Bruttonationalprodukten ökade med 0,4 procent år 2015
Volymen av bruttonationalprodukten ökade med 0,4 procent i fjol.
Under oktober-december ökade bruttonationalprodukten med 0,1 procent från föregående kvartal. Jämfört med fjärde kvartalet år 2014 ökade bruttonationalprodukten med 0,6 procent.
Figur 1. Förändring i volymen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal (säsongrensat, procent)
Samhällsekonomin i Finland ökade år 2015 från året innan efter tre recessionsår. Ökningen var störst under andra kvartalet, då bruttonationalprodukten ökade med 0,5 procent från föregående kvartal. Under övriga kvartal var tillväxten nära noll. Sysselsättningsläget försvagades under året.
Under första hälften av år 2015 ökade bruttonationalprodukten i och med den ökade exporten och konsumtionen. Under tredje kvartalet gjorde minskningen av exporten och investeringarna att ökningen av bruttonationalprodukten blev negativ, men under sista kvartalet började bruttonationalprodukten igen öka i och med att investeringarna steg betydligt och både exporten och de privata konsumtionsutgifterna ökade något.
Enligt Eurostats preliminära uppgifter ökade bruttonationalprodukten inom EU28-området med 0,3 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. År 2015 ökade bruttonationalprodukten inom EU-området med 1,8 procent på årsbasis.
Produktion
Volymen av det totala förädlingsvärdet inom samhällsekonomin minskade med 0,1 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. År 2015 var förädlingsvärdet 0,4 procent högre på årsbasis än året innan.
Räknat i euro ökade förädlingsvärdet närmast när det gäller privata tjänster. När det gäller de industriella näringsgrenarna var förädlingsvärdet större än år 2014 bara inom skogsindustrin och metallindustrin (exkl. el och elektronikindustrin) räknat i löpande priser.
Figur 2. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna år 2015 från året innan (procent)
Figur 3. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet under 4:e kvartalet 2015 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)
Figur 4. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet under 4:e kvartalet 2015 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)
Volymen av förädlingsvärdet inom primärproduktionen, dvs. jord- och skogsbruket samt fiske, minskade under oktober–december med 0,1 procent från föregående kvartal.
På årsbasis minskade primärproduktionen med 0,1 procent år 2015. Inom jordbruket ökade produktionen med 2,0 procent sett till volym, medan produktionen inom skogsbruket minskade med 1,0 procent. Sett till löpande priser minskade också jordbrukets förädlingsvärde betydligt till följd av prisnedgången.
Förädlingsvärdet inom industrin (näringsgrenarna B–E) steg med 0,1 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal.
Under hela året sjönk produktionen inom industrin med 0,6 procent. Mest minskade förädlingsvärdet inom el- och elektronikindustrin, med 2,6 procent. Produktionen inom den övriga metallindustrin ökade däremot med 1,1 procent. Inom övriga industriella näringsgrenar minskade produktionens volym.
Volymen av förädlingsvärdet inom byggverksamhet ökade under oktober–december med 0,5 procent från föregående kvartal.
Under hela år 2015 ökade volymen av byggverksamhet något, dvs. med 0,2 procent. Husbyggandet minskade något, men anläggningsarbeten ökade betydligt.
Volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna minskade under oktober–december med 0,2 procent.
Under hela år 2015 ökade servicenäringarna något som helhet sett, dvs. med 0,6 procent. De privata tjänsterna gick upp med 1,8 procent, men de offentliga tjänsterna gick ned med 2,1 procent. Den mest betydande ökningen visade information och kommunikation, 4,9 procent, samt finansierings- och försäkringsverksamhet, 3,8 procent. Förädlingsvärdet minskade mest inom offentlig förvaltning och utbildning samt inom hälsovårdstjänster och sociala tjänster, dvs. med 1,3 procent. Också förädlingsvärdet inom handeln minskade trots att bilhandeln återhämtade sig.
Import, export, konsumtion och investeringar
År 2015 minskade den totala efterfrågan inom samhällsekonomin ytterligare, dvs. med 0,5 procent från året innan. Till den minskade efterfrågan bidrog minskningen av investeringarna med 1,1 procent och den betydliga minskningen av industrins lager efter en ökning året innan.
Figur 5. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan år 2015 jämfört med året innan (procent)
Figur 6. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2015 jämf. med året innan (arbetsdagskorr., procent)
Figur 7. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2015 jämf. med föreg. kvartal (säsongrensat, procent)
Exportvolymen ökade med 0,6 procent och importvolymen med 1,6 procent under oktober–december från föregående kvartal.
