Förstasidan > Statistik > Nationalräkenskaper, kvartalsvis > Ändringar i beräkningsmetoderna för kvartalsräkenskaperna

Ändringar i beräkningsmetoderna för kvartalsräkenskaperna

I maj 2010 införs ett nytt datasystem i de kvartalsvisa nationalräkenskaperna, som gör det möjligt att utnyttja ännu bättre beräkningsmetoder. De uppgifter som baserar sig på de nya beräkningsmetoderna publiceras 9.6.2010.

Kvartalsräkenskaperna framställs i Finland genom s.k. indirekt beräkning. Det innebär att uppgifterna inte bildas genom att summera utifrån källmaterialen och komplettera de erhållna obearbetade uppgifterna med olika korrigeringar, såsom man vanligen gör vid statistikföringen. Istället bildas uppgifterna på basis av källmaterialsindikatorer och årsräkenskapernas nivåer med hjälp av matematiska och statistiska beräkningsmetoder. Indirekt beräkning används i de flesta länder för framställningen av kvartalsräkenskaper, eftersom tillräckligt täckande källmaterial gällande hela samhällsekonomin inte är tillgängligt kvartalsvis.

Metodändringar

De viktigaste skedena vid beräkningen av de kvartalsvisa nationalräkenskaperna har att göra med tidsföljden: bildande av källmaterialsindikatorer, avstämning, extrapolering, deflatering, kedjning och säsongrensning.

Av dessa ändras metoderna eller beräkningssätten för avstämning, extrapolering och deflatering i och med det nya datasystemet.

De viktigaste ändringarna är följande:

• avstämning mot årsräkenskapernas nivåer görs nu direkt till tidsserierna för källmaterialsindikatorerna, medan man tidigare gjorde avstämningen mot den tidsserie för kvartalsräkenskaperna som bildades genom extrapolering.
• extrapoleringsmetoden ändras så att den baserar sig på Benchmark-to-indicator på årsnivå, medan man tidigare använde förhållandet för motsvarande kvartal året innan
• de näringsgrensvisa deflatorerna/prisestimaten för förädlingsvärdet bildas nu genom att väga prisuppgifter på produktnivå, medan man som regel tidigare använde ett och samma prisindex för varje kombination av sektor/näringsgren.

Benchmark-to-indicator avser i det här sammanhanget förhållandet mellan värdet av nationalräkenskaperna och källmaterialsindikatorn.

Målet är tidsserier av god kvalitet

Då indikatorserierna avstäms direkt mot de årsvisa nationalräkenskapernas nivåer och extrapoleringsmetoden ändras så att den baserar sig på Benchmark-to-indicator på årsnivå, följer tidsserierna för kvartalsräkenskaperna bättre den kvartalsvisa utvecklingen av källmaterialsindikatorerna.

Tack vare de nya avstämnings- och extrapoleringsmetoderna kan man allt mer exakt och tillförlitligt identifiera vändpunkter i ekonomin under både innevarande och tidigare år.

Den nya metoden för att bilda deflatorer stämmer överens med de årsvisa nationalräkenskaperna och genererar sålunda prisestimat som ligger närmare prisen i årsräkenskaperna. Sålunda är också kvartalsräkenskapernas förädlingsvärde och bruttonationalproduktens volymestimat mer exakta och närmare de faktiska volymuppgifterna i årsräkenskaperna.

Metodförändringarna medför små revideringar i uppgifterna om kvartalsräkenskapernas tidsserier fr.o.m. år 1990.

Förfrågningar: Pasi Koikkalainen (09) 1734 3332

Mer detaljerade uppgifter om metoderna för beräkningen av kvartalsräkenskaperna finns i följande bok som utges av den internationella valutafonden:

Bloem, A., R.J. Dippelsman and N.Mæhle: Quarterly National Accounts Manual - Concepts, data sources and compilation. IMF, 2001. http://www.imf.org/external/pubs/ft/qna/2000/Textbook

---

Senast uppdaterad 26.5.2010