Förstasidan > Statistik > Nationalräkenskaper, kvartalsvis > 2009 > 1:a kvartalet > Bruttonationalprodukten krymper i en allt snabbare takt, alla efterfrågekomponenter inom samhällsekonomin är sjunkande

Bruttonationalprodukten krymper i en allt snabbare takt, alla efterfrågekomponenter inom samhällsekonomin är sjunkande

Volymen av bruttonationalprodukten minskade under januari–mars år 2009 med 2,7 procent från föregående kvartal. Jämfört med det första kvartalet år 2008 minskade bruttonationalprodukten arbetsdagskorrigerat med 7,6 procent. Beräknat i löpande priser krympte den arbetsdagskorrigerade bruttonationalprodukten med 6,1 procent från året innan.

Volymförändringen av bruttonationalprodukten under det fjärde kvartalet år 2008 var -2,4 procent från året innan och -2,1 procent från föregående kvartal, då motsvarande förändringar i publikationen för februari var -2,4 procent och -1,3 procent. Den ursprungliga BNP-tidsserien har inte reviderats från publikationen för februari. De säsongrensade tidsserierna revideras alltid oberoende av om den ursprungliga tidsserien revideras, då varje ny observation förändrar estimaten av säsongkomponenterna också för föregående kvartal.

Revidering av den säsongrensade volymen av bruttonationalprodukten i kvartalsräkenskapernas publikationer

År 2008 ökade bruttonationalprodukten med 0,9 procent. Den säsongrensade bruttonationalprodukten var som störst under det första kvartalet 2008, varefter den minskat i en ökande takt. Finlands ekonomi rasar nu lika snabbt som i början av den ekonomiska depressionen under 1990-talet, då den största enskilda nedgången i bruttonationalprodukten, som inträffade under det första kvartalet år 1991, också var -2,7 procent (jämfört med föregående kvartal). Jämfört med året innan var det största fallet under 90-talet 8,0 procent under det sista kvartalet samma år.

Finlands ekonomi krymper nu också något snabbare än EU-områdets ekonomi sammanlagt. Enligt Eurostats preliminära uppgifter krympte bruttonationalprodukten inom EU-området med 2,4 procent under årets första kvartal jämfört med föregående kvartal.

Produktion

Under det första kvartalet var förädlingsvärdets volym inom primärproduktionen 2,8 procent större än året innan. Inom lantbruket ökade förädlingsvärdet med 0,4 procent. Den nedgång som redan länge pågått inom skogsindustrin stannade tillfälligt av då förädlingsvärdet ökade med 4,0 procent i och med de ökade avverkningarna av massaved. Uppgifterna om avverkningarna för april tyder på att det åter pekar nedåt under det andra kvartalet.

Volymen av näringsgrenarna inom förädlingen, dvs. tillverkning och byggande, sjönk med 17,9 procent under det första kvartalet. Utvecklingen inom industrin är för närvarande speciellt dyster: förädlingsvärdet var 19,8 procent mindre än året innan och 7,9 procent mindre än under föregående kvartal. Inom trä- och pappersindustrin gick förädlingsvärdet ned ytterligare, nu var minskningen rekordstor, dvs. 28,6 procent från året innan. Förädlingsvärdet inom metallindustrin (inkl. elektronikindustrin) minskade med 24,2 procent från året innan. Förädlingsvärdet inom den övriga fabriksindustrin minskade med 11,7 procent under det första kvartalet. Volymen av förädlingsvärdet inom byggande sjönk under januari–mars med 7,2 procent från året innan.

Volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna var 3,7 procent mindre än under det första kvartalet år 2008. Inom handeln minskade volymen av förädlingsvärdet med 10,3 procent från föregående år. Det största fallet visade handeln med motorfordon, vilket bilskattereformen under jämförelseperioden bidrar till. Partihandeln har också minskat kraftigt redan under flera kvartal, inom detaljhandeln har förädlingsvärdet minskat mer måttligt. Transport-, magasinerings- och kommunikationstjänsterna gick ned med 7,4 procent. Inom fastighetsverksamhet och företagstjänster var minskningen 1,1 procent från året innan.

