Förstasidan > Statistik > Nationalräkenskaper, kvartalsvis > 2010 > 2:a kvartalet > 1. Exporten och investeringarna inom bostadsbyggandet gav skjuts åt ökningen av Finlands ekonomi under andra kvartalet

1. Exporten och investeringarna inom bostadsbyggandet gav skjuts åt ökningen av Finlands ekonomi under andra kvartalet

Volymen av bruttonationalprodukten ökade under april–juni med 1,9 procent från föregående kvartal. Den arbetsdagskorrigerade bruttonationalprodukten var 3,7 procent större än under andra kvartalet år 2009. Beräknat i löpande priser ökade den arbetsdagskorrigerade bruttonationalprodukten med 5,4 procent från året innan.

Volymen av den säsongrensade bruttonationalprodukten var som störst under andra kvartalet år 2008. Därefter sjönk den mycket snabbt särskilt under sista kvartalet år 2008 och första kvartalet år 2009. Andra kvartalet år 2009 ser ut att vara botten på recessionen. Därefter har bruttonationalprodukten åter långsamt ökat och är nu i stort sett på samma nivå som år 2006.

Figur 1. Revidering av den säsongrensade volymen av bruttonationalprodukten i kvartalsräkenskapernas publikationer

Också de övriga europeiska ekonomierna håller så småningom på att återhämta sig från recessionen. Enligt Eurostats preliminära uppgifter ökade bruttonationalprodukten inom EU-området med 1,0 procent under andra kvartalet jämfört med föregående kvartal och med 1,9 procent från året innan.

1.1. Produktion

Under andra kvartalet var volymen av förädlingsvärdet inom primärproduktionen, dvs. jord- och skogsbruk samt fiske, 4,2 procent större än under föregående kvartal och 17,3 procent större än året innan. Särskilt inom skogsbruket ökade förädlingsvärdet klart jämfört med året innan.

Industriproduktionen ökade åter under andra kvartalet efter ett svagt första kvartal. Förädlingsvärdet var 3,2 procent större än under det föregående kvartalet och 7,8 procent större än året innan. Ökningen av industriproduktionen kom nu främst från trä- och pappersindustrin, där förädlingsvärdet var 17,9 procent större än under föregående kvartal och 21,8 procent större än året innan. Inom metallindustrin (inkl. el- och elektronikindustrin) ökade förädlingsvärdet med 6,4 procent från föregående kvartal och med 5,2 procent från året innan. Tillväxtbranscher inom metallindustrin var särskilt metallframställning och skeppsbyggnad. Förädlingsvärdet inom den övriga fabriksindustrin var på samma nivå som föregående kvartal, men 3,4 procent större än året innan.

Förädlingsvärdets volym inom byggverksamheten vände uppåt under andra kvartalet efter en lång nedgång. Produktionen under april–juni ökade med 2,8 procent från föregående kvartal och med 5,7 procent från året innan.

Förädlingsvärdet inom servicenäringarna ökade med 0,8 procent från föregående kvartal och med 1,9 procent från året innan. Förädlingsvärdet inom handeln var 2,4 procent större än under föregående kvartal och 5,4 procent större än året innan. Transport-, magasinerings- och kommunikationstjänsterna ökade med 2,7 procent från föregående kvartal och med 6,2 procent från året innan. Förädlingsvärdet inom fastighetsverksamhet och företagstjänster steg med 0,4 procent från föregående kvartal, men sjönk med 0,5 procent från året innan.

Volymen av det totala förädlingsvärdet inom alla näringsgrenar ökade med två procent från föregående kvartal och med 3,8 procent från året innan.

1.2. Import, export, konsumtion och investeringar

Den totala efterfrågan ökade med 2,8 procent från föregående kvartal och med 3,7 procent från året innan. Särskilt exporten samt bostadsbyggnadsinvesteringarna ökade efterfrågan.

Figur 2. Förändringar i BNP och efterfrågeposterna från föregående kvartal (säsongrensat, i priser för referensåret 2000)

Exportvolymen ökade under april–juni med 12,6 procent jämfört med föregående kvartal och var 6,1 procent större än året innan. Jämförelser med föregående kvartal försvåras dock av stuveriarbetarnas arbetskonflikt som inföll i mars. Exporten av varor och tjänster ökade med 16,2 resp. 3,4 procent från föregående kvartal. Volymen av importen steg med 6,6 procent från föregående kvartal och var 3,7 procent större än året innan. Importen av varor ökade med 7,8 procent från föregående kvartal, men importen av tjänster minskade med 1,2 procent.

