5. Av barnen bor 66 procent i familjer bestående av gifta par
I stället för att ha familjen som enhet kan man granska barnfamiljer med barnet som enhet. De två synsätten ger lite olika resultat. Till exempel 61 procent av barnfamiljerna är familjer med gifta par, men 66 procent av barnen bor i familjer med gifta par. Orsaken är att gifta par i medeltal har fler barn än sambofamiljer och enföräldersfamiljer. Av de minderåriga barnen bor, liksom året innan, 83 procent i familjer med två föräldrar (dvs. då barn till sambor och registrerade par inkluderas).
Tabell 8. Barn under 18 år efter familjetyp åren 1985–2011
År | Totalt | Äkta par | Registrerat partnerskap | Sambor | Moder | Fader |
1985 | 1 136 027 | 959 580 | .. | 61 386 | 102 413 | 12 648 |
1990 | 1 135 686 | 916 855 | .. | 91 164 | 113 184 | 14 483 |
1995 | 1 150 562 | 858 255 | .. | 125 222 | 148 706 | 18 379 |
2000 | 1 116 687 | 777 447 | .. | 156 411 | 162 544 | 20 285 |
2005 | 1 084 865 | 727 638 | 131 | 172 898 | 162 875 | 21 323 |
2006 | 1 080 728 | 721 911 | 183 | 175 516 | 161 834 | 21 284 |
2007 | 1 076 522 | 716 804 | 216 | 176 801 | 161 184 | 21 517 |
2008 | 1 071 800 | 713 202 | 277 | 175 986 | 160 730 | 21 605 |
2009 | 1 068 554 | 708 684 | 331 | 175 951 | 161 755 | 21 833 |
2009 | 1 068 554 | 708 684 | 331 | 175 951 | 161 755 | 21 833 |
2010 | 1 064 470 | 704 953 | 397 | 175 563 | 161 427 | 22 130 |
2011 | 1 061 710 | 701 396 | 500 | 175 981 | 161 575 | 22 258 |
Procent | ||||||
1985 | 100,0 | 84,5 | .. | 5,4 | 9,0 | 1,1 |
1990 | 100,0 | 80,7 | .. | 7,9 | 10,0 | 1,3 |
1995 | 100,0 | 74,6 | .. | 10,9 | 12,9 | 1,6 |
2000 | 100,0 | 69,6 | .. | 14,0 | 14,6 | 1,8 |
2005 | 100,0 | 67,1 | 0,0 | 15,9 | 15,0 | 2,0 |
2006 | 100,0 | 66,8 | 0,0 | 16,2 | 15,0 | 2,0 |
2007 | 100,0 | 66,6 | 0,0 | 16,4 | 15,0 | 2,0 |
2008 | 100,0 | 66,5 | 0,0 | 16,4 | 15,0 | 2,0 |
2009 | 100,0 | 66,3 | 0,0 | 16,5 | 15,1 | 2,0 |
2010 | 100,0 | 66,2 | 0,0 | 16,5 | 15,2 | 2,1 |
2011 | 100,0 | 66,1 | 0,0 | 16,6 | 15,2 | 2,1 |
Av alla spädbarn som inte fyllt ett år bor 92 procent med sina båda föräldrar och 8 procent med en ensamförsörjande mor (figur 9). Den förstnämnda procentandelen har ökat med bara en procentenhet på elva år, den sistnämnda har varit oförändrad.
Andelen barn som bor med sin mor eller far ökar med åldern. Av 17-åriga barn bor en femtedel bara med sin mor, för ett decennium sedan var andelen 17 procent. På motsvarande sätt bor 4 procent bara med sin far, vilket är samma procentandel som ett decennium tidigare.
Figur 9. Barn efter familjetyp och ålder 2011
5.1 En tredjedel av barnen bor med minst två syskon
Även om 44 procent av barnfamiljerna i slutet av år 2011 var enbarnsfamiljer var bara 24 procent av barnen samtidigt enda barnet i familjen. Av dessa barn är de flesta bara tillfälligt enda barnet, eftersom en del kommer att få syskon senare. En del har äldre syskon som redan fyllt 18 år eller flyttat hemifrån.
