Förstasidan > Statistik > Nationalräkenskaper, årsvis > 2012 > 1. Bruttonationalprodukten minskade med 0,8 procent i fjol

1. Bruttonationalprodukten minskade med 0,8 procent i fjol

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter minskade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 0,8 procent år 2012. Enligt de första preliminära uppgifterna som publicerades i mars var minskningen 0,2 procent. Nationalprodukten reviderades nedåt, eftersom nya uppgifter erhölls om insatsförbrukningen för industrin och övriga branscher.

Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 193 miljarder euro. Den var något under 2 miljarder euro lägre än i de första preliminära uppgifterna från mars.

Hushållens justerade disponibla inkomst, som beskriver den ekonomiska välfärden, ökade i fjol reellt med 0,1 procent. Utöver nettoinkomster omfattar hushållens justerade inkomst också individuella tjänster som den offentliga sektorn och organisationer producerar för hushållen, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster.

Statistikcentralen har förutom fjolårets nationalräkenskaper också reviderat nationalräkenskaperna för åren 2010 och 2011. Bruttonationalproduktens volym ökade med 3,4 procent år 2010 (var 3,3 procent) och med 2,7 procent år 2011 (var 2,8 procent). Räkenskaperna för år 2010 baserar sig nu på balansering av tillgång och användning per produkt. Uppgifterna för åren 2011 och 2012 är fortfarande preliminära.

1.1. Förädlingsvärdet inom elektronikindustrin minskade betydligt

Utvecklingen av produktionen var i fjol tudelad. Förädlingsvärdet inom industrin minskade betydligt. Speciellt mycket minskade förädlingsvärdet inom elektronikindustrin, också jämfört med tidigare uppskattningar. Nu fanns uppgifter att tillgå också om industrins insatsförbrukning, medan de preliminära uppgifter som publicerades i mars närmast baserade sig på omsättningsuppgifter.

Förädlingsvärdet minskade också inom tillverkning av kemikalier och stål- och metallframställning. Förädlingsvärdet inom pappersindustrin minskade nominellt, men ökade till sin volym. Förädlingsvärdet ökade inom vissa industribranscher såsom inom läkemedelsindustrin och energiförsörjningen. Hela industrins andel av samhällsekonomins förädlingsvärde var historiskt låg, dvs. 19 procent.

Förädlingsvärdet ökade inom de flesta servicebranscher, beräknat i löpande priser mest inom vård och omsorg samt sociala tjänster, företagstjänster och fastighetsverksamhet. Förädlingsverksamheten inom byggverksamhet ökade nominellt, men minskade till sin volym.

Volymen av förädlingsvärdet ökade mest inom företagstjänster, finansiell verksamhet, telekommunikation, trafik, energiförsörjning och inom läkemedelsindustrin.

1.2. Efterfrågan genererade inte tillväxt

Efterfrågeposterna inom samhällsekonomin var på samma nivå som året innan. Konsumtionsutgifternas volym ökade med bara 0,3 procent, både de privata och de offentliga utgifternas volym ökade bara en aning.

Investeringarnas volym minskade med en procent. Investeringarna i byggnader minskade reellt med över 5 procent, men investeringarna i maskiner och inventarier ökade med 14 procent. Investeringskvoten var 19,6 procent. Lagerökningen var betydligt mindre än året innan.

Exportvolymen minskade med 0,2 procent och importvolymen med en procent. Importen av varor minskade, men importen av tjänster ökade. På exportsidan minskade exporten av varor något, men exporten av tjänster ökade.

1.3. Arbetsinsatsen oförändrad i fjol

Enligt nationalräkenskaperna var antalet sysselsatta i fjol på samma nivå som året innan, liksom också antalet arbetade timmar. Arbetsplatserna ökade mest inom vård och omsorg, sociala tjänster och företagstjänster, mest minskade de inom fabriksindustrin och offentlig förvaltning. År 2012 hade två arbetsdagar färre än året innan.

Arbetsproduktiviteten i hela samhällsekonomin, dvs. bruttoförädlingsvärdet till fasta priser dividerat med arbetade timmar, försvagades i fjol med 1,1 procent.

1.4. Prisnivån steg med ungefär tre procent

Prisnivån inom hela samhällsekonomin steg i fjol med 2,9 procent, mätt med prisindexet för bruttonationalprodukten.

Konsumentprisindexet steg med 2,8 procent och prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna med 3,0 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på boendetjänster med hyresförändringar, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Också prisutvecklingen av försäkrings- och finansieringstjänster mäts på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesbalansen försämrades ytterligare, nu med 1,2 procent, då importpriserna steg mer än exportpriserna.

1.5. Nationalinkomsten sjönk reellt med 2,1 procent

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 1,1 procent, men minskade reellt med 2,1 procent och uppgick till 29 700 euro per capita. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 192 miljarder euro. Också den minskade reellt i fjol.

Hushållens löneinkomster ökade med 3,1 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med 3,9 procent. Sammanlagt steg löntagarersättningarnas andel av nationalinkomsten till 62,1 procent. Föregående år var andelen 60,7 procent. Kapital- och företagarinkomsterna i samhällsekonomin minskade med 6 procent och deras andel av nationalinkomsten var 22,4 procent. Föregående år var andelen 24,1 procent.

1.6. Företagens vinster minskade

Driftsöverskottet som beskriver vinster från företagens huvudsakliga verksamhet minskade med 7,5 procent från året innan. Företagens företagarinkomst minskade med 0,8 procent. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagen betalade i fjol 13 procent mindre i direkta skatter och 8 procent mindre i dividender än året innan.

Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 3 miljarder euro, året innan var överskottet 2,3 miljarder euro. Den finansiella ställningen försvagades betydligt jämfört med de preliminära uppgifterna i och med att vinsterna var mindre än beräknat och mer tillgångar än beräknat användes för kapitalbildningen. Företagens fasta investeringar inom landet ökade nominellt med 4,1 procent i fjol.

De finansiella företagens ränteintäkter netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) var på oförändrad nivå, men provisionsintäkterna ökade. Kredit- och inlåningsstocken ökade ytterligare, men räntenivån var lägre än året innan. De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på 0,9 miljarder euro.

1.7. Den offentliga sektorns underskott 4,2 miljarder euro

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för fjärde året i rad ett betydande underskott. Underskottet (nettoupplåning) var 7,3 miljarder euro, året innan var det 6,4 miljarder euro. Underskottet ökade på grund av att de löpande transfereringarna ökade mer än skatteinkomsterna.

Statens skatteinkomster ökade med bara 2 procent. Mest ökade intäkterna av indirekta skatter, bl.a. avkastningen av mervärdesskatten. Däremot sjönk intäkterna av direkta skatter. Det var särskilt samfundsskatteintäkterna som sjönk, eftersom vinsternas minskade och samfundsskattesatsen sänktes.

De löpande transfereringarna till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med 3,4 procent och transfereringarna till socialskyddsfonder, bl.a. till Folkpensionsanstalten, steg med 6,6 procent. Statens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 3,9 procent, men investeringarna var på föregående års nivå.

Kommunerna och samkommunerna hade ett underskott på 2,1 miljarder euro, året innan var underskottet 1 miljard euro. Kommunernas skatteinkomster ökade med bara en procent, eftersom samfundsskatteintäkterna minskade. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 5 procent och investeringarna med 6,7 procent.

Också arbetspensionsanstalternas finansiella ställning försvagades från året innan. Överskottet var nu 4,8 miljarder euro, medan det året innan var 5,4 miljarder euro. När det gäller den finansiella ställningen beaktas inte kapitalvinster i tillgångar. Pensionsavgiftsinkomsterna ökade med 6,2 procent och de utbetalda arbetspensionerna med något mer, dvs. med 7,4 procent. Övriga socialskyddsfonder visade ett överskott på 0,4 miljarder euro.

Sammantaget visade den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, ett underskott på 4,2 miljarder euro (2,2 procent av bruttonationalprodukten), medan underskottet året innan var 1,9 miljarder euro. De offentliga utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten ökade till 56,6 procent. Föregående år var det 55,2 procent.

Skattekvoten, dvs. skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten, var i fjol 44,1 procent, året innan var den 43,7 procent.

1.8. Ökningen av hushållens realinkomster har stannat av

Hushållens disponibla inkomst ökade nominellt med 3 procent, men reellt låg den på samma nivå som året innan. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 3,4 procent och reellt med 0,1 procent. Inkomstökningen var obetydlig för andra året i rad. I den justerade inkomsten ingår också individuella tjänster som den offentliga sektorn och ideella organisationer producerar för hushållen, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster.

Hushållens löneinkomster ökade med 3,1 procent och sociala förmåner med 6,1 procent. Kapital- och företagarinkomsterna sjönk med 0,3 procent. Hushållen betalade 3,4 procent mer i direkta skatter än året innan.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 3,2 procent. Mest ökade utgifterna för boende, livsmedel och hälsovård. För köp av bil och datakommunikation användes mindre pengar än tidigare.

Konsumtionsutgifterna var mindre än den disponibla inkomsten och avvikande från de preliminära uppgifterna var sparkvoten därför positiv, dvs. en procent. Med sparkvot avses sparande i förhållande till de disponibla inkomsterna. Hushållens fasta investeringar ökade nominellt med en halv procent, men minskade reellt då bostadsbyggandet minskade. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på 4,1 miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad fortsatte att öka och var 117,3 procent, dvs. den ökade med 2,3 procentenheter under fjolåret. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan lånen enligt finansräkenskaperna och den disponibla nettoinkomsten under året. Till skulderna räknas också hushållens andel av bostadsaktiebolagens lån.

1.9. Underskott i bytesbalansen för andra året i följd

Underskottet i Finlands bytesbalans var i fjol 3,6 miljarder euro, medan underskottet året innan var 2,7 miljarder euro. Avvikande från föregående år visade varuhandeln ett knappt överskott, då också importen värderas till fob-pris (exportlandets gräns) och inte till cif-pris (importlandets gräns) som i tullens utrikeshandelsstatistik.

Däremot visade handelsbalansen för tjänster ett underskott på 1,8 miljarder euro. Import- och exportuppgifterna för tjänster reviderades uppåt med något under en miljard euro, bl.a. på grund av att Statistikcentralens statistik över utrikeshandel med tjänster nu baserade sig på en årsenkät, medan den i mars baserade sig enbart på kvartalsuppgifter som erhållits från de största företagen. Också de kapitalutgifter som betalades till utlandet översteg kapitalinkomsterna från utlandet.

1.10. Följande revidering i januari 2014

Nationalräkenskaperna för åren 2011 och 2012 revideras nästa gång i januari 2014. I juli 2014 sker en övergång till de nya nationalräkenskaperna enligt ESA 2010 och tidsserierna revideras då bakåt.

De reviderade preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 5.7.2013. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor: http://tilastokeskus.fi/til/vtp/men.html.

Källa: Nationalräkenskaperna, Statistikcentralen

Förfrågningar: Olli Savela 09 1734 3316, Tuomas Rothovius 09 1734 3360, skt.95@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 11.7.2013