaste. Då man från penninginkomsterna (brutto) drar av betalda transfereringar, är den återstående inkomsten disponibel penninginkomst.

Uppgiften är från år 2019.

Medianinkomst

I en rangordning av inkomsttagarna efter inkomstens storlek är medianinkomsten den mittersta observationen. På vardera sidan om den mittersta inkomsttagaren finns lika många inkomsttagare. Medianen är inte lika känslig för extrema observationer som det aritmetiska medeltalet.

Dubbelt medborgarskap

En person kan vara medborgare i flera länder (se medborgarskapslagen 2003/359 och medborgarskapsförordningen 1985/699). Om en person är medborgare i två länder, av vilka det ena är Finland, ingår hen i statistiken som finsk medborgare. Om en utländsk medborgare som bor i Finland har medborgarskap i flera andra länder, ingår hen i statistiken som medborgare i det land som utfärdat det pass med vilket hen kommit till Finland. Medborgarskapet bestäms enligt det land som utfärdat passet. En person kan ha flera eller inget medborgarskap. Innehav av främlingspass godkänns också som medborgarskap.

Skattepliktiga inkomster

Med vissa undantag är alla inkomster som erhålls i pengar eller som förmån med penningvärde skattepliktiga inkomster. Skattepliktiga är inte t.ex. vissa socialbidrag, dagpenningar och ersättningar. Sådana är t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag och utkomststöd. Skattepliktiga är inte heller bl.a. stipendier och understöd från offentliga samfund.

Yrke

Yrket har granskats med hjälp av Yrkesklassificeringen 2010, som beskriver samhällets yrkesstruktur.

Uppgiften är från år 2018.

Socioekonomisk ställning

Med socioekonomisk ställning avses en persons ställning i samhället. Definieringen av en persons socioekonomiska ställning grundar sig på uppgifter om personens huvudsakliga verksamhet, yrke, yrkesställning och näringsgren.

Klassificeringen av socioekonomisk ställning är följande:

• Företagare

•    Jord- och skogsbruksföretagare

•    Företagare, inte jord- och skogsbruk

• Högre tjänstemän

• Lägre tjänsteman

• Arbetare

• Okänd

Uppgiften är från år 2018.

Arbetsgivarsektorn

Klassificeringen av arbetsgivarsektorn beskriver arbetsplatsens ägarförhållande och företagarform. Med hjälp av den kan man bl.a. skilja mellan den offentliga och den privata sektorn.

Klassificeringen är följande:

• Den privata sektorn (inkl. aktiebolag med statlig majoritet)

• Staten

• Kommun

• Annat eller okänd

Uppgiften om arbetsgivarsektor baserar sig på uppgifter om företagens ägartyp och juridiska form i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister.

Uppgiften är från år 2018.

3. Felfrihet och exakthet

Materialet i valstatistiken baserar sig på Justitieministeriets valdatasystem och på de uppgifter som valmyndigheterna levererat, som kan anses vara tillförlitliga.

4. Tidsenlighet och rättidighet

De fastställda uppgifterna avviker alltid i någon mån från siffrorna i den preliminära statistiken.

Resultaten ändras till alla delar efter att det fastställda resultatet erhållits: efter röstningsområde, kommun, valkrets, parti samt ifråga om antalet röster för alla kandidater och för de invalda, vilket innebär att t.o.m. deras inbördes ordning kan ändras.

5. Tillgänglighet och transparens

Det första materialet, dvs. förhandsuppgifterna, publiceras så snart som möjligt på internet, i StatFin-tjänsten samt på statistiksidan Kommunalval. Valuppgifterna efter kommun och röstningsområde (från och med år 2004) samt antalet röster för de invalda förs in i StatFin-tjänsten.