I slutet av år 2011 bodde 42 procent av barnen med ett syskon och rentav 34 procent hade minst två hemmaboende syskon. År 1985 hade bara 27 procent av barnen minst två hemmaboende syskon.
Tabell 9. Barn efter antalet minderåriga barn i familjen åren 1985–2011
År | Totalt | Antalet minderåriga barn i familjen | |||
1 | 2 | 3 | 4- | ||
1985 | 1 136 027 | 306 784 | 518 206 | 221 211 | 89 826 |
1990 | 1 135 751 | 286 529 | 500 680 | 243 504 | 105 038 |
1995 | 1 150 562 | 284 915 | 484 092 | 257 283 | 124 272 |
2000 | 1 116 687 | 268 369 | 461 516 | 255 075 | 131 727 |
2005 | 1 084 865 | 255 549 | 451 758 | 245 325 | 132 233 |
2006 | 1 080 728 | 254 705 | 451 428 | 242 382 | 132 213 |
2007 | 1 076 522 | 254 832 | 450 088 | 238 782 | 132 820 |
2008 | 1 071 800 | 253 841 | 449 016 | 235 650 | 133 293 |
2009 | 1 068 554 | 254 457 | 447 554 | 232 584 | 133 959 |
2010 | 1 064 470 | 254 551 | 445 192 | 230 580 | 134 147 |
2011 | 1 061 710 | 253 995 | 443 286 | 229 101 | 135 328 |
Procent | |||||
1985 | 100,0 | 27,0 | 45,6 | 19,5 | 7,9 |
1990 | 100,0 | 25,2 | 44,1 | 21,4 | 9,2 |
1995 | 100,0 | 24,8 | 42,1 | 22,4 | 10,8 |
2000 | 100,0 | 24,0 | 41,3 | 22,8 | 11,8 |
2005 | 100,0 | 23,6 | 41,6 | 22,6 | 12,2 |
2006 | 100,0 | 23,6 | 41,8 | 22,4 | 12,2 |
2007 | 100,0 | 23,7 | 41,8 | 22,2 | 12,3 |
2008 | 100,0 | 23,7 | 41,9 | 22,0 | 12,4 |
2009 | 100,0 | 23,8 | 41,9 | 21,8 | 12,5 |
2010 | 100,0 | 23,9 | 41,8 | 21,7 | 12,6 |
2011 | 100,0 | 23,9 | 41,8 | 21,6 | 12,7 |
Ett tvärsnitt av familjestatistiken finns illustrerat i figur 10. Där presenteras barnen i barnfamiljer efter ålder och antalet barn i familjen. I definitionen av barn som är enda barnet i familjen har alla hemmaboende barn under 18 år beaktats. Fyrtioen procent av alla barn under ett år är enda barnet, dvs. de är familjernas förstfödda. Den lägsta andelen av enda barn i familjen finns bland 7-8-åringarna. Av dem är 13 procent enda barnet.
Familjens andra barn föds tydligen senast då det första barnet är omkring 7 år. Å andra sidan är det sällan som ett äldre syskon redan fyllt 18 år. Då man kan anta att en del av 7-åringarna ännu kommer att få ett syskon och att en del har ett syskon som redan flyttat hemifrån, kan man sluta sig till att omkring 10 procent av barnen kommer att förbli enda barnet. Samma resultat får man genom att granska antalet barn för kvinnor i hela landet enligt antalet födda barn.
Av figur 10 framgår att familjen är som störst bland 8–9-åringarna. Av dem bor 44 procent i familjer med minst tre minderåriga barn. Andelen är lika stor som året innan.
Figur 10. Barn efter ålder och antalet barn under 18 år i familjer 2011
5.2 Flest barn som bor utan syskon i Södra Karelen och på Åland
Det finns också regionala skillnader i antalet syskon. I områden med större familjer, är andelen barn som bor med flera syskon givetvis större än i områden med små familjer. I Norra Österbotten och Mellersta Österbotten har över 20 procent av barnen tre eller fler hemmaboende syskon under 18 år. Däremot är andelen barn som bor med fler än tre syskon under 10 procent i Kymmenedalen, Nyland, Södra Karelen, Egentliga Finland och på Åland.
