Förstasidan > Statistik > Presidentval > 2000 > Presidentkandidaternas framgång och valdeltagandet under den andra valomgången 2000

Presidentkandidaternas framgång och valdeltagandet under den andra valomgången 2000

Finland fick sin första kvinnliga president, Tarja Halonen valsegrare

I den andra omgången i presidentvalet segrade Tarja Halonen över sin motkandidat Esko Aho. Halonens röstetal var 1 644 532, dvs. 51,6 procent av alla röster. Esko Aho, som placerade sig som tvåa, hade röstetalet 1 540 803, vilket var 48,4 procent av rösterna. Utgångsläget efter den första omgången var redan jämnt mellan kandidaterna och situationen fortsatte att vara ytterst jämn under andra omgången. Tarja Halonens väljarstöd var 3,2 procentenheter högre än Ahos. Räknat i antal röster var skillnaden totalt 103 729 röster.

Halonen klarade sig speciellt väl i de södra valkretsarna och i de stora städerna i dessa. Sitt bästa resultat gjorde Halonen i Helsingfors och Nylands valkretsar, där hon fick 66,3 respektive 59,3 procent av rösterna. Väljarstödet för Aho var starkt och hans röstetal högre än Halonens i totalt 8 valkretsar. Sitt största väljarstöd hade han i Vasa valkrets (70 procent) och Ålands valkrets (60,6 procent).

"Arvet" efter den första omgången var ungefär 780 000 röster. Kandidaterna delade ganska jämnt på dessa lediga röster. Jämfört med den första valomgången ökade Ahos andel med 489 644 röster (14 procentenheter) och Halonens med 420 101 röster (11,6 procentenheter). Båda kandidaterna fick ungefär lika mycket röster av väljare som är anhängare till Samlingspartiet, Aho något fler än Halonen. De röster som i den första omgången gick till Gröna förbundets Heidi Hautala, gick under andra omgången främst till Halonen, medan Aho för sin del fick största delen av Rehns röster.

Valdeltagandet ökade under den andra omgången

Valdeltagandet bland medborgare som är bosatta i Finland var 80,2 procent. Detta är 3,3 procentenheter högre än under den första valomgången tre veckor tidigare. Jämfört med den andra valomgången år 1994 var valdeltagandet nu 2,1 procentenheter lägre.

Det direkta folkvalet aktiverade medborgarna till livligare valdeltagande än i andra val. Under den andra omgången utnyttjade allt som allt 3,2 miljoner medborgare sin rösträtt, men nästan en miljon röstberättigade (ungefär 966 000) lät bli att rösta också under den andra omgången.

Livligast var valdeltagandet i Vasa valkrets, där det var 83,4 procent. Valdeltagandet överskred 80 procent också i Uleåborgs och Lapplands valkretsar (81,1 procent), Nylands valkrets (80,9 procent), Birkalands valkrets (80,7 procent), Mellersta Finlands valkrets (80,2 procent) och Satakunta valkrets (80,3 procent). också de finska medborgare som är bosatta utomlands utnyttjade sin rösträtt något livligare än under den andra valomgången. Valdeltagandet bland dessa personer var 10,9 procent (under första valomgången 10,5 procent).

Valdeltagandet i alla Statistikcentralens kommunvisa och valkretsvisa statistiktabeller gäller de finska medborgare som är bosatta i Finland.

Röstningsprocenter 1) valkretsvis i den 2:a och 1:a valomgången
Valkrets	II val (%)	I valet (%)
Hela landet	80,2	76,9
Helsingfors	79,6	78,1
Nyland	80,8	79,0
Egentliga Finland	79,7	77,1
Satakunta	80,1	76,4
Tavastland	78,9	75,9
Birkaland	80,4	77,5
Kymmene	79,3	76,7
S:t Michel	78,9	74,6
Kuopio	79,0	74,1
Norra Karelen	78,4	73,4
Vasa	83,4	79,1
Mellersta Finland	80,2	75,6
Uleåborg	81,1	75,8
Lappland	81,1	76,4
Landskapet Åland	61,8	59,1
1) Inkl. bara de finska medborgare som är bosatta i Finland

---

Senast uppdaterad 31.5 2004