På statistiksidan Kommunalval finns offentliggöranden, tidsserietabeller och tabeller över det aktuella valet tillgängliga på tre språk (finska, svenska och engelska). Det andra materialet, dvs. de slutliga uppgifterna levereras till Statistikcentralen efter att valresultatet fastställts. De fastställda uppgifterna, som motsvarar den preliminära statistiken, publiceras på internet efter det att valresultatet fastställts och uppdateras i StatFin-tjänstens databaser.

6. Jämförbarhet

I statistiken används den kommunindelning som gäller valåret. Om kommunalval förrättas under året före det år då en ändring i kommunindelningen träder i kraft, ska valet förrättas i de kommuner som berörs av ändringen med iakttagande av den nya kommunindelningen. Den nya statistiska kommungrupperingen (urbana kommuner, tätorts- och landsbygdskommuner) började användas år 2000. Innan dess grupperades kommunerna på följande sätt: städer och övriga kommuner. De ändringar i valkretsar och kommuner som skett mellan valen har beaktats i sådan statistik som har jämförelseuppgifter i förhållande till resultaten från tidigare val.

På statistiksidan Kommunalval presenteras uppgifter om valresultatet som tidsserietabeller fr.o.m. år 1921.

Kommunsammanslagningar i kommunalvalen 1976–2021

Upplöst kommun	Namnet på den nya eller den utvidgade kommun	Tidpunkt
07 Tavastland läns norra vk	07 Tavastland läns norra vk
852 Tottijärvi	536 Nokia	1.1.1976
02 Nylands läns vk	02 Nylands läns vk
756 Snappertuna	835 Ekenäs	1.1.1977
836 Ekenäs lk	835 Ekenäs	1.1.1977
034 Bromarv, del	842 Tenola	1.1.1977
034 Bromarv, del	835 Ekenäs	1.1.1977
03 Åbo läns södra vk	03 Åbo läns södra vk
222 Karjala	503 Mynämäki	1.1.1977
06 Tavastland läns södra vk	06 Tavastland läns södra vk
760 Somerniemi	761 Somero	1.1.1977
08 Kymmene läns vk	08 Kymmene läns vk
201 Karhula	285 Kotka	1.1.1977
311 Kymmene	285 Kotka	1.1.1977
12 Vasa läns vk	12 Vasa läns vk
621 Purmo	599 Pedersöre lk	1.1.1977
990 Esse	599 Pedersöre lk	1.1.1977
203 Karleby	272 Karleby	1.1.1977
14 Uleåborg läns vk	14 Uleåborg läns vk
206 Kajana lk	205 Kajana	1.1.1977
02 Nylands läns vk	02 Nylands läns vk
540 Nummi	540 Nummi-Pusula	1.1.1981
622 Pusula	540 Nummi-Pusula	1.1.1981
03 Åbo läns södra vk	03 Åbo läns södra vk
432 Lokalahti	895 Nystad	1.1.1981
03 Åbo läns norra vk	03 Åbo läns norra vk
238 Keikyä	988 Äetsä	1.1.1981
253 Kiika	988 Äetsä	1.1.1981
