Förstasidan > Statistik > Brottslighet som kommit till polisens kännedom > 2012 > 1. Översikt över brott som kommit till polisens, tullens och gränsbevakningens kännedom

1. Översikt över brott som kommit till polisens, tullens och gränsbevakningens kännedom

1.1. Sammandrag

Polisen, tullen och gränsbevakningen fick år 2012 kännedom om totalt 425 000 brott i hela landet, vilket är sju procent färre än året innan. Under de senaste tio åren registrerades i genomsnitt 438 000 brott per år. Under år 2012 klarades totalt 255 000 brott upp, medan motsvarande siffra året innan var 271 000.

Merparten av brotten har bokförts av polisen. Tullen och gränsbevakningen fick kännedom om 14 000 brott, dvs. 20 procent fler än året innan. En fjärdedel av de brott som kommit till tullens och gränsbevakningens kännedom var alkoholbrott eller -förseelser och narkotikabrott.

Sett till landskap minskade antalet brott från år 2011 till år 2012 i alla landskap. Relativt sett mest minskade antalet brott i Mellersta Österbotten, med 16 procent.

Figur 1. Brott efter landskapet 10 000 invånare 2012

1.2. Egendomsbrott

Den största gruppen brott som kommit till polisens kännedom utgörs av stölder, snatterier och grova stölder. Dessa uppgick till 139 000, vilket är åtta procent färre än året innan. Under åren 2002–2011 anmäldes i genomsnitt 156 000 stöldbrott (stölder, snatterier och grova stölder). År 2012 uppgick antalet bokförda stölder till 68 000, dvs. tio procent färre än året innan. Antalet grova stölder uppgick till 3 200. Under de senaste tio åren uppgick antalet grova stölder till i genomsnitt 2 600 per år. Antalet snatterier uppgick till 68 000, vilket är sju procent färre än året innan.

Figur 2. Egendomsbrott 2012 (Totalt 237 609 brott)

Antalet anmälda inbrott uppgick till 35 000, vilket är 4 600 fall färre än året innan. Antalet inbrott i motorfordon uppgick till 11 000, vilket är 22 procent färre än året innan. Antalet inbrott i affärslokaler minskade med 12 procent. Nu uppgick dessa till 4 000. Från år 2002 har antalet minskat med drygt 42 procent. Det totala antalet bostadsinbrott minskade med sex procent jämfört med året innan. År 2012 uppgick dessa till 6 300, av vilka 1 500 var inbrott i stugor.

Antalet fall av olovligt brukande och tillgrepp av motorfordon samt bruksstölder av motordrivet fortskaffningsmedel uppgick till 8 800, vilket är omkring en fjärdedel färre än året innan.

År 2012 fick polisen kännedom om totalt 1 200 bokförings- och gäldenärsbrott, vilket är fem procent fler än året innan. Även om dessa brott bara uppgick till drygt hälften av antalet under toppåret 1996, har de mer än fördubblats sedan år 1991.

Antalet bedrägerier uppgick till 21 000, vilket är 18 procent fler än året innan. Tio år tidigare bokfördes 12 000 bedrägerier. Antalet betalningsmedelsbedrägerier var 6 200, dvs. de har nästan fördubblats under de senaste fem åren.

Antalet skadegörelser var under den senaste tioårsperioden i genomsnitt 51 000 per år. Nu uppgick de till 44 000, vilket är 19 procent färre än året innan.

Totalt anmäldes 1 600 rån, vilket är lika många som året innan. Under åren 2002–2011 gjordes i genomsnitt 1 800 rån per år.

