Bruttonationalprodukten ökade med 2,2 procent år 2018
Volymen av bruttonationalprodukten ökade i fjol med 2,2 procent. Beräknat i löpande priser var bruttonationalprodukten 4,1 procent större än år 2017.
Under oktober–december ökade bruttonationalprodukten med 0,7 procent från nivån föregående kvartal och jämfört med fjärde kvartalet år 2017 med 2,2 procent. Enligt Eurostats preliminära uppgifter ökade bruttonationalprodukten inom EU28-området med 0,2 procent under sista kvartalet år 2018 jämfört med föregående kvartal.
Figur 1. Förändring i volymen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal (säsongrensat, procent)
Samhällsekonomin i Finland ökade stadigt genom år 2018, eftersom bruttonationalprodukten ökade med minst två procent under varje kvartal jämfört med året innan. Ökningen var dock inte lika kraftig som åren 2016 och 2017, då tillväxtsiffrorna var närmare tre procent.
År 2018 fördelade sig den ekonomiska tillväxten jämnt mellan näringsgrenarna tillverkning, byggverksamhet och tjänster. Volymen av förädlingsvärdet minskade bara inom skogsindustrin, där förädlingsvärdet till löpande priser dock ökade i och med prisstegringarna, samt inom finans- och försäkringsverksamhet, där satsningarna bl.a. på strukturomvandlingar i internationella koncerner ökade insatsförbrukningens kostnader, vilket gjorde att förädlingsvärdet för dessa näringsgrenar var negativ.
Sysselsättningsläget var bättre år 2018 än året innan, sett såväl till det relativa sysselsättningstalet som det relativa arbetslöshetstalet.
Produktion
Den totala volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna ökade med 0,5 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. År 2018 var förädlingsvärdet 2,0 procent högre på årsnivå än året innan.
Till ökningen av förädlingsvärdet bidrog den gynnsamma utvecklingen såväl inom tillverkning och byggverksamhet som inom privata tjänster. Beräknat i löpande priser ökade i synnerhet husbyggande, handel och flera industrinäringsgrenar.
Fiqur 2. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna år 2018 från året innan (procent)
Figur 3. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna under 4:e kvartalet 2018 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)
Figur 4. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna under 4:e kvartalet 2018 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)
Volymen av förädlingsvärdet inom primärproduktionen, dvs. jord- och skogsbruk samt fiske, ökade under oktober–december med fem procent från året innan. Primärproduktionen för hela året 2018 ökade med fyra procent. Inom jordbruket minskade produktionen med tre procent sett till volym, men ökade i och med prisstegringarna med två procent beräknat i löpande priser. Produktionsvolymen inom skogsindustrin ökade med sex procent. Också virkespriserna steg, vilket medförde att skogsbruket ökade med 11 procent i löpande priser.
Förädlingsvärdet inom industrin (näringsgrenarna B–E) steg med en procent under sista kvartalet jämfört med året innan. Produktionsvolymen ökade inom de flesta industrinäringsgrenar år 2018: Metallindustrin ökade med tre procent, el- och elektronikindustrin med sju procent samt energi- och vattenförsörjning med fyra procent. Sett till produktionsvolym minskade skogsindustrin med två procent och den kemiska industrin ökade med bara en procent, men i löpande priser ökade båda med sex procent. Totalt ökade volymen av industrinäringsgrenarna i fjol med 2,5 procent.
Volymen av förädlingsvärdet inom byggverksamhet ökade under oktober–december med tre procent från året innan, liksom under hela året 2018. Husbyggandet ökade klart, men ökningen av anläggningsarbeten var lamare.
Volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna ökade under oktober–december med två procent från motsvarande kvartal året innan. Under hela året 2018 ökade servicenäringarna med 1,6 procent. De privata tjänsterna gick upp med två procent och den offentliga sektorns tjänster med en halv procent. Den mest betydande ökningen visade näringsgrenarna handel, informations- och kommunikationsverksamhet, affärstjänster samt offentlig förvaltning och hälsovårdstjänster.
Import, export, konsumtion och investeringar
År 2018 ökade den totala efterfrågan inom samhällsekonomin med 2,1 procent från året innan. Till ökningen av efterfrågan bidrog utöver den ökade konsumtionen i synnerhet ökningen av investeringar i bostadsbyggnader och annat husbyggande, men på grund av importökningen hade nettoexporten en klart minskande effekt på efterfrågan. Det var exceptionellt att lagren ökade betydligt under tredje kvartalet.