Under hela år 2015 ökade exportvolymen med 0,4 procent. Exporten av varor minskade, men exporten av tjänster ökade. Volymen av importen minskade däremot med 1,2 procent. Importen av både varor och tjänster minskade.
Volymen av den privata konsumtionen ökade med 0,2 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 0,4 procent.
Under hela år 2015 ökade volymen de privata konsumtionsutgifterna med 1,3 procent. I synnerhet ökade konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror, det samma gäller konsumtionen av tjänster. Volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna minskade med 0,3 procent.
Volymen av investeringarna gick upp med 1,7 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Anläggningsinvesteringarna ökade med 5,6 procent och investeringarna i maskiner, inventarier och transportmedel med 10,8 procent från året innan.
År 2015 visade investeringarna en minskning på årsnivå för fjärde året i följd, med 1,1 procent. I synnerhet minskade husbyggnadsinvesteringarna, med 2,9 procent, och investeringarna i produkter som skyddas av immateriell äganderätt, t.ex. forskning och utveckling, med 4,8 procent. Däremot ökade anläggningsinvesteringarna med 6,6 procent och investeringarna i maskiner och inventarier med 3,3 procent.
Sysselsättning, löner och nationalinkomst
I antalet sysselsatta skedde inga förändringar under fjärde kvartalet, det fanns lika många sysselsatta som under föregående kvartal. Antalet arbetade timmar i samhällsekonomin minskade med 0,9 procent från föregående kvartal.
Under hela året 2015 minskade antalet sysselsatta med 0,3 procent från året innan och antalet arbetade timmar med 0,1 procent. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet under oktober–december 8,7 procent och för hela året 9,4 procent, medan det året innan var 8,7 procent.
Arbetsproduktiviteten, dvs. volymen av bruttoförädlingsvärdet per arbetstimme ökade i fjol med 0,5 procent.
Den nominella lönesumman inom samhällsekonomin steg med 0,8 procent och arbetsgivarnas socialskyddsavgifter med 1,7 procent från året innan.
Driftsöverskottet (netto), som grovt motsvarar rörelsevinsten i affärsbokföring, minskade med 0,3 procent från år 2014. Bruttonationalinkomsten var nominellt 0,2 procent högre än året innan. Kapitalinkomsterna från utlandet minskade, men kapitalutgifterna till utlandet ökade.
Tillgängliga uppgifter
De preliminära uppgifterna för kvartalet baserar sig på de källuppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 23.2.2016. Uppgifterna på årsnivå 1990–2014 motsvarar de uppgifter om nationalräkenskaperna som publicerades 29.1.2016, med undantag av uppgifterna om utlandssektorn (import, export, primärinkomster från/till utlandet) som kan ha reviderats.
De preliminära uppgifterna för år 2015 som innehåller mer detaljerade uppgifter om den offentliga sektorn och övriga sektorräkenskaper publiceras 16.3.2016. Samtidigt revideras uppgifterna i detta offentliggörande. De reviderade uppgifterna införs också i databastabellerna för kvartalsräkenskaperna, men något egentligt offentliggörande av kvartalsräkenskaperna görs inte.
Nationalräkenskaperna för år 2015 publiceras med ett mer detaljerat datainnehåll 14.7.2016.
Nationalräkenskapsuppgifterna om det första kvartalet år 2016 publiceras 3.6.2016, då också tidigare kvartal revideras. Ett snabbestimat över utvecklingen av bruttonationalprodukten under januari–mars publiceras i samband med offentliggörandet av Konjunkturindikatorn för produktionen 13.5.2016.
På grund av avstämnings- och säsongrensningsmetoderna kan kvartalsuppgifterna revideras något för hela tidsserien i samband med varje offentliggörande. De största revideringarna sker dock under de 2–3 första åren efter offentliggörandet för kvartalet, eftersom årsräkenskapernas slutliga uppgifter publiceras med omkring två års eftersläpning efter utgången av statistikåret. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien.
Kvalitetsbeskrivningen (på finska) finns på Statistikcentralens webbplats: http://www.stat.fi/til/ntp/laa.html.
Metodbeskrivning för kvartalsräkenskaperna.Källa: Nationalräkenskaper 2015, 4:e kvartalet. Statistikcentralen
Förfrågningar: Samu Hakala 029 551 3756, Olli Savela 029 551 3316, kansantalous.suhdanteet@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen
Uppdaterad 29.2.2016
Finlands officiella statistik (FOS):
Nationalräkenskaper, kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9757. 4:e kvartalet 2015,
Bruttonationalprodukten ökade med 0,4 procent år 2015
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 17.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ntp/2015/04/ntp_2015_04_2016-02-29_kat_001_sv.html