Importförändringen (varor och tjänster sammanlagt) under första kvartalet reviderades till -4,4 procent från föregående kvartal och till -5,9 procent från året innan, medan förändringarna var -2,7 procent och -4,5 procent i föregående publikation. Förändringen av exportvolymen under första kvartalet reviderades till -13,1 procent från föregående kvartal och till -5 procent från året innan, då motsvarande förändringar i föregående publikation var –11 procent och –2,2 procent. Import- och exportuppgifterna kan komma att revideras avsevärt.

Volymen av den privata konsumtionen ökade under andra kvartalet med 0,8 procent jämfört med föregående kvartal och med 2,6 procent från året innan. Köpen av varaktiga konsumtionsvaror ökade betydligt under andra kvartalet, då bilhandeln återhämtade sig och VM i fotboll uppenbarligen inspirerade till köp av hemelektronik. Volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna sjönk jämfört både med föregående kvartal och motsvarade kvartal året innan.

Under andra kvartalet ökade investeringsvolymen med 2,5 procent från föregående kvartal och med 0,6 procent från året innan. Byggnadsinvesteringarna ökade med 3,5 procent från föregående kvartal och med 6,6 procent från året innan. Bostadsbyggnadsinvesteringarna visade en kraftig ökning under andra kvartalet då volymen steg med 11,4 procent från föregående kvartal och med 33,5 procent från året innan. Volymen av investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel minskade med 3,8 procent från föregående kvartal och med 11,1 procent från året innan. De privata investeringarna steg med 2,5 procent från kvartalet innan, men de offentliga investeringarna minskade med 1,1 procent.

1.3. Sysselsättning, löner och nationalinkomst

Under andra kvartalet skedde inga betydande förändringar i sysselsättningsläget. Antalet sysselsatta ökade med 0,4 procent från föregående kvartal, men var 0,4 procent färre än året innan. Antalet arbetade timmar inom samhällsekonomin ökade med 0,3 procent från föregående kvartal och med 1,9 procent från året innan. Särskilt inom tillverkning och handel har antalet arbetstimmar ökat från året innan, vilket färre permitteringar inom tillverkningen och förlängda öppettider inom handeln bidrar till. Kvartalet hade en arbetsdag mer än året innan.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet under april–juni 9,6 procent. Det relativa arbetslöshetstalet var detsamma under motsvarande period i fjol.

Den nominella lönesumman inom samhällsekonomin ökade under april–juni med 1,1 procent från föregående kvartal och med 2,4 procent från året innan (exkl. anställningsoptioner). Driftsöverskottet (netto), som grovt motsvarar rörelsevinsten i affärsbokföringen, ökade i löpande priser med 29 procent från föregående år. Bruttonationalinkomsten var i löpande priser 5,3 procent större än året innan.

1.4. Tillgängliga uppgifter

De preliminära kvartalsuppgifterna baserar sig på de källuppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 26.8.2010.

Uppgifterna på årsnivå motsvarar de uppgifter om nationalräkenskaperna som publicerades 15.7.2010. Nationalräkenskapsuppgifterna gällande tredje kvartalet år 2010 publiceras 9.12.2010, då också tidigare kvartal revideras. Kvartalssiffrorna revideras tills årsräkenskapernas slutliga uppgifter publiceras med omkring två års eftersläpning. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien.

Mera om de nya metoderna för kvartalsräkenskaperna finns att läsa i ett separat meddelande: http://tilastokeskus.fi/til/ntp/men_sv.html

På grund av revideringen av årsräkenskaperna har man i säsongrensningsmodellen för handelns (G) tidsserie för förädlingsvärde i referensårets priser infört en nivåförändring för det första kvartalet år 2009. Mera information om säsongrensningsmetoden: http://tilastokeskus.fi/til/tramo_seats_sv.html

Källa: Nationalräkenskaper 2010, 2:a kvartalet. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pasi Koikkalainen (09) 1734 3332, Samu Hakala (09) 1734 3756, kansantalous.suhdanteet@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

---

Uppdaterad 8.9.2010