Figur 5. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan år 2018 jämfört med året innan (procent)
Figur 6. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2018 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)
Figur 7. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 3:e kvartalet 2018 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)
Exportvolymen ökade med en procent och importvolymen med sex procent under oktober–december från året innan. År 2018 ökade exportvolymen med 1,5 procent på årsnivå: volymen av varuexporten ökade med en procent och volymen av exporten av tjänster med tre procent. Importvolymen steg med 4,2 procent: volymen av varuimporten ökade med tre procent och importen av tjänster med hela åtta procent. Priserna på importvaror och särskilt på exportvaror steg klart, och beräknat i löpande priser ökade importen av varor med sju procent och exporten av varor med sex procent.
Volymen av den privata konsumtionen ökade under det sista kvartalet år 2018 med en procent från föregående kvartal och med en och en halv procent från året innan. Under hela året ökade volymen av de privata konsumtionsutgifterna med 1,4 procent. Konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror fortsatte att öka i likhet med tidigare år, konsumtionen verkar dock ha minskat under årets andra hälft åtminstone jämfört med tidigare kvartal.
Volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna minskade under oktober–december med en procent från föregående kvartal och var någotsånär på samma nivå som året innan. Volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 1,7 procent för hela året 2018.
Volymen av den fasta bruttoinvesteringen ökade under det sista kvartalet år 2018 med två procent från föregående kvartal och med tre procent från året innan. Investeringar för hela året ökade med 3,2 procent. Volymen av byggnadsinvesteringar steg med fyra procent, volymen av investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel med två procent samt investeringarna i forskning och utveckling samt programvaror med två procent jämfört med år 2017.
Sysselsättning, löner och nationalinkomst
Antalet sysselsatta under oktober–december ökade med 0,8 procent jämfört med föregående kvartal. Antalet arbetade timmar i samhällsekonomin ökade med 0,6 procent från föregående kvartal.
År 2018 ökade antalet sysselsatta med 2,7 procent och antalet arbetade timmar med 2,6 procent från året innan. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet under oktober–december 6,0 procent och för hela året 7,4 procent, medan det året innan under oktober–december var 7,6 procent och för hela året 2017 var 8,6 procent.
Den nominella lönesumman inom samhällsekonomin ökade med 4,7 procent. Arbetsgivarnas socialskyddsavgifter steg med 0,4 procent från året innan.
Driftsöverskottet (netto), som grovt motsvarar rörelsevinsten i affärsbokföring, ökade med 5,8 procent från år 2017. Bruttonationalinkomsten var nominellt 3,6 procent högre än året innan.
Tillgängliga uppgifter
De preliminära uppgifterna baserar sig på de källuppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 25.2.2019. Uppgifterna på årsnivå 1990–2017 motsvarar de uppgifter om nationalräkenskaperna som publicerades 31.1.2019, med undantag av uppgifterna om utlandssektorn (import, export, primärinkomster från/till utlandet) som kan ha reviderats.
De preliminära uppgifterna för år 2018 som innehåller mer detaljerade uppgifter om den offentliga sektorn och övriga sektorräkenskaper publiceras 15.3.2019. Samtidigt revideras uppgifterna i detta offentliggörande. De reviderade uppgifterna införs också i databastabellerna för kvartalsräkenskaperna, men något egentligt offentliggörande av kvartalsräkenskaperna görs inte.
Nationalräkenskaperna för år 2018 publiceras med ett mer detaljerat datainnehåll 20.6.2019.
Nationalräkenskapsuppgifterna om det första kvartalet år 2019 publiceras 29.5.2019, då också tidigare kvartal revideras. Ett snabbestimat över utvecklingen av bruttonationalprodukten under januari–mars publiceras i samband med offentliggörandet av Konjunkturindikatorn för produktionen 15.5.2019.
På grund av avstämnings- och säsongrensningsmetoderna kan kvartalsuppgifterna revideras något för hela tidsserien i samband med varje offentliggörande. De största revideringarna sker dock under de 2–3 första åren efter offentliggörandet för kvartalet, eftersom årsräkenskapernas slutliga uppgifter publiceras med omkring två års eftersläpning efter utgången av statistikåret. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien.
Kvalitetsbeskrivningen (på finska) finns på Statistikcentralens webbplats: http://www.stat.fi/til/ntp/laa.html.
Metodbeskrivning för kvartalsräkenskaperna.Källa: Nationalräkenskaper 2018, 4:e kvartalet. Statistikcentralen
Förfrågningar: Samu Hakala 029 551 3756, Antti Kosunen 029 551 3613, kansantalous.suhdanteet@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen
Uppdaterad 28.2.2019
Finlands officiella statistik (FOS):
Nationalräkenskaper, kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9757. 4:e kvartalet 2018,
Bruttonationalprodukten ökade med 2,2 procent år 2018
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 17.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ntp/2018/04/ntp_2018_04_2019-02-28_kat_001_sv.html