Tabell 1. Vissa egendomsbrott efter landskap per 100 000 invånare 2012

Landskapet	Inbrott	Stöld av motor- fordon	Rån	Skadegörelse	Förfalskning	Bedrägeri, betalnings- bedrägeri
HELA LANDET	649	163	30	822	61	503
Nyland	751	189	42	977	94	583
Egentliga Finland	778	279	40	706	56	508
Satakunta	722	146	19	681	44	419
Egentliga Tavastland	629	118	22	784	29	504
Birkaland	641	142	24	918	44	481
Päijänne-Tavastland	835	203	22	906	65	456
Kymmenedalen	656	163	19	790	44	438
Södra Karelen	486	138	26	830	42	333
Södra Savolax	690	155	13	748	40	350
Norra Savolax	487	112	17	780	48	316
Norra Karelen	488	109	13	723	28	457
Mellersta Finland	594	85	25	745	58	458
Södra Österbotten	340	45	13	544	31	381
Österbotten	433	88	9	784	20	315
Mellersta Österbotten	285	48	10	656	16	239
Norra Österbotten	592	201	40	654	54	469
Kajanaland	394	116	16	832	46	236
Lappland	537	168	27	761	52	384
Åland	497	74	0	776	95	138

1.3. Våldsbrott

År 2012 fick polisen kännedom om totalt 38 000 misshandelsbrott, vilket är fem procent färre än under år 2011. Den lagändring som trädde i kraft i början av år 2011 ökade antalet misshandelsbrott bokförda under år 2011. Under perioden 2002–2011 anmäldes i genomsnitt 32 000 misshandelsbrott per år. Antalet fall av grov misshandel minskade med nio procent jämfört med året innan. De uppgick till 1 900.

En dryg tredjedel av misshandelsbrotten begås i privata bostäder. En tredjedel begås på offentliga platser utanför affärscentra och offentliga tillställningar.

Figur 3. Misshandelsbrott efter brottsplats 2012 (Totalt 38 231 brott)

Antalet brott mot liv uppgick till 89. Detta var 25 fall färre än år 2011. Under tioårsperioden 2002–2011 var årsgenomsnittet 120. Motsvarande siffra under åren 1992–2001 var 143. Antalet försök till dråp, mord eller dråp under förmildrande omständigheter ökade från 306 till 350. Under den senaste tioårsperioden var genomsnittet 340.

År 2012 begicks nästan två av tre brott mot liv i privata bostäder.

Antalet våldtäkter uppgick till 1 009, medan motsvarande siffra för året innan var 1 039. Under perioden 2002–2011 anmäldes i genomsnitt 710 våldtäkter per år. Polisen fick kännedom om 1 567 sexuella utnyttjanden av barn, vilket är 51 procent (526 fall) fler än årsgenomsnittet under perioden 2002–2011. Antalen våldtäkter och sexuella utnyttjanden av barn varierar mycket från år till år. Enstaka polisanmälningar kan innehålla händelsekedjor omfattande flera delgärningar.

Tabell 2. Vissa våldsbrott efter landskap per 100 000 invånare 2012

Landskapet	Dråp, mord eller dråp under förmildrande omständigheter samt försök till dessa	Misshandel	Grov misshandel	Lindrig misshandel	Våldtäktsbrott
HELA LANDET	8	470	35	203	19
Nyland	9	570	29	231	21
Egentliga Finland	3	417	30	234	18
Satakunta	8	425	43	154	11
Egentliga Tavastland	9	312	34	187	20
Birkaland	5	424	36	193	22
Päijänne-Tavastland	12	418	31	188	11
Kymmenedalen	13	326	29	208	14
Södra Karelen	6	350	40	189	11
Södra Savolax	8	407	38	243	17
Norra Savolax	11	448	36	294	17
Norra Karelen	14	356	37	173	16
Mellersta Finland	7	548	44	145	20
Södra Österbotten	11	385	34	113	13
Österbotten	3	380	39	156	15
Mellersta Österbotten	13	542	29	225	16
Norra Österbotten	8	478	35	137	21
Kajanaland	10	613	50	209	20
Lappland	9	477	52	238	20
Åland	7	423	25	180	11

1.4. Rattfyllerier och trafikbrott

Antalet grova rattfyllerifall minskade med nio procent och antalet övriga rattfyllerifall med 12 procent. Sammanlagt uppdagades 19 000 rattfyllerifall, dvs. 11 procent färre än år 2011. Antalet rattfyllerifall som kommit till polisens kännedom var år 2012 lägre än på 30 år. Sedan rekordsiffrorna år 1990 har de minskat med en tredjedel.

