Förstasidan > Statistik > Välfärdsområdesval > 2022 > 01 > Totalt 10 584 kandidater i välfärdsområdesvalet 2022

Publicerad: 14.1.2022

Totalt 10 584 kandidater i välfärdsområdesvalet 2022

Korrigering 14.2.2022. De korrigerade punkterna är markerade med rött.

I välfärdsområdesvalet år 2022 uppställdes totalt 10 584 kandidater. Av de registrerade partierna ställde 19 upp kandidater i valet, medan 61 kandidater är uppställda av valmansföreningar. Av kandidaterna är 5 778 män och 4 806 kvinnor. Av de uppställda kandidaterna är 111 sittande riksdagsledamöter och 3 346 sittande ledamöter i kommunfullmäktige. Av riksdagspartierna ställde SDP upp flest kandidater, 1 632 kandidater, och SFP minst, 306 kandidater. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens statistik över kandidatuppställningen i välfärdsområdesvalet 2022.

Andelen män och kvinnor av kandidater efter parti och ålder i välfärdsområdesvalet 2022, %

Partier med minst 10 kandidater

Bland riksdagspartiernas kandidater är de kvinnliga kandidaternas andel minst hos Sannfinländarna (27,1 procent) och störst hos Gröna förbundet (59,1 procent). Bland alla partier är andelen kvinnliga kandidater störst hos Kristall Parti (82,1 procent) och minst hos Piratpartiet (9,1 procent). Av alla kandidater är 45,4 procent kvinnor. I välfärdsområdesvalet 2022 är kvinnornas andel av kandidaterna klart större än i kommunalvalet 2021.

Medelåldern för alla kandidater är 50,3 år, för de manliga kandidaterna 51,5 år och för de kvinnliga 48,7 år. Av kandidaterna är 2 996 kandidater 60 år eller äldre. Av kandidaterna är totalt 366 kandidater 24 år eller yngre. Bland riksdagspartierna har KD de äldsta kandidaterna, då andelen personer som fyllt 60 år är 37,5 procent och medelåldern 53 år. Bland riksdagspartierna har Gröna förbundet de yngsta kandidaterna: av dem är 34,2 procent under 40 år och medelåldern är 45,1 år.

Per tusen röstberättigade män/kvinnor har 3 män och 2,4 kvinnor ställt upp som kandidater. I kommunalvalet har andelen kvinnliga kandidater varit lägre än andelen manliga kandidater i alla åldersklasser. I välfärdsområdesvalet år 2022 är andelen kvinnliga kandidater större än andelen manliga kandidater i nästan alla åldersklasser ända till 50-åringar.

Kandidaternas andel av åldersklassen efter kön i välfärdsområdesvalet 2022, %

Relativt sett flest kvinnliga kandidater finns det i Egentliga Tavastland (50,2 %). Klart färre kvinnliga kandidater än i övriga områden finns det i Kajanaland och Päijänne-Tavastland, under 40 procent av kandidaterna.

Kvinnornas andel av kandidaterna efter välfärdsområde i välfärdsområdesvalet 2022, %

Av alla kandidater som partierna ställt upp var 80 procent kandidater också i kommunalvalet år 2021. Av riksdagspartierna flest samma kandidater har Sannfinländarna, av vilka nästan 95 procent också kandiderade i kommunalvalet. Minst kandidater som också kandiderade i kommunalvalet har Rörelse Nu, något över 50 procent av kandidaterna. Mest av kandidaterna var i kommunalvalet 2021 uppställda som kandidat för samma parti som nu.

Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål, dvs. personer som talar något annat språk än finska, svenska eller samiska som modersmål, är klart mindre än bland de röstberättigade. Av de röstberättigade har något över 6 procent ett främmande språk som modersmål, av kandidaterna 2,2 procent. Av riksdagspartierna flest kandidater med främmande modersmål har Gröna förbundet (4,0 %) och Kristdemokraterna (3,4 %). Bland kandidaterna utanför riksdagspartierna är andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål större än genomsnittet (3,8 %). Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål är minst bland Sannfinländarna (1,2 %) och Rörelse Nu (1,2 %).

Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade och kandidater (partivis) i välfärdsområdesvalet 2022, %

Bland kandidaterna finns medborgare från 27 olika länder. Av de röstberättigade är något över fyra procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderar 66 utländska medborgare. Av alla kandidater är 163 (1,5 %) finska medborgare som också är medborgare i ett annat land. Av alla röstberättigade har 2,1 procent ett dylikt dubbelt medborgarskap.

Över 93 procent av kandidaterna har en examen efter grundnivå, av de röstberättigade har något över 76 procent avlagt examen efter grundnivå. Detta förklaras delvis av att de röstberättigade och kandidaterna har olika åldersstruktur. Av riksdagspartierna den högsta utbildningsnivån har Gröna förbundets kandidater, av vilka nästan 68 procent har examen på högskolenivå. Av alla kandidater har 47 procent avlagt examen på motsvarande nivå, av de röstberättigade 23 procent. Också SFP:s och Samlingspartiets kandidater är högre utbildade än genomsnittet: av SFP:s kandidater har 63,7 procent examen på högskolenivå och av Samlingspartiets kandidater 60,0 procent.

Röstberättigade, kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i välfärdsområdesvalet 2022, %

	Grund nivå	Mellan nivå	Lägsta högre nivå	Lägre högsk. nivå	Högre högsk. nivå, forsk. utb.
Röstberättigade	23,8	44,2	9,5	12,2	10,3
Kandidater	6,6	34,7	11,7	18,7	28,3
SDP	5,8	38,5	12,9	18,6	24,2
SAF	11,1	51,1	10,9	14,9	12,0
SAML	4,6	22,3	13,0	18,4	41,6
CENT	4,6	28,2	16,1	18,6	32,5
GRÖNA	4,8	23,1	4,6	22,7	44,8
VÄNST	7,5	43,5	8,4	20,5	20,0
SFP	3,9	19,0	13,4	23,5	40,2
KD	6,7	31,1	13,5	18,1	30,7
LIIKE	9,0	42,6	11,0	21,7	15,7
Övriga	9,8	47,1	11,1	15,8	16,2

Av kandidaterna var 70 procent sysselsatta i slutet av år 2020 och omkring sju procent var arbetslösa. Av de röstberättigade var omkring hälften sysselsatta och 7,6 procent arbetslösa. Av kandidaterna var klart färre pensionärer än av de röstberättigade (omkring 17 %). Av de röstberättigade var omkring en tredjedel pensionärer. Det relativa sysselsättningstalet räknas som andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 18–64 år.

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i välfärdsområdesvalet 2022, %

Av alla kandidater i åldern 18–64 år är 80,4 procent sysselsatta. Det relativa sysselsättningstalet är 11,6 procentenheter lägre för röstberättigade 18–64-åringar. Den minsta skillnaden mellan kandidaternas och de röstberättigades relativa sysselsättningstal finns i Österbotten, där kandidaternas relativa sysselsättningstal är 6,6 procentenheter högre. Den största skillnaden finns i Norra Savolax, där kandidaternas relativa sysselsättningstal är 83,4 procent och de röstberättigades 67,6 procent.

Bland kandidaterna är andelen företagare (inkl. jord- och skogsbruksföretagare) större än bland de röstberättigade. Företagarnas andel av de sysselsatta kandidaterna är omkring 14 procent och av de röstberättigade är andelen något över 10 procent. Av riksdagspartierna flest företagare finns det bland kandidaterna för Rörelse Nu (30,2 %) och näst flest bland Centerns kandidater (20,2 %), av vilka omkring hälften är jord- och skogsbruksföretagare.

Röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomiskt ställning i välfärdsområdesvalet 2022, %

Medianen för de röstberättigades disponibla penninginkomst år 2020 var 22 300 euro, medan medianen för kandidaterna var 30 900 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst är i genomsnitt 39 procent högre än de röstberättigades. De disponibla penninginkomsterna är störst i Västra Nylands välfärdsområde, både bland de röstberättigade (25 900 euro/år) och bland kandidaterna (34 500 euro/år). Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Den största inkomstskillnaden i euro mellan kandidaterna och de röstberättigade finns i Södra Savolax och Norra Savolax välfärdsområden, där medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst är över 10 000 euro högre än medianen hos de röstberättigade. De minsta inkomstskillnaderna finns i Mellersta Österbottens och Mellersta Nylands välfärdsområden, där de är under 8 000 euro.

Medianen för de röstberättigades och kandidaternas disponibla penninginkomster (euro/år) välfärdsområdesvis i välfärdsområdesvalet 2022

	Röstberättigade			Kandidater
	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
Totalt	22 300	24 200	20 800	30 900	31 600	30 300
Östra Nylands	24 600	27 000	22 600	32 700	34 600	30 300
Mellersta Nylands	25 500	27 900	23 300	33 400	34 500	32 400
Västra Nylands	25 900	28 300	24 100	34 500	35 900	33 100
Vanda och Kervo	24 500	26 500	22 900	32 600	34 500	31 700
Egentliga Finlands	22 100	24 000	20 700	30 100	30 700	29 800
Satakunta	21 400	23 500	19 900	30 700	30 600	30 900
Egentliga Tavastlands	22 400	24 400	20 800	32 300	32 800	32 100
Birkalands	21 900	24 000	20 400	30 800	31 600	30 000
Päijänne- Tavastlands	21 400	23 400	20 000	30 500	31 400	29 900
Kymmene- dalens	21 400	23 700	19 600	30 200	31 600	28 700
Södra Karelens	21 000	23 100	19 400	30 700	31 800	29 500
Södra Savolax	20 200	21 500	19 300	30 800	30 800	31 000
Norra Savolax	21 100	22 600	20 000	31 500	32 500	30 500
Norra Karelens	19 700	20 800	18 900	28 000	27 900	28 000
Mellersta Finlands	21 000	22 900	19 600	29 800	30 400	29 200
Södra Österbottens	21 300	22 900	20 100	31 100	31 200	30 600
Österbottens	22 200	24 500	20 400	30 700	32 500	28 300
Mellersta Österbottens	21 800	24 100	20 000	29 600	30 300	28 000
Norra Österbottens	22 000	23 800	20 600	30 700	31 300	30 000
Kajanalands	20 800	22 200	19 700	29 400	29 900	28 500
Lapplands	21 600	23 000	20 500	30 200	30 700	29 500

Ett riksomfattande kandidatregister har publicerats på en webbplats som upprätthålls av Justitieministeriet ( www.vaalit.fi ).

Källa: Välfärdsområdesvalet 2022, uppställning av kandidater, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

Publikationen i pdf-format (520,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

Tabellbilagor

• Tabellbilaga 1. Röstberättigade och kandidater efter modersmål (de största språkgrupperna) i välfärdsområdesvalet 2022, % (14.1.2022)
• Tabellbilaga 2. De röstberättigades och kandidaternas (18-64 år) relativa sysselsättningstal efter kön och välfärdsområde i välfärdsområdesvalet 2022, % (Tabellbilagan har korrigerats 14.2.2022.) (14.1.2022)
• Tabellbilaga 3. Bakgrundsfaktorer för kandidaterna i välfärdsområdesvalet 2022 partivis (14.1.2022)

Figurer

• Figurbilaga 1. Andel som kandiderade i kommunalvalet 2021 och nya kandidater av alla kandidater partivis i välfärdsområdesvalet 2022, % (14.1.2022)

Kvalitetsbeskrivningar

• Välfärdsområdesval, kvalitetsbeskrivning (14.1.2022)

---

Uppdaterad 14.01.2022