08 Kymmene läns vk	08 Kymmene läns vk
539 Nuijamaa	405 Villmanstrand	1.1.1989
02 Nylands vk	02 Nylands vk
842 Tenala	835 Ekenäs	1.1.1993
03 Åbo södra vk	03 Åbo södra vk
209 Kaland	895 Nystad	1.1.1993
04 Åbo nprra vk	04 Åbo nprra vk
685 Raumo lk	684 Raumo	1.1.1993
13 Mellersta Finlands vk	13 Mellersta Finlands vk
274 Konginkangas	992 Äänekoski	1.1.1993
787 Säynätsalo	179 Jyväskylä	1.1.1993
02 Nylands vk	02 Nylands vk
427 Lojo	444 Lojo	1.1.1997
428 Lojo kommun	444 Lojo	1.1.1997
612 Borgå	638 Borgå	1.1.1997
613 Borgå lk	638 Borgå	1.1.1997
06 Tavastlands vk	06 Tavastlands vk
088 Heinola	111 Heinola	1.1.1997
089 Heinolan lk	111 Heinola	1.1.1997
09 Södra Savolax vk	09 Södra Savolax vk
014 Anttola	491 S:t Michel	1.1.2001
492 S:t Michels lk	491 S:t Michel	1.1.2001
13 Mellersta Finlands vk	13 Mellersta Finlands vk
299 Kuorevesi	182 Jämsä	1.1.2001
14 Uleåborgs vk	14 Uleåborgs vk
841 Temmes	859 Tyrnävä	1.1.2001
08 Kymmene vk	08 Kymmene vk
917 Veckelax	075 Fredrikshamn	1.1.2003
14 Uleåborgs vk	14 Uleåborgs vk
582 Pattijoki	678 Brahestad	1.1.2003
09 Södra Savolax vk	09 Södra Savolax vk
184 Jäppilä	640 Pieksänmaa	1.1.2004
594 Pieksämäki lk	640 Pieksänmaa	1.1.2004
937 Virtasalmi	640 Pieksänmaa	1.1.2004
03 Egentliga Finlands vk	03 Egentliga Finlands vk
431 Loimaa kommun	430 Loimaa	1.1.2005
219 Karinainen	636 Pöytyä	1.1.2005
04 Satakunta vk	04 Satakunta vk
293 Kullaa	886 Ulvsby	1.1.2005
07 Birkaland vk	07 Birkaland vk
730 Sahalahti	211 Kangasala	1.1.2005
08 Kymmene vk	08 Kymmene vk
728 Saari	580 Parikkala	1.1.2005
891 Uukuniemi	580 Parikkala	1.1.2005
10 Norra Savolax vk	10 Norra Savolax vk
919 Vehmersalmi	297 Kuopio	1.1.2005
212 Kangaslampi	915 Varkaus	1.1.2005
11 Norra Karelens vk	11 Norra Karelens vk
251 Kiihtelysvaara	167 Joensuu	1.1.2005
856 Tuupovaara	167 Joensuu	1.1.2005
943 Värtsilä	848 Tohmajärvi	1.1.2005
12 Vasa vk	12 Vasa vk
589 Peräseinäjoki	743 Seinäjoki	1.1.2005
15 Lapplands vk	15 Lapplands vk
699 Rovaniemi lk	698 Rovaniemi	1.1.2006
13 Egentliga Finlands vk	13 Egentliga Finlands vk
490 Mietois	503 Mynämäki	1.1.2007
04 Satakunta vk	04 Satakunta vk
266 Kodisjoki	684 Raumo	1.1.2007
07 Birkaland vk	07 Birkaland vk
439 Luopioinen	635 Pälkäne	1.1.2007
772 Suodenniemi	912 Vammala	1.1.2007
864 Toijala	020 Akaa	1.1.2007
928 Viiala	020 Akaa	1.1.2007
932 Viljakkala	980 Ylöjärvi	1.1.2007
07 Birkalands vk	07 Birkalands vk