Av personer misstänkta för rattfylleri hade 83 procent använt alkohol och 14 procent narkotika som enda rusmedel. Resterande tre procent hade använt både och.

Figur 4. Rattfylleribrott 1980-2012

År 2012 registrerades 435 000 fall av äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelser, vilket är 14 procent färre än året innan. Största delen av dem är förseelser som avslöjas i samband med polisen övervakning och ledning. Antalet grova äventyranden av trafiksäkerheten uppgick till 3 600 , vilket är 12 procent färre än år 2011. Polisen bokförde 289 000 fall av brott mot hastighetsbegränsningar, vilket är 14 procent färre än året innan.

Figur 5. Rattfylleribrott efter landskap per 10 000 invånare 2012

1.5. Rusmedelsbrott

År 2012 uppdagades totalt 20 000 narkotikabrott, dvs. en procent färre än år 2011. Också antalet fall av grova narkotikabrott minskade med en procent. De uppgick till 1 000. Under perioden 2002–2011 uppgick antalet narkotikabrott i genomsnitt till 16 000 per år.

Brott som kommit till tullens och gränsbevakningens kännedom, vilka ingår i siffrorna fr.o.m år 2009, ökar antalet narkotikabrott med omkring en tiondedel jämfört med narkotikabrott som bara kommit till polisens kännedom.

Figur 6. Narkotikabrott 2012 (Totalt 20 102 brott)

Antalet bokförda alkoholbrott och -förseelser uppgick till 4 600. Detta är 10 procent färre än året innan.

Då man statistikför rusmedelsbrott har brott som omfattar flera delgärningar antecknats som ett brott. Rusmedelsbrotten är av sådan natur att de vanligtvis bara avslöjas som resultat av polisens eller tullens och gränsbevakningsmyndigheternas verksamhet och merparten av brotten förblir oavslöjade.

1.6. Uppklarade brott

Polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet klarade under år 2012 upp totalt 255 000 brott. Uppklarningsprocenten var 60, dvs. en procentenhet större än året innan. För tio år sedan var motsvarande siffra 52. Uppklarningsprocenten av brott har räknats på så sätt att de brott som anmälts till polisen under statistikåret och alla brott som klarats upp under samma år har jämförts med varandra.

Av egendomsbrotten klarade polisen upp 38 procent och av brotten mot liv och hälsa 78 procent.

Av kommuner med över 30 000 invånare hade Nyslott och Villmanstrand de högsta uppklarningsprocenterna för brott, 71 resp. 69 procent, medan Helsingfors och S:t Karins hade de lägsta, 54 procent.

Uppklarningsprocenten varierar ganska kraftigt mellan olika typer av brott. Av trafikfylleri-, trafik- och rusmedelsbrotten klaras nästan alla brott upp på grund av det sätt på vilket de upptäcks. Av bedrägerierna klarades 68 procent upp och av brotten mot liv 88 procent. Uppklarningsprocenten för misshandelsbrott var 77 procent.

De lägsta uppklarningsprocenterna fanns bland stöldbrott (stöld, grov stöld, snatteri) skadegörelser, betalningsmedelsbedrägerier och olovliga tillgrepp av motorfordon. År 2012 klarades var sjätte av stölderna upp. Av skadegörelserna klarades var fjärde upp och av betalningsmedelsbedrägerierna vart femte. Av alla olovliga tillgrepp av motorfordon klarades en tredjedel upp. Av alla rån klarades drygt hälften upp.