Volymen av det totala förädlingsvärdet inom alla näringsgrenar minskade med 7,9 procent från året innan och med 3,0 procent från föregående kvartal.

Import, export, konsumtion och investeringar

I praktiken sänkte alla efterfrågekomponenter den totala efterfrågan under det första kvartalet. Bara de offentliga investeringarna samt övriga investeringar (som i huvudsak består av programvaruinvesteringar) ökade.

Exportvolymen minskade med 25,5 procent under januari–mars från året innan och med 10,8 procent från föregående kvartal. Exporten av varor sjönk med 30,3 procent och exporten av tjänster med 5,9 procent från året innan. Importvolymen minskade med 19,4 procent från året innan och med 8,2 procent från föregående kvartal. Importen av varor sjönk med 25 procent, medan importen av tjänster steg med 2,4 procent från året innan. Uppgifterna om import och export kan komma att revideras avsevärt. Importförändringen för fjärde kvartalet (varor och tjänster sammanlagt) reviderades till -12,5 procent från året innan, medan den i uppgifterna i februari var -14,5 procent. Förändringen av exportvolymen under det fjärde kvartalet reviderades till -13,9 procent från -14,2 procent i februari.

Under det första kvartalet minskade volymen av den privata konsumtionen med 3,7 procent från året innan och med 1,2 procent från föregående kvartal. Volymen av konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror krympte mest, vilket den tynande bilhandel och den försvagade efterfrågan på hemelektronik bidrar till. Också konsumtionen av övriga varor och av tjänster var sjunkande för hushållens del. Volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna var fortsättningsvis på föregående års nivå.

Under första kvartalet minskade investeringsvolymen med 8,9 procent från året innan och med 4,3 procent från föregående kvartal. Byggnadsinvesteringarna gick ned med 11 procent från året innan. Investeringarna i husbyggande har gått ned under mer än ett år i följd, men nu har också ökningen av anläggningsarbeten stannat av. Volymen av investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel minskade med 12,2 procent från året innan. De privata investeringarna sjönk med 10,7 procent under första kvartalet, men de offentliga investeringarna ökade med 3,7 procent från året innan.

Sysselsättning, löner och nationalinkomst

Sysselsättningssituationen försämrades under årets första kvartal i och med att antalet sysselsatta minskade med 1,1 procent från året innan. Jämfört med föregående kvartal minskade antalet sysselsatta med 0,3 procent. Korrigerat för antalet arbetsdagar sjönk antalet arbetade timmar inom samhällsekonomin med 3,9 procent jämfört med året innan. Under kvartalet fanns det lika många arbetsdagar som året innan.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet under januari–mars 7,6 procent. Under motsvarande period i fjol var det relativa arbetslöshetstalet 6,6 procent.

Den nominella lönesumman inom samhällsekonomin ökade under januari–mars med 0,9 procent (exkl. anställningsoptioner). Driftsöverskottet (netto), som i affärsbokföringen grovt motsvarar rörelsevinsten, minskade med 19 procent till löpande priser. Bruttonationalprodukten var uttryckt i löpande priser 7,6 procent mindre än året innan.

Tillgängliga uppgifter

De preliminära uppgifterna om kvartalet baserar sig på de källuppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga före 29.5.2009.

Uppgifterna på årsnivå motsvarar de uppgifter om nationalräkenskaperna som publicerades 27.2.2009.

Nationalräkenskapsuppgifterna om det andra kvartalet år 2009 publiceras 8.9.2008, då också tidigare kvartal revideras. Kvartalssiffrorna revideras till dess årsräkenskapernas slutliga uppgifter publiceras med omkring två års fördröjning.

Uppgifterna för åren 2006, 2007 och 2008 är preliminära. Uppgifterna för år 2008 revideras i samband med publiceringen av följande publikation över årsräkenskaperna 9.7.2009.

Källa: Nationalräkenskaper 2009, 1:a kvartalet. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pasi Koikkalainen (09) 1734 3332, Samu Hakala (09) 1734 3756

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

---

Uppdaterad 9.6.2009