443 Längelmäki (del)	562 Orivesi	1.1.2007*
07 Birkalands vk	13 Mellersta Finlands vk
443 Längelmäki (del)	182 Jämsä	1.1.2007*
*I valstatistikens tidsserietabeller och i jämförelsen med valet år 2004 är Längelmäki i sin helhet sammanslagen med Jämsä.
09 Södra Savolax vk	09 Södra Savolax vk
085 Haukivuori	491 S:t Michel	1.1.2007
640 Pieksänmaa	593 Pieksämäki	1.1.2007
12 Vasa vk	12 Vasa vk
944 Vörå	945 Vörå-Maxmo	1.1.2007
479 Maxmo	945 Vörå-Maxmo	1.1.2007
13 Mellersta Finlands vk	13 Mellersta Finlands vk
774 Suolahti	992 Äänekoski	1.1.2007
770 Sumiainen	992 Äänekoski	1.1.2007
14 Uleåborgs vk	14 Uleåborgs vk
292 Kuivaniemi	139 Ii	1.1.2007
940 Vuolijoki	205 Kajana	1.1.2007
708 Ruukki	748 Siikajoki	1.1.2007
13 Mellersta Finlands vk	13 Mellersta Finlands vk
415 Leivonmäki	172 Joutsa	1.1.2008
02 Nylands vk	02 Nylands vk
737 Sammatti	444 Lojo	1.1.2009
220 Karis	710 Raseborg	1.1.2009
606 Pojo	710 Raseborg	1.1.2009
835 Ekenäs	710 Raseborg	1.1.2009
03 Egentliga Finlands vk	03 Egentliga Finlands vk
602 Pikis	202 S:t Karins	1.1.2009
006 Alastaro	430 Loimaa	1.1.2009
482 Mellilä	430 Loimaa	1.1.2009
017 Askainen	481 Masku	1.1.2009
419 Lemu	481 Masku	1.1.2009
705 Rymättylä	529 Nådendal	1.1.2009
485 Merimasku	529 Nådendal	1.1.2009
920 Velkua	529 Nådendal	1.1.2009
636 Pöytyä	636 Pöytyä	1.1.2009
979 Yläne	636 Pöytyä	1.1.2009
906 Vahto	704 Rusko	1.1.2009
040 Dragsfjärd	322 Kimitoön	1.1.2009
243 Kimito	322 Kimitoön	1.1.2009
923 Västanfjärd	322 Kimitoön	1.1.2009
101 Houtskär	445 Väståboland	1.1.2009
150 Iniö	445 Väståboland	1.1.2009
279 Korpo	445 Väståboland	1.1.2009
533 Nagu	445 Väståboland	1.1.2009
573 Pargas	445 Väståboland	1.1.2009
073 Halikko	734 Salo	1.1.2009
252 Kiikala	734 Salo	1.1.2009
259 Kisko	734 Salo	1.1.2009
308 Kuusjoki	734 Salo	1.1.2009
501 Muurla	734 Salo	1.1.2009
586 Bjärnå		1.1.2009
587 Pertteli	734 Salo	1.1.2009
734 Salo	734 Salo	1.1.2009
776 Suomusjärvi	734 Salo	1.1.2009
784 Finby	734 Salo	1.1.2009
04 Satakunta vk	04 Satakunta vk
262 Kiukainen	050 Eura	1.1.2009
913 Vampula	102 Huittinen	1.1.2009
406 Lappi	684 Raumo	1.1.2009
06 Tavastlands vk	06 Tavastlands vk
083 Hauho	109 Tavastehus	1.1.2009
210 Kalvola	109 Tavastehus	1.1.2009
401 Lammi	109 Tavastehus	1.1.2009
692 Renko	109 Tavastehus	1.1.2009
855 Tuulos	109 Tavastehus	1.1.2009
07 Birkalands vk	07 Birkalands vk
506 Mänttä	508 Mänttä-Vilppula	1.1.2009
933 Vilppula	508 Mänttä-Vilppula	1.1.2009