Tabell 3. Uppklarningsprocent för vissa typer av brott 1986–2012

Brott	1986–1990	1991–1995	1996–2000	2001–2005	2006–2010	2011	2012
ALLA BROTT	65	51	51	56	61	59	60
Stöld	25	17	14	15	18	17	16
Grov stöld	39	29	40	41	38	34	38
Snatteri	78	70	67	58	57	57	56
Rån	53	43	42	45	49	49	54
Skadegörelser	29	27	27	26	25	21	23
Misshandel	79	74	76	80	81	75	78
Grov misshandel	85	84	83	87	88	85	83
Lindrig misshandel	95	86	79	75	73	73	75
Dråp, mord eller dråp under förmildrande omständigheter	97	94	90	93	91	81	88
Försök till dråp, mord eller dråp under förmildrande omständigheter	95	91	92	94	97	91	97
Våldtäktsbrott	63	56	57	63	66	59	128 1)

1) Uppklarningsprocenten av brott har räknats på så sätt att de brott som anmälts till polisen under statistikåret och alla brott som klarats upp under samma år har jämförts med varandra. Därför uppklarningsprocenten kan vara över 100.

1.7. Brottsmisstänkta

För de 255 000 brott som klarades upp år 2012 misstänktes 284 000 personer. Av dem var 18 procent kvinnor.

Utöver den kvantitativa skillnaden avviker brottsligheten bland män och kvinnor på det sätt att kvinnornas andel av misshandel, rattfylleri och skadegörelse är liten jämfört med männens. På 20 år har dock andelen kvinnor som misstänkts för misshandel och rattfylleri fördubblats. De mest typiska brott som kvinnor gör sig skyldiga till är snatteri, bedrägeri, förskingring och förfalskning.

Tabell 4. Misstänkta för utredda brott efter ålder och kön 2000–2012

År	Misstänkta personer - ålder
	Män totalt	Kvinnor totalt	Under 15 år män	Under 15 år kvinnor	15–17 år män	15–17 år kvinnor	18–20 år män	18–20 år kvinnor	21–år män	21–år kvinnor
2003	236 391	42 097	7 600	2 590	19 033	4 127	35 161	5 300	174 597	30 080
2004	250 087	47 028	8 342	3 182	20 063	4 763	33 466	5 670	188 216	33 413
2005	250 489	46 580	7 289	3 047	22 486	4 546	31 983	5 521	188 731	33 466
2006	239 264	45 093	6 934	2 725	19 296	4 093	28 830	5 783	184 204	32 492
2007	250 303	57 847	8 347	2 749	19 783	4 077	29 702	5 433	192 471	45 588
2008	257 955	50 240	10 577	3 198	20 592	4 207	30 388	5 987	196 398	36 848
2009	247 229	51 298	8 846	3 173	19 049	4 635	27 261	5 923	192 073	37 567
2010	249 123	52 930	8 023	3 414	18 542	5 053	27 431	5 722	195 127	38 741
2011	248 787	53 975	9 091	3 640	19 359	5 230	28 224	5 943	192 113	39 162
2012	233 726	49 896	6 930	2 738	16 532	4 338	26 485	5 439	183 779	37 381

År 2012 var andelen unga och minderåriga – under 21-åringar – av alla brottsmisstänkta 22 procent. De ungas andelar är stora i alkoholbrott, rån, skadegörelsebrott och olovliga tillgrepp av motorfordon. Av dem som misstänkts för rån är 35 procent unga. I fråga om skadegörelsebrott var procenttalet 46 och i fråga om olovliga tillgrepp av motorfordon 32. När det gäller misstänkta för misshandel var andelen unga 21 procent.