Norra och Mellersta Österbotten har också den lägsta andelen barn utan hemmaboende syskon - under 20 procent i båda landskapen. I Kymmenedalen, Nyland, Södra Karelen och på Åland har fler än vart fjärde barn inte hemmaboende syskon.
Figur 11. Barn efter antalet syskon landskapsvis 2011, %
Av kommunerna i Finland är det relativa antalet barn som bor utan syskon lägst i Yli-Ii (9 %), Larsmo och Sievi (10 %). Relativt flest barn som bor utan syskon har Helsingfors, Kolari och Pelkosenniemi (31 % i resp. kommun).
Barn i storfamiljer, som bor med minst tre syskon, finns det relativt sett flest av i Merijärvi (54 %), Yli-Ii (52 %) och Lumijoki (51 %). Dessutom bor över hälften av barnen också i Ranua, Perho och Sievi i familjer med minst fyra barn. Relativt sett flest barn med minst tre hemmaboende syskon finns det givetvis i kommuner där barnfamiljernas storlek är störst (Kapitel 4.2). Relativt sett minst barn med minst tre hemmaboende barn finns det på Brändö och i Sottunga på Åland, som helt saknar fyrabarnsfamiljer. Som följande kommer Hammarland och Sund (4 %). I Fasta Finland är andelen barn med minst tre hemmaboende syskon lägst i Tövsala (5 %), Nådendal och Ristijärvi (6 %).
5.3 Sju procent av barnen är barn i ombildade familjer
Liksom året innan växer totalt 110 000 barn som inte fyllt 18 år (10 % av alla barn) mupp i ombildade familjer. Av dessa är 33 200 makarnas gemensamma barn, som alltså har fötts i familjer där det tidigare fanns barn som var enbart moderns och/eller enbart faderns barn. Av de ombildade familjerna är 44 procent familjer där det också fötts gemensamma barn. Det finns 77 000 egentliga barn i ombildade familjer (7 % av alla barn), dvs. barn som har fått en ny social förälder. Av dessa barn är 66 400 barn som modern har med sig in i familjen och 10 500 barn som fadern har med sig.
5.4 Tretton procent av barnen har utländsk bakgrund
Barnens utländska bakgrund kan granskas utgående från om barnen själva är födda utomlands eller om åtminstone en av föräldrarna är född utomlands. Enligt dessa kriterier blir andelen barn med utländsk bakgrund 13 procent av alla barn (137 000). Man bör dock komma ihåg att en del av de utlandsfödda barnen också kan ha finländsk bakgrund. De kan t.ex. vara barn till föräldrar som är födda i Finland men är på kommendering utomlands. Här granskas alla barn som hör till den finländska befolkningen, också barn som inte hör till familjer.
Andelen barn med utländsk bakgrund har ökat stadigt under 2000-talet. I slutet av år 2002 var åtta procent av barnen sådana som var födda utomlands eller vars ena eller båda föräldrar var utlandsfödd.
I slutet av år 2011 var tre procent av barnen utlandsfödda, vilket är en procentenhet fler än år 2002. Andelen barn som själva är födda i Finland, men vars båda föräldrar är födda utomlands, uppgår också till tre procent, år 2002 var motsvarande andel en procent.
Liksom år 2002, fanns det bland barnen med utländsk bakgrund flest sådana barn som själva var födda i Finland, men vars ena förälder var född utomlands (7 %).
Figur 12. Andelen barn under 18 år med utländsk bakgrund 2002–2011
Källa: Befolknings- och dödsorsaksstatistik, Statistikcentralen
Förfrågningar: Marjut Pietiläinen 09 1734 2798, Timo Nikander 09 1734 3250, vaesto.tilasto@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Uppdaterad 9.11.2012
Finlands officiella statistik (FOS):
Familjer [e-publikation].
ISSN=1798-3223. Översikt 2011,
5. Av barnen bor 66 procent i familjer bestående av gifta par
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/perh/2011/02/perh_2011_02_2012-11-09_kat_005_sv.html