493 Mouhijärvi	790 Sastamala	1.1.2009
912 Vammala	790 Sastamala	1.1.2009
988 Äetsä	790 Sastamala	1.1.2009
303 Kuru	980 Ylöjärvi	1.1.2009
08 Kymmene vk	08 Kymmene vk
044 Elimäki	286 Kouvola	1.1.2009
163 Jaala	286 Kouvola	1.1.2009
286 Kouvola	286 Kouvola	1.1.2009
306 Kuusankoski	286 Kouvola	1.1.2009
754 Anjalankoski	286 Kouvola	1.1.2009
909 Valkeala	286 Kouvola	1.1.2009
173 Joutseno	405 Villmanstrand	1.1.2009
09 Södra Savolax vk	09 Södra Savolax vk
741 Savonranta	740 Nyslott	1.1.2009
11 Norra Karelens vk	11 Norra Karelens vk
045 Eno	167 Joensuu	1.1.2009
632 Pyhäselkä	167 Joensuu	1.1.2009
12 Vasa vk	12 Vasa vk
414 Lehtimäki	005 Alajärvi	1.1.2009
004 Alahärmä	233 Kauhava	1.1.2009
233 Kauhava	233 Kauhava	1.1.2009
281 Kortesjärvi	233 Kauhava	1.1.2009
971 Ylihärmä	233 Kauhava	1.1.2009
315 Kelviå	272 Karleby	1.1.2009
429 Lohteå	272 Karleby	1.1.2009
885 Ullava	272 Karleby	1.1.2009
175 Jurva	301 Kurikka	1.1.2009
544 Nurmo	743 Seinäjoki	1.1.2009
743 Seinäjoki	743 Seinäjoki	1.1.2009
975 Ylistaro	743 Seinäjoki	1.1.2009
13 Mellersta Finlands vk	13 Mellersta Finlands vk
182 Jämsä	182 Jämsä	1.1.2009
183 Jämsänkoski	182 Jämsä	1.1.2009
179 Jyväskylä	179 Jyväskylä	1.1.2009
180 Jyväskylä lk	179 Jyväskylä	1.1.2009
277 Korpilahti	179 Jyväskylä	1.1.2009
633 Pylkönmäki	729 Saarijärvi	1.1.2009
14 Uleåborgs vk	14 Uleåborgs vk
247 Kestilä	791 Siikalatva	1.1.2009
603 Piippola	791 Siikalatva	1.1.2009
617 Pulkkila	791 Siikalatva	1.1.2009
682 Rantsila	791 Siikalatva	1.1.2009
973 Ylikiiminki	564 Uleåborg	1.1.2009
04 Satakunta vk	04 Satakunta vk
609 Björneborg	609 Björneborg	1.1.2010
537 Normark	609 Björneborg	1.1.2010
14 Uleåborg vk	14 Uleåborg vk
208 Kalajoki	208 Kalajoki	1.1.2010
12 Vasa vk	14 Uleåborg vk
095 Himanka	208 Kalajoki	1.1.2010
08 Kymmene vk	08 Kymmene vk
405 Villmanstrand	405 Villmanstrand	1.1.2010
978 Ylämaa	405 Villmanstrand	1.1.2010
02 Nylands vk	02 Nylands vk
434 Lovisa	434 Lovisa	1.1.2010
424 Liljendal	434 Lovisa	1.1.2010
585 Pernå	434 Lovisa	1.1.2010
701 Strömfors	434 Lovisa	1.1.2010
06 Tavastlands vk	06 Tavastlands vk
015 Artsjö	560 Orimattila	1.1.2011
560 Orimattila	560 Orimattila	1.1.2011
10 Norra Savolax vk	10 Norra Savolax vk
227 Karttula	297 Kuopio	1.1.2011
297 Kuopio	297 Kuopio	1.1.2011
916 Varpaisjärvi	402 Lapinlahti	1.1.2011
402 Lapinlahti	402 Lapinlahti	1.1.2011
07 Birkaland vk	07 Birkaland vk
289 Kuhmalahti	211 Kangasala	1.1.2011