1.8. Utländska medborgare

År 2012 var antalet misstänkta för brott som polisen, tullen och gränsbevakningen klarat upp 284 000 personer, av vilka 35 000 var utländska medborgare. Jämfört med år 2011 minskade det totala antalet misstänkta med sex procent, medan antalet utländska misstänkta ökade med drygt två procent. Under de senaste tio åren uppgick antalet utländska brottsmisstänkta i genomsnitt till 24 000. År 2012 utgjorde ryska medborgare den största gruppen av utländska misstänkta, dvs. 9 000 personer. Av dem är bara en fjärdedel stadigvarande bosatta i Finland. Bland de brottsmisstänkta fanns medborgare från 149 olika länder.

Figur 7. Utländska medborgare misstänkta för brott efter bostadsort 2009–2012

Av de utländska personer som misstänkts för brott som klarades upp år 2012 var 44 procent stadigvarande bosatta i Finland. Denna andel har under de senaste åren varit nästan oförändrad. De utländska personer som misstänktes för brott och som bodde i Finland var något yngre än de finska brottsmisstänkta. Deras medelålder var 31 år, medan medelåldern för de finska medborgare som misstänktes för brott var 32 år. Typiska brott för utlänningar bosatta i Finland var stöld-, misshandels- och rattfylleribrott samt förande av fortskaffningsmedel utan behörighet.

I statistiken kan samma person förekomma flera gånger som misstänkt för brott. Uppgifterna om de misstänktas medborgarskap och huruvida de är fast bosatta i Finland eller inte grundar sig på uppgifter om medborgarskap som erhållits från polisen och på uppgifter som tagits ur befolkningsmaterial med hjälp av personbeteckningen. Gruppen 'inte stadigvarande bosatta i Finland' är problematisk i det avseende att den kan innehålla personer som vistas längre tider i Finland utan att skaffa stadigvarande hemvist här. Gruppen kan också innehålla personer, t.ex. misstänkta för narkotikabrott, som kommit till Finland bara i syfte att begå brott.

Tabell 5. Bosatta i Finland misstänkta för utredda brott efter ålder och medborgarskap 2012

Åldersgrupper	Stadigvarande bosatta i Finland misstänkta för brott		Andel per 1 000 invånare i åldersgruppen
	Finländare	Utlänningar	Finländare	Utlänningar
Totalt	245 870	15 418	47	79
–14	8 756	517	10	18
15–17	19 657	882	108	180
18–20	29 348	1 459	105	244
21–24	33 009	2 280	128	176
25–29	35 960	2 825	114	105
30–34	29 275	2 235	92	80
35–39	22 586	1 794	73	80
40–49	36 242	2 505	54	77
50–59	20 945	709	29	38
60–69	7 946	152	11	19
70–	2 146	60	3	10

1.9. Brottsoffer

År 2012 blev 37 000 personer offer för de misshandelsbrott som polisen fick kännedom om, dvs. sex procent färre än året innan. Av offren var 22 000 (60 procent) män och 15 000 (40 procent) kvinnor. Antalet manliga offer var sju procent och antalet kvinnliga offer fem procent lägre än år 2011. Vid misshandelsbrott är den typiska åldern för offren 18 år. Till denna åldersgrupp hörde 1 500 (4 procent) av alla offer. Av dem som blev offer för misshandelsbrott hade 4 800 (13 procent) fyllt 50 år.

Antalet misshandelsbrott mot barn under 18 år minskade år 2012 med tre procent jämfört med året innan. Antalet barnoffer var nu 5 900, för ett år sedan var det 6 100. Detta är 16 procent av alla misshandelsbrottsoffer. Av dem som råkat ut för misshandel som barn var 3 800 (64 procent) pojkar och 2 100 (36 procent) flickor. Till åldersgruppen 0–6 år hörde 17 procent av barnoffren, till 7–14-åringar 44 procent och till 15–17-åringar 39 procent.

Figur 8. Offer för misshandelsbrott efter ålder och kön 2012

Källa: Brottslighet som kommit till polisens kännedom 2012. Statistikcentralen

Förfrågningar: Kimmo Haapakangas 09 1734 3252, rikos@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 2.4.2013