211 Kangasala	211 Kangasala	1.1.2011
310 Kylmäkoski	020 Akaa	1.1.2011
020 Akaa	020 Akaa	1.1.2011
12 Vasa vk	12 Vasa vk
945 Vörå-Maxmo	946 Vörå	1.1.2011
559 Oravais	946 Vörå	1.1.2011
03 Egentliga Finland vk	03 Egentliga Finland vk
445 Väståboland	445 Pargas	1.1.2012
12 Vasa vk	12 Vasa vk
863 Töysä	010 Alavus	1.1.2013
942 Lillkyro	905 Vasa	1.1.2013
02 Nyland vk	02 Nyland vk
223 Karislojo	444 Lojo	1.1.2013
540 Nummi-Pusula	444 Lojo	1.1.2013
09 Södra-Savolax vk	09 Södra-Savolax vk
246 Kerimäki	740 Nyslott	1.1.2013
618 Punkaharju	740 Nyslott	1.1.2013
14 Uleåborg vk	14 Uleåborg vk
084 Haukipudas	564 Uleåborg	1.1.2013
	564 Uleåborg	1.1.2013
564 Uleåborg	564 Uleåborg	1.1.2013
567 Oulunsalo	564 Uleåborg	1.1.2013
972 Yli-ii	564 Uleåborg	1.1.2013
11 Norra Karelen vk	11 Norra Karelen vk
248 Kesälahti	260 Kitee	1.1.2013
10 Norra Savolax vk	10 Norra Savolax vk
534 Nilsiä	297 Kuopio	1.1.2013
09 Södra Savolax vk	09 Södra Savolax vk
696 Ristiina	491 S:t Michel	1.1.2013
08 Kymmene vk	09 Södra Savolax vk
775 Suomenniemi	491 S:t Michel	1.1.2013
14 Uleåborg vk	14 Uleåborg vk
926 Vihanti	678 Brahestad	1.1.2013
04 Satakunta vk	07 Birkaland vk
254 Kiikoinen	790 Sastamala	1.1.2013
10 Norra Savolax vk	09 Savolax- Karelens vk
297 Kuopio	297 Kuopio	1.1.2015
476 Maaninka	297 Kuopio	1.1.2015
04 Satakunta vk	04 Satakunta vk
609 Björneborg	609 Björneborg	1.1.2015
413 Lavia	609 Björneborg	1.1.2015
03 Egentliga Finlands vk	03 Egentliga Finlands vk
423 Lieto	423 Lieto	1.1.2015
838 Tarvasjoki	423 Lieto	1.1.2015
10 Vasa vk	10 Vasa vk
164 Jalasjärvi	301 Kurikka	1.1.2016
06 Tavastlands vk	06 Tavastlands vk
283 Hämeenkoski	098 Hollola	1.1.2016
04 Satakunta vk	04 Satakunta vk
319 Kjulo	783 Säkylä	1.1.2016
06 Tavastlands vk	06 Tavastlands vk
532 Nastola	398 Lahtis	1.1.2016
04 Satakunta vk	04 Satakunta vk
442 Luvia	051 Euraåminne	1.1.2017
09 Savolax-Karelens vk	09 Savolax-Karelens vk
174 Juankoski	297 Kuopio	1.1.2017
09 Savolax-Karelens vk	09 Savolax-Karelens vk
911 Valtimo	541 Nurmes	1.1.2020
08 Sydöstra Finlands vk	09 Savolax-Karelens vk
090 Heinävesi	090 Heinävesi	1.1.2021
04 Satakunta vk	04 Satakunta vk
099 Honkajoki	214 Kankaanpää	1.1.2021
08 Sydöstra Finlands vk	06 Tavastlands vk
142 Iitti	142 Iitti	1.1.2021
08 Sydöstra Finlands vk	09 Savolax-Karelens vk
171 Jorois	171 Jorois	1.1.2021
11 Mellersta Finlands vk	07 Birkalands vk
291 Kuhmoinen	291 Kuhmoinen	1.1.2021

Kommuner som bytt valkrets och valkretsarnas namnändringar i kommunalvalen 1976-2021

Valkrets före ändringen	Ny valkrets	Tidpunkt
06 Tavastlands läns södra vk	03 Åbo läns södra vk	1990
761 Somero	761 Somero
06 Tavastlands läns södra vk	06 Tavastlands läns norra vk	1990
310 Kylmäkoski	310 Kylmäkoski
864 Toijala	864 Toijala
908 Valkeakoski	908 Valkeakoski
928 Viiala	928 Viiala
04 Åbo läns norra vk	06 Tavastlands läns norra vk	1993
108 Tavastkyro	108 Tavastkyro
143 Ikalis	143 Ikalis
250 Kihniö	250 Kihniö
493 Mouhijärvi	493 Mouhijärvi
581 Parkano	581 Parkano
932 Viljakkala	932 Viljakkala
02 Nylands vk	06 Tavastlands vk	1998
015 Artsjö	015 Artsjö
560 Orimattila	560 Orimattila
03 Egentliga Finlands vk	04 Satakunta vk	1998
266 Kodisjoki	266 Kodisjoki
04 Satakunta vk	07 Birkalands vk	1998
772 Suodenniemi	772 Suodenniemi
912 Vammala	912 Vammala
988 Äetsä	988 Äetsä
06 Tavastlands läns vk	07 Birkalands vk	1998
887 Urjala	887 Urjala
09 S:t Michels vk	06 Tavastlands vk	1998
081 Hartola	081 Hartola
111 Heinola	111 Heinola
781 Sysmä	781 Sysmä
09 Södra Savolax vk	10 Norra Savolax vk	2002
212 Kangaslampi	212 Kangaslampi
04 Satakunta vk	07 Birkaland vk	2005
619 Punkalaidun	619 Punkalaidun
Ändringen av vallagen (271/2013) 1.9.2013 tillämpas för första gången i riksdagsvalet 2015 (19.4.2015), Kymmene (08) och Södra Savolax (09) valkretsar sammanslogs till en ny valkrets Sydöstra Finlands valkrets (ny 08) samt Norra Savolax (10) och Norra Karelens (11) valkretsar till en ny valkrets Savolax-Karelens valkrets (ny 09). Valkretsarnas nummer ändras löpande.
08 Kymmene vk	08 Sydöstra Finlands vk	1.9.2013/1.1.2015
075 Fredrikshamn	075 Fredrikshamn
142 Iitti	142 Iitti
153 Imatra	153 Imatra
285 Kotka	285 Kotka
286 Kouvola	286 Kouvola
405 Villmanstrand	405 Villmanstrand
416 Lemi	416 Lemi
441 Luumäki	441 Luumäki
489 Miehikkälä	489 Miehikkälä
580 Parikkala	580 Parikkala
624 Pyttis	624 Pyttis
689 Rautjärvi	689 Rautjärvi
700 Ruokolahti	700 Ruokolahti
739 Savitaipale	739 Savitaipale
831 Taipalsaari	831 Taipalsaari
935 Virolahti	935 Virolahti
09 Södra Savolax vk	08 Sydöstra Finlands vk	1.9.2013/1.1.2015
046 Enonkoski	046 Enonkoski
090 Heinävesi	090 Heinävesi
097 Hirvensalmi	097 Hirvensalmi
171 Jorois	171 Jorois
178 Juva	178 Juva
213 Kangasniemi	213 Kangasniemi
491 S:t Michel	491 S:t Michel
507 Mäntyharju	507 Mäntyharju
588 Pertunmaa	588 Pertunmaa
593 Pieksämäki	593 Pieksämäki
623 Puumala	623 Puumala
681 Rantasalmi	681 Rantasalmi
740 Nyslott	740 Nyslott
768 Sulkava	768 Sulkava
10 Norra Savolax vk	09 Savolax-Karelens vk	1.9.2013/1.1.2015
140 Idensalmi	140 Idensalmi
174 Juankoski	174 Juankoski
204 Kaavi	204 Kaavi
239 Keitele	239 Keitele
263 Kiuruvesi	263 Kiuruvesi
297 Kuopio	297 Kuopio	1.1.2015
402 Lapinlahti	402 Lapinlahti
420 Leppävirta	420 Leppävirta
476 Maaninka	297 Kuopio	1.1.2015
595 Pielavesi	595 Pielavesi
686 Rautalampi	686 Rautalampi
687 Rautavaara	687 Rautavaara
749 Siilinjärvi	749 Siilinjärvi
762 Sonkajärvi	762 Sonkajärvi
778 Suonenjoki	778 Suonenjoki
844 Tervo	844 Tervo
857 Tuusniemi	857 Tuusniemi
915 Varkaus	915 Varkaus
921 Vesanto	921 Vesanto
925 Vieremä	925 Vieremä
11 Norra Karelens vk	09 Savolax-Karelens vk	1.9.2013/1.1.2015
146 Ilomants	146 Ilomants
167 Joensuu	167 Joensuu
176 Juuka	176 Juuka
260 Kitee	260 Kitee
276 Kontiolahti	276 Kontiolahti
309 Outokumpu	309 Outokumpu
422 Lieksa	422 Lieksa
426 Liperi	426 Liperi
541 Nurmes	541 Nurmes
607 Polvijärvi	607 Polvijärvi
707 Rääkkylä	707 Rääkkylä
848 Tohmajärvi	848 Tohmajärvi
911 Valtimo	911 Valtimo
08 Sydöstra Finlands vk	09 Savolax-Karelens vk
090 Heinävesi	090 Heinävesi	1.1.2021
08 Sydöstra Finlands vk	06 Tavastlands vk
142 Iitti	142 Iitti	1.1.2021
08 Sydöstra Finlands vk	09 Savolax-Karelens vk
171 Jorois	171 Jorois	1.1.2021
11 Mellersta Finlands vk	07 Birkaland vk
291 Kuhmoinen	291 Kuhmoinen	1.1.2021

Ändringar i valkretsarnas namn och/eller nummer i kommunalvalen 1976-2021

Ändrad valkrets	Valkretsens nya namn	Tidpunkt
01 Helsingfors stads vk	01 Helsingfors vk	1997
02 Nylands läns vk	02 Nylands vk	1997
03 Åbo läns södra vk	03 Egentliga Finlands vk	1997
04 Åbo läns norra vk	04 Satakunta vk	1997
06 Tavastlands läns södra vk	06 Tavastlands vk	1997
07 Tavastlands läns norra vk	07 Birkalands vk	1997
08 Kymmene läns vk	08 Kymmene vk	1997
09 S:t Michels läns vk	09 S:t Michels vk	1997
10 Norra Karelens läns vk	11 Norra Karelens vk	1997
11 Kuopio läns vk.	10 Kuopio vk	1997
12 Mellersta Finlands läns vk	13 Mellersta Finlands vk	1997
13 Vasa läns vk	12 Vasa vk	1997
14 Uleåborgs läns vk	14 Uleåborgs vk	1997
15 Lapplands läns vk	15 Lapplands vk	1997
09 S:t Michels vk	09 Södra Savolax vk.	2002
10 Kuopio vk	10 Norra Savolax vk	2002
08 Kymmene vk	08 Sydöstra Finlands vk	2013/2015
09 Södra Savolax vk	08 Sydöstra Finlands vk	2013/2015
10 Norra Savolax vk	09 Savolax-Karelens vk	2013/2015
11 Norra Karelens vk	09 Savolax-Karelens vk	2013/2015
12 Vasa vk	10 Vasa vk	2013/2015
13 Mellersta Finlands vk	11 Mellersta Finlands vk	2013/2015
14 Uleåborgs vk	12 Ulåborgs vk	2013/2015
15 Lapplands vk	13 Lapplands vk	2013/2015

7. Tydlighet och konsistens/enhetlighet samt dokumentering

Justitieministeriet publicerar omfattande allmän information om de olika valen, det landsomfattande kandidatregistret och uppgifter om valresultatet på sina webbsidor ( www.vaalit.fi ). Justitieministeriets statistik över förhandsröstande avviker från Statistikcentralens statistik över förhandsröstande, eftersom uppgifterna fastställs utgående från olika grunder:

• Justitieministeriet räknar antalet förhandsröstande av antalet röstberättigade

• Statistikcentralen räknar antalet förhandsröstande av alla väljare

De indelningar som använts i statistiken finns på Statistikcentralens webbplats.

Källa: Kommunalvalet 2021, fastställt valresultat, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

---

Uppdaterad 22.06.2021